Vad är en intellektuell funktionsnedsättning?
Samlingsbegrepp
Intellektuell funktionsnedsättning är ett samlingsbegrepp för många olika tillstånd som gör att man behöver hjälp och stöd av andra.
Personer som har intellektuell funktionsnedsättning kan behöva mer tid att förstå, lära sig nya saker och uttrycka sina tankar och känslor. Vad de kan lära sig beror på vilket stöd de får och vilken grad av funktionsnedsättning de har.
Det finns många olika typer av intellektuell funktionsnedsättning, till exempel Downs syndrom och Fragilt X-syndrom.
Får man säga utvecklingsstörning?
Att välja rätt begrepp är inte alltid lätt, dels för att de ändras med tiden, dels för att de väcker känslor och olika associationer hos olika människor. I takt med att synen på personer med intellektuell funktionsnedsättning ändrats har nya mindre stämplande begrepp tagits i bruk.
FDUV rekommenderar att inte tala om utvecklingsstörda. Personer med utvecklingsstörning är okej, men vi rekommenderar begreppet personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det begreppet är det korrekta rent språkligt. Den svenska definitionen är fastslagen av Sveriges Socialstyrelse som har i uppdrag att samordna terminologin.
Ibland används begreppet kognitiv funktionsnedsättning synonymt med intellektuell funktionsnedsättning. Allt fler väljer också att tala om funktionsvariationer framom funktionsnedsättningar.
Olika orsaker
Intellektuell funktionsnedsättning kan ha olika orsaker. Det kan vara en kromosomförändring, en fosterskada eller en skada man fick när man föddes. Olyckor och sjukdomar under uppväxtåren kan också medföra en skada som leder till intellektuell funktionsnedsättning.
Man kan ha andra funktionsnedsättningar tillsammans med intellektuell funktionsnedsättning, till exempel autismspektrumtillstånd, rörelse-, syn- eller hörselnedsättning.
Minoritet i minoriteten
I Finland finns det uppskattningsvis 45 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning. Av dessa är drygt fem procent svenskspråkiga, eller cirka 2 500 personer. Eftersom många andra grupper har samma stödbehov som personer med intellektuell funktionsnedsättning arbetar FDUV i praktiken för en större målgrupp.
Olika men ändå lika
Hos en del människor innebär en intellektuell funktionsnedsättning att de inte kan tala, utan visar sina känslor och sin vilja med kroppen, rösten och ansiktsuttryck. De behöver mycket hjälp av människor de känner väl. Men även om man har en svår intellektuell funktionsnedsättning, är man glad och ledsen som andra, känner ilska och längtan, har sin favoritmusik och sina älsklingsrätter!
Andra kan tala och förstå sådant som är enkelt och som hör ihop med deras vardagsliv. De behöver stöd av människor som ser till att de har det bra och hjälper dem med till exempel mat, kläder, tider och pengar.
De som har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning kan ofta klara sig rätt självständigt i vardagen, bo mera självständigt, ha ett arbete och delta i samhällslivet. De talar kanske flera språk, förstår sig på pengar, men kan ändå ha svårt att räkna ut hur mycket lönen räcker till. Det kanske inte märks utåt att de har en funktionsnedsättning. Även om man har en lindrig intellektuell funktionsnedsättning och klarar mycket på egen hand, behöver man hjälp och stöd av andra.