Den senaste tiden har det talats och skrivits mycket om beredskap i medierna. Beredskap är att vara förberedd på att något kan hända som stör din vardag. Det kan handla om ett strömavbrott eller om att det inte kommer vatten ur kranen.
Då behöver du veta vad du ska göra, eller inte göra. Det är också viktigt att du vet vem du ska kontakta om du behöver hjälp och vilken information som går att lita på.
På sistone har det satsats mer på att det också finns lättläst information om beredskap. Det här gläder mig stort. Jag ska berätta varför.
1. Kriser berör oss alla – också dem som har svårt att förstå myndighetsspråk
Vi behöver alla veta hur vi ska göra i en störnings- eller krissituation. Också den som inte kan svenska eller finska så bra, som har en intellektuell funktionsnedsättning, eller som har läs- och skrivsvårigheter behöver veta vad den ska göra i en krissituation, och hur den kan förbereda sig på en situation när samhället inte fungerar som vanligt.
Instruktionerna och informationen behöver vara lätt att hitta, och lätt att förstå och ta till sig.
Ett exempel på när det har funnits behov av tydlig information var under coronapandemin. Plötsligt fanns det många nya regler att förhålla sig till. Medier och myndighetsinformation vimlade av svåra ord som FFP2-andningsskydd, riskgrupp, intensivavdelning och distansundervisning.
Det var inte lätt att hålla reda på vad man fick göra eller inte fick göra. Hur många människor fick man träffa? Kunde man gå på besök till en person som bor på ett äldreboende?
Myndigheterna insåg att deras information inte nådde fram till alla i samhället. Därför började de samarbeta med invandrarorganisationer för att få fram information på olika språk, och med aktörer som Selkokeskus och LL-Center för att få fram lättläst information. Det fanns en tydlig efterfrågan på lätt och tydlig information och antalet besökare till exempel på tidningen Lätta bladets och LL-Centers webbsidor ökade markant under pandemin.
2. Om vi inte har korrekt information ökar risken för desinformation
I en krissituation är det också viktigt att man förstår vad som händer. När människor inte vet vad som pågår sprids rykten och desinformation snabbt.
För att tillgången till information ska fungera behöver det finnas ett utarbetat system. Det behöver finnas aktörer som kan producera korrekt och tydlig information och så behöver det finnas färdiga system för att sprida den informationen.
Människor behöver veta var de kan hitta pålitlig information och vem de kan kontakta för att få veta mer. Det kunde också vara skäl att fundera på hur man når ut till så många som möjligt i samhället om till exempel webbsidor och internet inte fungerar.
När det gäller lättläst information är det extra viktigt att den är lätt att hitta, annars är den inte till någon större nytta. På webben lönar det sig att placera den lättlästa informationen eller en länk till den direkt på webbplatsens startsida.
3. I krissituationer försämras mångas läsförmåga
I en kris kan vem som helst bli överväldigad och dra nytta av lättläst och tydlig information. När vi är rädda eller väldigt stressade får vår hjärna svårare att ta till sig komplicerad information och komplicerade instruktioner. Ju lättare och tydligare, desto bättre. Det vinner alla på.
Här hittar du lättläst information om beredskap
Det finns flera organisationer och aktörer som har gett ut lättläst information om beredskap under det senaste året:
- Inrikesministeriet har gjort en allmän broschyr om beredskap. Den hittar du på också webbplatsen Suomi.fi
- Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland (SPEK) har gjort ett stort infopaket om beredskap på lätt svenska. Materialet består av en lättläst webbplats och en tryckt broschyr.
- Marthaförbundet har också lättläst information om beredskap i broschyren Råd och recept för en fungerande vardag (2025) som används på Marthaförbundets kurser.
Bekanta dig gärna med dessa, och fundera på hur du skulle göra i din egen vardag om det blir en störningssituation. Om du arbetar inom vården eller med undervisning kan de här materialen också vara till nytta.
Text: Helena Holm-Cüzdan, planerare vid LL-Center
De båda beredskapsbroschyrerna hittas också på webbplatsen lättläst.fi där LL-Center samlar lättläst information.
Fotnot: Notera att den del av informationen som gäller WC-besök under långvariga strömavbrott kommer att uppdateras under det kommande året.
