Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Skrattande ung kvinna och barn med Downs syndrom.

Tindra lyser upp Maias vardag

170826228018.02.2024 kl. 15:18
Hos familjen Abrahamsson sitter det ofta en extra vuxen vid middagsbordet. För att dottern Maia ska få det stöd hon behöver använder familjen sig av personlig assistans. Resultatet är en familj med mindre stress över vardagspusslet och mer tid för varandra. Artikeln ingår i GP 1/2024.

Klockan närmar sig tre på eftermiddagen. Tindra Degerth, som fungerar som personlig assistent hos familjen Abrahamsson, spejar ut genom fönstret. Snart kommer Maias skolskjuts att anlända, och då ska Tindra gå ut och möta henne. Det är en av deras gemensamma rutiner.

Till familjen Abrahamsson hör mamma Fredrika, pappa Anders och fyra barn. Maia är 14 år gammal och har Downs syndrom. Hon behöver stöd och tillsyn under dygnets vakna timmar.

– Min man Anders har jobbat på sjön en stor del av Maias uppväxt, så jag har ofta varit ensam hemma med barnen. Nu jobbar han inte på sjön längre, men vi behöver fortfarande en assistent för att få vardagen att gå ihop, berättar Fredrika.

Assistans för olika syften

När Maia var liten fyllde familjen i Pussel för ett gott liv, en arbetsbok som hjälper familjer till barn med funktionsnedsättning att definiera vilken typ av stöd de önskar i vardagen.

Fredrika och Anders var bekymrade över att syskonen inte fick tillräckligt med uppmärksamhet och drömde om att kunna göra fler roliga aktiviteter tillsammans som familj. De landade därför i att en fritidsassistent skulle vara en bra lösning.

Maia blev beviljad 16 assistanstimmar i månaden för fritidsverksamhet. Med åren har assistansen blivit mer omfattande.

– I dag har Maia en assistent för tre olika syften. Fritidsverksamhet är fortsättningsvis ett av dem. Det är viktigt att Maia har möjlighet att göra roliga saker på fritiden i sällskap av någon annan än sina föräldrar. Det andra syftet är avlastning. Eftersom jag är Maias närståendevårdare måste jag få avlösning emellanåt. Slutligen så har vi assistent för att ordna Maias eftermiddagsvård.

Ett av de största kraven på vår assistent är att hen måste vara flexibel.

I slutet av lågstadiet testade Maia på att delta i skolans vanliga eftermiddagsverksamhet. Nu när hon har börjat högstadiet kan skolan bara erbjuda en skräddarsydd eftermiddagsvård för elever i behov av särskilt stöd, och den verksamheten är för tung och intensiv för Maia.

Familjen har därför kommit överens med Pargas stad om att också den ska ordnas i hemmet.

– För Maia är det ett stort arbete att vara en hel dag i skolan. Hon stortrivs hemma och därför tycker vi att fritidsverksamheten, avlastningen och eftermiddagsvården ska ordnas här, säger Fredrika.

Tindra och Maia påväg in från gården efter skoldagen.

Tindra möter Maia på gården när hon kommer hem från skolan. Det är en av deras gemensamma rutiner.

Att pendla mellan synlig och osynlig

Den personliga assistentens schema och arbetsuppgifter varierar enligt familjens tidtabeller och behov.

– Ett av de största kraven på vår assistent är att hen måste vara flexibel. Ibland är assistenten på tumanhand med Maia medan resten av familjen gör någonting annat, andra gånger är hela familjen hemma. Då är assistentens uppgift främst att finnas till hands och bidra med ett extra par ögon och öron. Det är jätteviktigt att assistenten kan fungera tillsammans med resten av familjen så att alla känner att man kan vara sig själv i sitt eget hem. Ibland behöver assistenten vara väldigt osynlig och ibland väldigt synlig. Det är säkert ingen lätt uppgift, säger Fredrika.

En som klarar av den uppgiften med bravur är Tindra Degerth, som har fungerat som Maias personliga assistent i ungefär ett och ett halvt år. Hon ser på Abrahamssons som en andra familj.

Vi uppskattar nog båda att det inte finns någon press på att man måste prata hela tiden. Jag är ju framför allt här för att assistera Maia.

