Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Benny och skidlärare Teemu i slalombacken i Kirvensalo

Slalom som teamarbete

164518296018.02.2022 kl. 13:16
Benny Tallings passion är att skida slalom tillsammans med sin vän och skidlärare Teemu Kaitanen. Artikeln ingår i vår tidning GP 1/2022. Temat i tidningen är Min hobby.

Ett skri av glädje hörs över Hirvensalobacken i Åbo när Benny Talling och hans skidlärare Teemu Kaitanen susar förbi. Slalom är Bennys passion.

Tro inte att det bara är en kälke som Benny sitter i, en kälke som Teemu styr. Det är inte en kälke. Jag skulle kalla det en slalomskidstol, för det är motsvarigheten till en rullstol på två skidor. I Sverige kallas detta skidhjälpmedel biski och i Finland slalomkälke. Dessutom är det Benny som styr.

En skidlärare och en man i en slalomkälke åker ned för slalombacken i Åbo.
Benny och hans skidlärare Teemu under årets första åk i slalombacken i Hirvensalo.

I traditionell slalom gäller det att böja på knäna och flytta kroppstyngden till den inre skidan för att kunna svänga. Skidar man sittande, såsom Benny, måste man luta åt rätt håll med hela överkroppen för att slalomkälken ska svänga i kurvorna.

– Vi har stjälpt med kälken. Om vi stjälper börjar jag skratta. Sitter jag helt rak eller lutar åt fel håll, kan det hända. Men vi skadar oss inte, för vi har så tjocka kläder.

Skidläraren Teemus uppgift är primärt att försäkra sig om Benny inte kör på andra skidåkare. Med skidor på fötterna blir han en del av Bennys kälke. Vid behov försöker han balansera upp häftiga eller felaktiga lutningar.

Benny älskar fart och med Teemu känner han sig alltid trygg.

Eftersom kälken inte går av sig själv, så behövs det också någon som hjälper Benny fram till skidliften och upp för backen. Tyngden av två vuxna personer ger slalomkälken en otrolig fart.

Jag är aldrig rädd. Det är bara roligt!

Teemu är mycket mer för Benny än en skidlärare. Han är Bennys vän. År efter år är det de två som åker tillsammans. Det härliga med att åka slalomkälke är att du inte behöver göra det ensam. För att ett åk ska lyckas måste alla rörelser samordnas. Upplevelsen av farten, ljudet av snön som skvätter och känslan av kall luft mot kinderna är delad. Likaså den härliga känslan av frihet och av att nästan kunna flyga över snön. Glädjen är gemensam. Slalomteamet skrattar sig upp för backen gång på gång.

 

Benny har skidat slalom i 18 år. Här hjälper Teemu honom upp för Hirvensalobacken.

Allt är möjligt med planering

Nedanför backen står Bennys mamma och pappa, Bob och Christine Talling, och följer med kälkens svängar. De är möjliggörare. Bennys glädje får också dem att blomma, trots att det är lite kallt att bara stå nere och titta. Benny är varm inne i sin sovsäcksliknande skiddräkt som han har fyndat på hjälpmedelsmässan. Bob hjälper, tillsammans med Teemu, att lyfta Benny från rullstolen till kälken. Chistine förbereder slalomutflykten, hejar på och bjuder på härlig, varm makaronilåda efter åket. Men det är Benny själv som sköter det mesta av planeringen.

– Benny är otrolig. Han vågar mera än jag, förutsatt att han känner sig trygg.



Förberedelserna är lika roliga som själva slalomåkandet, tycker Benny.

Att testa på nya hobbyer eller att åka på äventyr, som gränsar till det som verkar omöjligt för en rullstolsburen person, skrämmer inte familjen. Tyvärr är tillgängligheten en utmaning på många håll. Varje utfärd måste förberedas i detalj. Att stå hungrig utanför en restaurang och konstatera att rullstolen inte ryms in, har hänt, och det är inte roligt. Därför tycker Benny om att åka och kolla i förväg. 

Benny älskar att planera, han kollar på nätet och skickar frågor till olika ställen. För honom är en hobby så mycket mer än själva hobbyn. Där ingår funderingar före, drömmar om det som ska ske, förberedelser, färd, gemenskap och minnen av de roliga stunderna.

