Skola och utbildning
Alla barn ska ha möjlighet att gå i vanlig skola och alla ungdomar ska ha rätt att utvecklas till sin fulla potential. Här på sidan berättar vi om skolgången för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning och vilken typ av stöd man kan få.
Gå till
- Skolinklusion – i vanlig eller specialskola?
- Elever i behov av särskilt stöd
- Stöd för inlärningen och skolgången
- Andra stadiets utbildning
Skolinklusion – i vanlig eller specialskola?
FDUV är för skolinklusion, det vill säga att personer med funktionsnedsättning går i vanlig skola. Via skolinklusion får elever med funktionsnedsättning lära sig att de är en del av gänget på alla livsområden. Skolinklusion skapar också förståelse för olikheter och är positivt för hela skolan.
Många elever med intellektuell funktionsnedsättning går i dag i vanlig skola tillsammans med andra barn. De undervisas helt eller delvis i vanliga klasser, och oftast helt eller delvis i små specialklasser inom samma skola. Hur inkludering eller integrering förverkligas i praktiken varierar mycket mellan skolor och kommuner.
I Svenskfinland handlar det ur familjens synvinkel ofta om hur nära hemmet barnet får gå i skola och hur mycket stöd och resurser det finns i skolan. Var eleven placeras påverkas av hur föräldrar, lärare och beslutsfattare tänker och hur skolorna och undervisningen är organiserade i kommunen.
På många håll ordnas undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i en viss, mera centralt belägen skola i kommunen. På en del håll vill föräldrarna att deras barn ska få gå i närskola.
Ladda ner
- Den svårfångade inkluderingen (pdf), Kristina Ström och Ulla Lahtinen, 2012
- Excellens, likvärdighet och fokus på lärande, Kristina Ström, 2013
- From special (class) teacher to special educator – the Finnish case (pdf), Kristina Ström och Britta Hannus-Gullmets, 2015
Elever i behov av särskilt stöd
OBS!
1.8.2025 träder en lagändring i kraft som ändrar hur stödet i skolorna ordnas. Då träder också nya bedömningskriterier i kraft. Informationen på den här sidan beaktar inte ännu dessa förändringar.
Efter en reform av lagstiftningen år 2010 finns ett trestegsstödsystem för inlärning och skolgång: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Elever med intellektuell funktionsnedsättning har oftast särskilt stöd. De har också ofta förlängd läroplikt (fr.o.m. 1.8.2026 heter det tidigarelagd läroplikt). Läroplikten börjar då det år som barnet fyller 6 år.
År 2019 fick cirka 17 procent eller drygt 6 000 av de svenskspråkiga eleverna i den grundläggande utbildningen intensifierat eller särskilt stöd: 11 procent av eleverna omfattades av intensifierat stöd och 6 procent av särskilt stöd. Av de drygt 2 000 eleverna som fick särskilt stöd i de svenskspråkiga skolorna år 2019 hade en femtedel förlängd läroplikt (drygt 400 elever).
Behovet för intensifierat eller särskilt stöd har under de senaste åren ökat både bland både svensk- och finskspråkiga. Mellan år 2011 och 2019 har antalet svenskspråkiga elever som får intensifierat eller särskilt stöd ökat med över 7 procentenheter.
År 2019 var 20 procent av de svenskspråkiga eleverna med särskilt stöd helt integrerade i den allmänna undervisningen, 60 procent delvis integrerade och knappt 20 procent hade undervisningen helt i specialgrupp eller -klass.
Källa: Utbildningsstyrelsen
Stöd för inlärningen och skolgången
Valteri center för lärande och kompetens hör till Utbildningsstyrelsens verksamhetsområde. Skilla är den svenskspråkiga enheten och erbjuder specialpedagogiskt och sektorsövergripande stöd till barn och unga i hela landet. Genom till exempel handledningsbesök eller stödperioder stöder Valteris sakkunniga barnet, eleven, familjen och personalen. Valteri erbjuder även fortbildning.
Gå till Valteri Skillas webbplats
Lärum, som är en del av FDUV, jobbar för att den enskilda individen ska få det stöd som gagnar hens utveckling, inlärning och vardagliga liv.
Lärum utvecklar och erbjuder verktyg för anpassade inlärningsmiljöer, till exempel i specialundervisningen eller på boenden för personer med funktionsnedsättning. Personalen stöder och handleder kring material och även anhöriga kan få tips och råd gällande material och verktyg.
Läs mer om Lärums produkter och tjänster
Vårt LL-Center, som arbetar med och för lättläst, kan också bidra med handledning och information kring lättläst information.
Andra stadiets utbildning
Alla ungdomar har rätt att växa till sin fulla potential och rätten till lika möjligheter fortsätter också efter grundskolan.
Efter avslutad grundskola kan den unga med särskilda behov söka sig till:
- grundläggande yrkesutbildning med särskilt stöd
- utbildning som handleder för examensutbildning (HUX, tidigare VALMA)
- utbildning som förbereder för arbete och ett självständigt liv (TELMA)
- läroavtalsutbildning.
Det lönar sig att börja fundera på alternativen i god tid innan den unga avslutar grundskolan. Det kan också hända att man inte kommer in på det önskade utbildningsprogrammet.
Hösten 2021 trädde den utvidgade läroplikten i kraft (gäller ej Åland). Samma utbildningsalternativ finns fortfarande, men i och med reformen ska studieplats erbjudas till alla och utbildningen ska vara avgiftsfri.
Optima är den enda utbildningsanordnaren som ordnar yrkesinriktade utbildning med krävande särskilt stöd och TELMA-utbildning på svenska. Enheterna finns utspridda på olika orter i Svenskfinland, men alla utbildningar erbjuds inte på alla orter.
Inom den yrkesinriktade utbildningen med särskilt stöd kan man välja mellan olika inriktningar, till exempel merkonom, fastighetsskötare eller kock. Just nu erbjuds dessa endast i Österbotten, de flesta i Nykarleby.
Läs mer om studier i Brytningsskeden - handbok om service för unga