– I början var det förstås lite svårt att veta hur jag skulle vara. Skulle jag prata vid middagsbordet eller sitta tyst? Men allt det där kom naturligt då jag tillbringade mer tid här, säger Tindra.

– Jag vet inte riktigt hur vi har fått det att funka, skrattar Fredrika. Inte skulle jag säga att vi alltid är jättebra på att prata, men kanske vi är bra på att läsa av varandra.

– Jag tror att vi är så pass öppna att det går smidigt att kommunicera, tillägger Tindra. Dessutom uppskattar vi nog båda att det inte finns någon press på att man måste prata hela tiden. Jag är ju framför allt här för att assistera Maia.

Från arbetsgivarmodell till JAG Assistans

Tindra visade intresse för jobbet som Maias assistent redan som 16-åring. Hon erbjöds inte jobbet med en gång eftersom hon var så ung, men då Fredrika en tid senare träffade Tindra på ett familjeläger blev hon imponerad över hur ansvarsfull Tindra verkade. I slutet av lägret frågade Fredrika om Tindra skulle vilja komma och testa på jobbet. På den vägen är det.

– Först var jag anställd via Avustajakeskus. När jag hade fyllt 18 bytte vi till JAG Assistans, berättar Tindra.

Eftersom hon var minderårig var det inte möjligt med arrangemang via JAG Assistans. Det enda alternativet då var den så kallade arbetsgivarmodellen. Den innebar att Maia själv var Tindras arbetsgivare, med Avustajakeskus som mellanhand. Nu är det JAG Assistans som är arbetsgivaren.

Jag blir hela tiden bättre på att tolka henne och jag lär mig också mycket av att se hur Fredrika interagerar med henne

Trots sin unga ålder har Tindra stor erfarenhet av att arbeta med personer med olika typer av stödbehov. År 2016 började hon jobba som fritidsledare inom DUV i Västnyland, och när hon flyttade till Pargas år 2021 gick hon över till att arbeta för DUV i Västra Åboland. Det här är ändå hennes första jobb som personlig assistent.

– Jag trivs jättebra. Jag känner att jag har utvecklat mina kunskaper och blivit ännu mer ansvarstagande. Dessutom har jag förstås lärt mig mycket om Maia. Jag blir hela tiden bättre på att tolka henne och jag lär mig också mycket av att se hur Fredrika interagerar med henne.

Tindra är den assistent som för tillfället jobbar mest, men Maia har även ett par andra assistenter som kan ställa upp vid behov. Samtliga är anställda via JAG Assistans.

– Helst skulle vi ha bara en assistent, men det är för skört. Då har vi ingen som kan hoppa in om Tindra till exempel blir sjuk. Att ta in en vikarie som inte känner Maia är inte ett alternativ, säger Fredrika.

Tre kvinnor som samtalar kring ett bord.

Fredrika Abrahammson är imponerad över Tindras förmåga att läsa av Maias och familjens behov.

Vikten av att bli förstådd

Det har hänt att Fredrika har blivit ifrågasatt för familjens beslut att ta hjälp av en personlig assistent. Folk som inte vet hur familjens vardag ser ut kan ha svårt att förstå varför de behöver extra hjälp trots att både Fredrika och Anders har flexibla arbetstider.

– Men det handlar ju inte bara om att kunna flexa, säger Fredrika. Vi behöver en assistent också när vi föräldrar är med. Då barnen var yngre försökte vi till exempel ibland åka till simhallen så där som “vanliga” familjer gör, men alltför många gånger slutade det med gråt eller bråk. Det behövs helt enkelt en extra vuxen för att det ska bli en kvalitativ upplevelse för alla.

Fredrika är glad över att ha hittat ett upplägg som både Maia och resten av familjen mår bra av. Samtidigt finns det en viss oro inför framtiden. Hur ska det gå då Maia blir äldre och ska leva ett mer självständigt liv?

Man måste direkt kunna reagera på hennes initiativ till kommunikation. Jag har själv sett många exempel på människor som har blivit passiva och slutat kommunicera just för att ingen har svarat dem när de har försökt.

– Jag har lite svårt att släppa taget. Tanken på att hon ska vara borta hemifrån utan oss föräldrar känns svår för mig. Det är viktigt att den som tar hand om Maia ser till att hon förstår och blir förstådd. Nu har Maia börjat vara hos våra familjevänner ett veckoslut i månaden. På så sätt får vi avlastning och Maia får öva sig på att vara någon annanstans än hemma. Ganska snart blir hon ju faktiskt vuxen och ska bo utan oss föräldrar, konstaterar Fredrika.

Maia kommunicerar inte med talat språk, och det är därför extra viktigt att personer i hennes närhet är lyhörda för hennes signaler och kroppsspråk.

– Man måste direkt kunna reagera på hennes initiativ till kommunikation. Hennes kommunikation sker spontant, och om man väntar för länge så är tillfället förbi och hon har gått över till någonting annat. Jag har själv sett många exempel på människor som har blivit passiva och slutat kommunicera just för att ingen har svarat dem när de har försökt.

Ett givande jobb

Till personer som funderar på att testa på jobbet som personlig assistent har Tindra en hälsning.

– Go for it, skulle jag säga! Om man är en öppen person som trivs med att arbeta med människor så tycker jag absolut att man ska testa. Det är ett givande jobb.

Det råder inga tvivel om att Tindra har blivit en viktig del av hela familjen Abrahamssons liv. Framför allt Maias.

Fredrika vänder sig till Tindra.

– När du möter Maia vid taxin så ser jag ju att Maia blir helt överlycklig. Då vet jag att det här är bra. Och du behöver liksom inte sjunga, dansa eller ha några speciella skills för att underhålla henne. Hon förstår dig och du förstår henne, och det räcker.

Text: Anna Ilmoni

Foto: Jan-Christian Stenroos

Fotnot: Arbetsboken Pussel för ett gott liv kan laddas ner gratis från FDUV:s webbplats.

     
        

Personlig assistans

  • Syftet är att möjliggöra ett självständigt liv för personer med funktionsnedsättning.
  • Kan beviljas för olika syften, till exempel för fritiden eller för dagliga sysslor.
  • Behovet av assistans bedöms utgående från den enskilda personens livssituation och hjälpbehov. Enligt nuvarande lagstiftningen bör personen ha resurser att definiera assistansens innehåll och sätt att ordna den på.
  • Kan ordnas enligt arbetsgivarmodellen, med servicesedlar eller som välfärdsområdets egna tjänster eller köptjänster.
  • Är inte detsamma som frivillig stödpersonsverksamhet.
Läs mera om personlig assistans
         
     

 

     
        

JAG Assistans

  • En serviceproducent utan vinstintresse som erbjuder personlig assistans för personer med funktionsnedsättning.
  • JAG står för Jämlikhet, Assistans och Gemenskap.
  • För att få en assistent via JAG måste man först bli beviljad personlig assistans via välfärdsområdet.
  • JAG erbjuder sedan stöd med att hitta en lämplig assistent och fungerar som assistentens arbetsgivare.
  • Erbjuder också rådgivning, juridiskt stöd och träffar för servicetagarna.

Läs mera på JAG Assistans webbplats

         
     

 

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2024 med temat personal. 

Pia och Lars-Erik brjörklund på sommarstugan.

”I DUV får jag göra något för dem som inte alltid kan tala för sig”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Lars-Erik Björklund har varit ordförande för 60-åriga DUV i Vasanejden i över 20 år.
Minna Almark och citatet Den största rädslan är att min dotter ska reduceras till en kostnad i ett kalkylark.

Jag blir arg på system, inte människor

Kolumn av Minna Almark i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Annette med uppkavlade ärmar.

Det måste bli bättre!

Hon nöjer sig inte med förklaringen ”det är nu bara så”. Där Annette Tallberg-Haahtela ser ett problem vill hon finna en lösning som hjälper individerna att få ett bättre liv. Nu har hon varit verksamhetsledare för FDUV i ett halvt år och jobbar på daglig basis för att samhället ska bli bättre på att beakta olikheter. – Det har varit jätteroligt, men tufft.
Porträtt på Matilda Hemnell.

En berättigad utskällning eller en uppmuntrande eloge?

Ledare i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Åsa Broo och citatet Samtidigt som vi alla har likeheter och samma känslor och behov så är det viktigt med representation i böckerna.

Vägen till läsning

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.
Anna och Alva Hedenberg framför en gammaldags

”I DUV får man både stöd och kan stödja andra”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Anna Hedenberg har varit aktiv i DUV på Åland i cirka 20 år, och fungerat som föreningens ordförande de senaste fyra åren.
Porträtt på Carina Frondén.

Är lättläst faktiskt lätt att läsa?

Ny forskning bekräftar att flera av de råd för hur man skriver lättläst håller streck. Samtidigt visar Carina Frondéns forskning att texter på lätt svenska också kan vara alldeles för svåra för dem som behöver lättläst. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Bildkollage på boken Mats Melin och Inte som vanligt samt ett memoryspel.

Lärum tipsar: Det livslånga läsandet

Alla har rätt till läsning! Därför är det bra att man kan läsa på många olika sätt. Högläsning är ett bra sätt att inkludera alla i läsupplevelsen. Du kan även läsa med öronen, det vill säga lyssna på ljudböcker. Lärum ger i GP 4/2023 tips på böcker och material som kan inspirera till läsning.
Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.
En högläsningsstund.

Delad läsglädje är dubbel glädje

Högläsning är viktigt och roligt – det tycker både servicetagare och handledare på Treklangens serviceenhet. Regelbunden högläsning stärker gruppkänslan, främjar delaktighet i samhället och uppmuntrar till reflektion. Och det bästa av allt: alla får vara med! Artikeln ingår i GP 4/2023.
Annette Tallberg-Haahtela överräcker priset till Sixten Snellman.

Han ser möjligheter framom hinder

Sigfrid Törnqvist-priset gick i år till Sixten Snellman, tidigare rektor för Optimas yrkesinriktade specialundervisning. Han premieras för sitt pionjärarbete för svenskspråkig utbildning för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Eivor Hansén med sonen Lenni som har Downs syndrom.

”Att engagera sig i DUV är som en dörr som öppnas”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Eivor Hansén är vice ordförande för DUV i Karlebynejden.
Porträtt på Monica Björkell.

Ett gott liv – vad betyder det?

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 3/2023 med temat hälsa.
Seija Aaltonen med glasögon och handen under hakan.

Hon räds inte utmaningar inom vården

Effektivitet inom hälsovården passar dåligt dem som behöver tid för att förstå och uttrycka sig. Det framhäver medicine doktor Seija Aaltonen, en av pionjärerna inom den medicinska gren som har fokus på personer med intellektuell funktionsnedsättning. Hon har ägnat sitt yrkesverksamma liv åt att öka kunskapen om och utveckla det individuella stödet för målgruppen, särskilt för de så kallat svåra fallen. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Mamma Michaela Häggblom tittar varsamt på sonen Axner.

Axner kan när som helst få ett livshotande epilepsianfall

Axner, 6 år, kan springa runt, glad i hågen, och leka med sina syskon. Men i nästa sekund kan han drabbas av ett livshotande epilepsianfall. Då gäller det att handla snabbt – att ge akutmediciner i rätt ordning och att ringa efter ambulansen. – Vi lever på helspänn hela tiden, säger mamma Michaela Häggblom. Artikeln ingår i GP 3/2023.
Anntte Tallberg-Haahtela med blommig blus mot grönskande bakgrund.

Dags att vända blad – ledare i GP

I tider av stora förändringar behövs FDUV mer än någonsin, skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i sin första ledare i vår medlemstidning Gemenskap och påverkan.

”Man blir glad av att vara med i DUV”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. I GP 2/2023 är Christina Bylund från 50-årsjubilerande DUV i Sydösterbotten i tur. Hon är sekreterare och fritidsledare i föreningen sedan oktober.
Porträtt på Maj Simons.

Medmänniskan behövs

Kolumn av Maj Simons i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat vändpunkter.
Boken Vardagsexperten - en fungerande vardag.

Lärum tipsar: Stöd på vägen mot vuxenlivet

Att flytta till ett eget hem är en stor vändpunkt i livet. I synnerhet för dem för vilka vardagsfärdigheterna är en utmaning är det bra att förbereda sig och fundera på val som hör ihop med ett mer självständigt liv. Här kan boken Vardagsexperten vara till hjälp.
Veronica Rehn-Kivi lutar mot en väg och bläddrar i papper.