Man ska inte vara i sista minuten. Då blir det fel.

Benny räknar hela tiden: Hur lång tid brukar en resa ta, när kommer skjutsen och vad betyder det för mig? Ibland beräknar arrangörer en och en halv timme för en körväg som tar en halv timme. Det tycker han är konstigt. Att sitta och vänta är mycket tråkigt. Det måste han ändå göra ibland.

Hjälpmedel för olika hobbyer

Slalom är inte Bennys enda hobby. I föräldrahemmet pryds väggarna av tavlor som Benny har målat med akrylfärger. Han tycker om granna färger, roliga färger. Det är viktigt att belysningen är bra, för annars har han svårt att se vad han målar. Det är mycket lättare att måla idag när hans rullstol kan förvandlas till en ståstol.


 

Med en ståstol går målandet så mycket lättare. Foto: Christine Talling

Familjen kämpade för att få en ståstol i fem år. Christine är trött på att de alltid måste slåss för att Benny ska få samma möjligheter att utöva sina hobbyer som alla andra.

– Man får bara inte ge upp. Det gäller att kämpa. Då jag ser glädjen när han står och målar märker jag att det var värt att slåss för att få stolen.

När Benny var yngre deltog han i många olika evenemang, där han fick prova på nya aktiviteter. Ju äldre han blir, desto mindre erbjuds för hans målgrupp. På stranden i Yyteri i Björneborg fick han lära sig vindsurfa. En stol med stöd på sidorna som sitter fast på en surfbräda gjorde det möjligt. Under studietiden fick han också prova på att paddla och segla.

Vem säger att en rullstolsburen person inte kan windsurfa? Här njuter Benny av en av sina sommarhobbyer. Foto: Christine Talling.

En av Bennys finaste minnen är utfärden till Kylmäpihlaja fyr, arrangerad av Malike. Han är övertygad om att han är den enda i rullstol som klarat sig upp för trapporna, till toppen av fyren. Det gick med hjälp av en trappklättrare och starka assistenter. Först var trappan så smal att han tvingades ligga och högst uppe var det så trångt att han måste bäras. Men upp kom han.

För Benny är ingenting omöjligt. Här är Benny på väg upp i Kylmäpihlaja fyr. Foto: Markku Kuittinen.

– Det var den konstigaste resan. Lite jobbigt nog. Men roligt. Det var högt uppe. Högt över vattnet. Man såg allt. Bennys ögon lyser när han berättar om sina äventyr. För honom behöver en hobby inte vara något man gör många gånger. Varje rolig upplevelse kan vara en hobby. Också vardaglig verksamhet är en hobby, såsom att knyta trådar. Minnena av upplevelserna är minst lika viktiga som själva upplevelserna.

Text: Henrika Mercadante
Foto: Janne Stenroos

Jonas Jansson står i en korridor i riksdagen.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.
Människor på torget vid Kampen i Helsingfors.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?
Jens Mård med sin dotter Saga i famnen. I bakgrunden sitter mamma Anne Mård och familjestödjaren Anki Byggmästar.

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.
Pärmen av två böcker och ett spel.

Lärum tipsar: Vill du bli mera kreativ och få bättre minne? Rör på dig!

När du promenerar, springer, simmar eller går på gymmet mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. Du skyddar dig mot stress och demenssjukdomar. Samtidigt blir du glad och mera kreativ.
Illustration över Finland som vårdas av en läkare och som också fungerar som en röstlåda samt personer med funktionsnedsättning med röstsedlar.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?
Fyra personer sitter i en soffa, en av dem har ett anteckningsblock och en penna i handen.

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.
Porträtt på Anna-Lena Forsman.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.
Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.
Bildschema över veckans matsedel

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.
Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.
En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.
En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.
Porträtt på Andrea Westerlund.

Steg för Stegs nya ordförande vill jobba för rättvis lön och motarbeta mobbning

Andrea Westerlund från Raseborg är sedan årsskiftet ny ordförande för Steg för Steg. Andrea valdes till ordförande på föreningens årsmöte i november. Vi ställde några frågor till henne om det nya uppdraget och det hon vill jobba för: rättvis lön och antimobbning.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen