Illustration över Finland som vårdas av en läkare och som också fungerar som en röstlåda samt personer med funktionsnedsättning med röstsedlar.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

13.12.2021 kl. 10:53

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?

1. Vad är ett välfärdsområde?

Ett välfärdsområde är en ny administrativ struktur på regional nivå som från och med 1.1.2023 har ansvaret för att ordna social- och hälsovården inklusive funktionshinderservicen samt räddningstjänsterna.

Ett välfärdsområde består av flera kommuner. För tillfället ansvarar kommunerna, samkommunerna och räddningsverken för dessa tjänster.

2. Hur många välfärdsområden finns det?

Finland delas in i 21 välfärdsområden. Därtill finns Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen som kommer att ansvara för vissa specialiserade sjukvårdstjänster i Nyland.

3. Vilka områden är tvåspråkiga och hur ordnas service på svenska?

De tvåspråkiga välfärdsområdena är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen. Helsingfors stad är en tvåspråkig kommun. De tvåspråkiga områdena har en skyldighet att erbjuda tjänster på de båda nationalspråken.

Det är även de tvåspråkiga välfärdsområdena som kommer att ta över Kårkulla samkommuns personal, verksamhet och fastigheter. De har dessutom en skyldighet att ingå samarbetsavtal med varandra för att trygga de svenskspråkigas rätt till social- och hälsovård på sitt eget modersmål.

I varje tvåspråkigt välfärdsområde tillsätts en nationalspråksnämnd som ska utreda, bedöma och uttala sig om hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i praktiken.

4. Hur styrs ett välfärdsområde?

Ett välfärdsområde styrs av ett fullmäktige som väljs genom demokratiska val. Mandatperioden är fyra år. Fullmäktige väljer i sin tur en styrelse, övriga organ och en välfärdsområdesdirektör. Fullmäktige fattar också beslut om bland annat områdets strategi, budget och klientavgifter.

5. Hur många ledamöter sitter i fullmäktige?

I ett välfärdsområdesfullmäktige sitter 59–89 ledamöter. Varje välfärdsområde beslutar själv antalet ledamöter som sitter i fullmäktige, men inför valet 2022 har det slagits fast på förhand: i Österbotten, Mellersta Österbotten, Östra Nyland och Kymmenedalen är det 59 ledamöter, i Vanda-Kervo 69 och i Egentliga Finland och Västra Nyland 79.

6. Vad röstar vi om i valet?

I välfärdsområdesvalet röstar vi om vem som ska sitta i det egna välfärdsområdets fullmäktige, vilka partier som ska vara representerade och vilka kandidater som blir ledamöter eller ersättare. Valen är direkta, hemliga och proportionella.

7. Varför röstar inte Helsingforsarna i valet?

Helsingfors stad är inte ett välfärdsområde och väljer därför inte ett välfärdsområdesfullmäktige. Helsingfors är på grund av sitt befolkningsunderlag den enda kommunen på fastlandet som i fortsättningen ansvarar för sin egen social- och hälsovård samt räddningstjänster. I Helsingfors är det fortsättningsvis stadsfullmäktige som är det högsta beslutande organet för dessa tjänster.

Fastän Helsingfors inte är ett välfärdsområde tillämpas samma bestämmelser om social- och hälsovården samt räddningstjänsterna som i ett välfärdsområde.

8. När är välfärdsområdesvalet?

Det första välfärdsområdesvalet ordnas 23.1.2022. Förhandsröstningen är 12–18.1. I framtiden ordnas välfärdsområdesvalet samtidigt som kommunalvalet. Följande kommunal- och välfärdsområdesval är 13.4.2025.

9. Vem har rösträtt?

Finska medborgare, medborgare i andra medlemsstater i EU, isländska och norska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och vars hemkommun hör till ett välfärdsområde får rösta i valet. Även andra utlänningar som har haft sin hemkommun i Finland i minst två år har rösträtt.

10. När inleder fullmäktige sitt arbete?

Välfärdsområdesfullmäktige inleder sitt arbete 1.3.2022. Från och med valet 2025 inleds mandatperioden vid ingången av juni månad under valåret.

+ 1 Varför är det viktigt att rösta?

Det är nu som framtidens social- och hälsovårdstjänster byggs upp. Speciellt de allra första välfärdsområdesfullmäktigena kommer att ha ett stort inflytande över hur och var vi får vår service.

Vårdreformen kommer bland annat att medföra förändringar i hur funktionshinderservicen organiseras. Därför är det viktigt att de förtroendevalda är insatta i det stöd som personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning behöver. Valet är din chans att påverka.

Text: Vanessa Westerlund
Illustration: Albert Pinilla

Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2021.

Lättläst om välfärdsområdesvalet

Jonas Jansson står i en korridor i riksdagen.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.

Människor på torget vid Kampen i Helsingfors.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?

Jens Mård med sin dotter Saga i famnen. I bakgrunden sitter mamma Anne Mård och familjestödjaren Anki Byggmästar.

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.

Benny och skidlärare Teemu i slalombacken i Kirvensalo

Slalom som teamarbete

Benny Tallings passion är att skida slalom tillsammans med sin vän och skidlärare Teemu Kaitanen. Artikeln ingår i vår tidning GP 1/2022. Temat i tidningen är Min hobby.

Lärum tipsar: Vill du bli mera kreativ och få bättre minne? Rör på dig!

När du promenerar, springer, simmar eller går på gymmet mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. Du skyddar dig mot stress och demenssjukdomar. Samtidigt blir du glad och mera kreativ.

Fyra personer sitter i en soffa, en av dem har ett anteckningsblock och en penna i handen.

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.

Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.

Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.

En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.

Steg för Stegs nya ordförande vill jobba för rättvis lön och motarbeta mobbning

Andrea Westerlund från Raseborg är sedan årsskiftet ny ordförande för Steg för Steg. Andrea valdes till ordförande på föreningens årsmöte i november. Vi ställde några frågor till henne om det nya uppdraget och det hon vill jobba för: rättvis lön och antimobbning.