”Jätteviktigt för mig personligen att lagen blev klar”

Den nya funktionshinderlagens öde blev något av en thriller. En av dem som jobbade för att lagen skulle godkännas är Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot och medlem av social- och hälsovårdsutskottet då det begav sig. Via sitt barnbarn Heddi har hon en egen koppling till frågorna och visste hur mycket det behövs en förnyad lagstiftning.
Jesse Saarinen håller i ett vårdhjälpmedel i en korridor med flera dörrar.

Jesse hittade sin grej – jobbar nu inom vården

Att hitta sin plats i arbetslivet är utmanande för vem som helst. Extra svårt kan det vara för dem med särskilda behov. Att byta bransch är rentav unikt. Men det är just vad Jesse Saarinen gjort. Som stöd på vägen har han haft hjälp av en arbetstränare.
Illustration över en labyrint där personer försöker hitta rätt.

Sökes: Personal som kan hjälpa familjerna

Det har kallats den största reformen sedan Kårkulla samkommun grundades. Hur vårdreformen landar med tanke på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer är för tidigt att säga i nuläget, men hur gick det när välfärdsområdena tog över ansvaret och Kårkulla upplöstes vid årsskiftet?
En man med keps och kvinna i grön klänning, båda har i handen festrekvisita.

”I DUV är man välkommen som man är”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar, antingen som anställda eller förtroendevalda. I GP 1/2023 är Anna Ilmoni i tur.
Illustration på personer som arbetar, portrtätt på Lennart Jönsson och Mikael Klein och citatet Det är inte så mycket snack. Vi utmanar föreställningar genom att göra något.

Ett samhälle för alla – på riktigt

Han blev frustrerad över att man sa en sak och gjorde en annan. Det fanns fina principer, men i praktiken förverkligades de inte. Därför startade Lennart Jönsson det svenska företaget Misa som jobbar med individuella lösningar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska komma ut i arbetslivet. – Egentligen är det ingen rocket science, säger Mikael Klein.
Fyra personer bakom en filmkamera.

Från objekt till subjekt

Av oss, om oss. Så kunde man sammanfatta tanken bakom webb-tv-kanalen FIXtv. – Vi vill ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att själva tala för sig och få en synligare plats i samhället, säger primus motor Sara Jansson.
Porträtt på Marcus Rosenlund och citatet Jag har varit tvungen att skärskåda min egen roll som förälder.

Att gå emot det som är rätt och riktigt

Kolumn av Marcus Rosenlund i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat värdegrund.
Kille med långt hår, glasögon och grannröd tröja.

”Det finns många definitioner på ett bra liv”

Villa, Volvo, vovve. Något standard Svenssonliv kommer Matheo Lundqvist sannolikt aldrig att få, men han kan ha ett bra liv ändå. Matheo har lärt mamma Camilla Kojonen och resten av nyfamiljen om olikheter och att ett bra liv kan se ut på många sätt.
svartvitt porträtt på Matilda Hemnell

Som alla andra?

Ledare i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat värdegrund.
Bild på bokpärmarna Skriv lättläst och bokcirkel i lättläst samt citatet Det allra bästa sättet att lära sig skriva lättläst är förstås att öva sig.

LL-Center tipsar: Alla har rätt till information

LL-Center ger i senaste numret av vår tidning Gemenskap och påverkan tips på böcker och verksamhet som kan inspirera den som vill jobba konkret för allas rätt till information och läsning.
Porträtt på Lisbeth Hemgård.

”Ett humant samhälle mår bra av mångfald”

Ännu är det inte dags. Men ett sorts avslut hägrar vid horisonten. I augusti ska Lisbeth Hemgård ge över ledarskapet för FDUV till Annette Tallberg-Haahtela. Samtidigt har vårdreformen trätt i kraft och riksdagen kämpar med att hinna godkänna en ny funktionshinderlag före valperiodens slut, två frågor som dominerat Lisbeths tid som verksamhetsledare.
Citatet Den tydliggörande pedagogiken löser inte allt men är ett bra stöd och pärmbilden för boken Svart bälte i föräldraskap och handledning om tydliggörande pedagogik.

Lärum tipsar: Nycklar till en fungerande vardag

Hur hjälpa barn med neuropsykiatriska svårigheter så att vardagen blir smidigare för alla? Lärum tipsar om metoder och material. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Porträtt på Pia Lindevall och citatet förutsätter kommunikation och förutsägbarhet.

För en bra vardag behövs individuella lösningar och bra hjälpmedel

Det viktigaste i vardagen är att personen känner sig trygg och hörd. Det säger Pia Lindevall, talterapeut och sakkunnig inom funktionsnedsättning sedan mer än 30 år. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Två vuxna och tre barn varav ett i rullstol i vacker höstmiljö.

”Vår vardag är ett pussel av stora mått”

Minuttidtabell, rutiner och nätverk med många hjälpande händer. Det är vardag i en flerbarnsfamilj där ett av barnen har funktionsnedsättning. Vi har talat med mamma Cecilia Boström i Karis. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Äldre man med spjuverkatig min sitter i rullstol vid ett bord och har en kaffekopp i handen.

Ragnar och vardagen

Välkommen, följ med oss ett tag i 81-åriga Ragnar Bengtströms vardagsliv, det är nämligen ganska roligt! Eller det är huvudpersonen själv som är ganska så finurlig, ja rentav spjuveraktig. Artikeln ingår i GP 4/2022
Två personer en klädd i gult håller upp mellan sig en stor båll, ljuset i rummet är blått.

Scener ur en vardag

DuvTeatern-konstnärerna Pia Renes och Carl Knif återskapar Pias vardag finstämt i duetten med samma namn. Estetiskt och lyhört arbetar de samspelt med ett unikt rörelsespråk. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Flera personer varav några i rullstol sitter kring ett bord.

Seniorklubben träffas med ålderns rätt

– På klubbarna med ungdomar kan det ofta vara ett jäkla liv men här i seniorklubben får vi umgås i lugn och ro, säger Anita Vigell och får medhåll av de andra deltagarna. Vi har besökt i DUV i Mellersta Nylands seniorklubb. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Man och flicka på specialtandemcykel.

En fartfylld drömsemester

I år blev det en riktig drömsemester för Hanna med familj i Norge! Med hjälp av en solgul påhängscykel som Project liv hade donerat kunde Hanna Elenius njuta av de vackra landskapen i tandem med pappa Mats. Det blev upp till 15 kilometers dagsturer.
Två kvinnor med hörlurar sjunger i stor mikrofon.

Maddes och Matildas stjärndröm

Madde Wik och Matilda Hemming är bästisar som gillar att sjunga och dansa tillsammans på fritiden. Deras stora dröm har alltid varit att bli artister och få göra egna låtar. Den drömmen har nu blivit verklighet! Artikeln ingår i GP 3/2022.

“Om våra barn har det bra, har också vi det bra”

Vad är ett bra liv? Vilka drömmar för barn med intellektuella funktionsnedsättningar har föräldrarna och vad har de gjort för att förverkliga dem? Vi talade med två mammor och en pappa till tre unga vuxna. Artikeln ingår i GP 3/2022 med temat drömmar.
Jonas Jansson står i en korridor i riksdagen.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.
Människor på torget vid Kampen i Helsingfors.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?
Jens Mård med sin dotter Saga i famnen. I bakgrunden sitter mamma Anne Mård och familjestödjaren Anki Byggmästar.

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.
Benny och skidlärare Teemu i slalombacken i Kirvensalo

Slalom som teamarbete

Benny Tallings passion är att skida slalom tillsammans med sin vän och skidlärare Teemu Kaitanen. Artikeln ingår i vår tidning GP 1/2022. Temat i tidningen är Min hobby.
Pärmen av två böcker och ett spel.

Lärum tipsar: Vill du bli mera kreativ och få bättre minne? Rör på dig!

När du promenerar, springer, simmar eller går på gymmet mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. Du skyddar dig mot stress och demenssjukdomar. Samtidigt blir du glad och mera kreativ.
Illustration över Finland som vårdas av en läkare och som också fungerar som en röstlåda samt personer med funktionsnedsättning med röstsedlar.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?
Fyra personer sitter i en soffa, en av dem har ett anteckningsblock och en penna i handen.

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.
Porträtt på Anna-Lena Forsman.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen