Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

160203960007.10.2020 kl. 06:00
Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.

”Hur kunde hen missförstå mig så där? Det var ju inte alls så jag menade.”

Visst känner du igen dig i det här? Att vi då och då missförstår varandra och inte kan förstå varför. Och då tänker jag på oss som har ett talat språk och som kommunicerar med en annan person som också har det. Och att vi dessutom talar samma språk.

När en person har någon form av svårigheter med talet och kanske behöver alternativ eller kompletterande kommunikation (AKK) för att göra sig förstådd blir utmaningarna ännu större.

Eftersom de flesta av oss vill förstå och bli förstådda, gör vi förhoppningsvis vårt yttersta för att det ska lyckas. Vi använder oss av kroppsspråk, vi läser av mimiken och tonfallet och vi använder kanske bilder eller föremål för att förklara oss. Allt oftare tar vi dessutom tekniken till hjälp.

Och visst är det till stor hjälp att numera kunna ta till digitala alternativ. Men det är inte alltid okomplicerat det heller.

Själv blev jag lite ställd då jag såg att det var Tobias Ståhlberg som ringde ett videosamtal till mig. Tobias använder oftast en mapp med bilder för att kommunicera och nu hade han ingen assistent med sig som kunde tolka vad han säger – hur skulle det här gå?

Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan ringer modigt upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Efter en stund kom jag fram till vad han hade på hjärtat. Men där var ju det digitala hjälpmedlet (videosamtalet) endast en del. I kombination med kroppsspråk, frågor och mina tolkningar fick vi det att fungera. Någorlunda.

Jag tycker Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan modigt ringer upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Jag frågade Tobias vad han har för hälsning till dem som inte är vana att använda alternativa kommunikationsmetoder. Så här svarade han:

”Försök lära dig att använda det hjälpmedel som personen använder. Det är också okej att använda annat än just det hjälpmedlet, huvudsaken är att man försöker”.

Han tyckte själv det till en början var svårt när han i dagisåldern började använda kommunikationsmappen. Numera går det utan problem och förutom den har han också en kommunikationsapp på pekplattan. Han använder också till exempel Facebook, Messenger och mejl för att kommunicera.

Tobias håller dessutom på att utbilda sig till Steg för Stegs erfarenhetstalare. Framöver kommer vi alltså att få se mera av honom, då han delar med sig av sina erfarenheter av att leva med talsvårigheter.

Det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation.

Så lyssna på Tobias, var inte rädd att kommunicera även om du inte tidigare använt den typen av hjälpmedel som personen använder. De flesta kommunikationsappar och -program är gjorda för att vara användarvänliga. Eller kanske du själv är mera bekväm med att använda kroppsspråk, miner och gester eller varför inte ta fram papper och penna eller telefonens emojis för att underlätta kommunikationen?

Alla har rätt till kommunikation och det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation. Genom att kommunicera även med dem som inte kan tala skapar vi möjligheter till delaktighet och samspel samt stöder deras rätt att påverka sitt eget liv.

Text: Annika Martin, kurskoordinator vid FDUV och regional koordinator för Steg för Steg

Foto: Privat

        

Fakta om talsvårigheter

  • I Finland finns det ungefär 65 000 personer med olika grad av tal- och kommunikationssvårigheter, alltså personer som inte kan tala eller vars tal är otydligt.
  • Ungefär 30 000 personer behöver hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet.
  • En person med talhandikapp kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
  • Svårigheterna är ofta förknippade med läs- och skrivsvårigheter.
  • Kommunikationssvårigheter av olika grad kan vara medfödda och bero till exempel på en cp-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
  • Man kan också förlora tal- och kommunikationsförmågan på grund av en fortskridande sjukdom eller en förvärvad skada.

Vad är AKK?

  • Med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, menas kommunikation som inte sker med tal utan med till exempel stödtecken eller bilder.
  • Som i all kommunikation sker AKK också med gester och kroppsspråk.
  • I bildkommunikation behövs hjälpmedel som kan vara till exempel ett kommunikationsprogram eller en applikation i en pekplatta.
  • Med bilder och stödtecken kan man också underlätta förståelsen av talat språk.

Källa: Papunet
 

        

 

Läs mer om veckan för personer med talsvårigheter på:
www.puhevammaistenviikko.fi (på finska)

 

Porträtt på Tessa Forssell och citatet Nu inser jag hur betydelsefullt det är att vara i kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning för att förstå frågor som berör gruppens rättigheter.

Att kommunicera om en grupp man själv inte tillhör

När teori möter verklighet. I vår blogg skriver Tessa Forsell vad hon lärt sig från sin praktik på FDUV, och om hur viktigt det är att analysera och reflektera när man kommunicerar om en grupp man själv inte tillhör.
Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.
Porträtt på Matilda Hemnell och citatet

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.
Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.
Porträtt på Frank Lundgren och citatet Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem.

Missriktad omsorg – våga snacka politik

Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem, skriver Steg för Stegs Frank Lundgren i vår blogg.
Porträtt på Erika Backman och citatet

Önskan om att tas på allvar

Professionella måste våga och komma ihåg att fråga vad personen själv drömmer om och inte placera dem i färdiga fack på grund av deras funktionsnedsättning, skriver Erika Backman i vår blogg.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Personlig assistans är en oerhört viktig tjänst eftersom den möjliggör med självständigt liv.

Tredje gången gillt för funktionshinderlagen?

Vanessa Westerlund skriver i vår blogg om den pågående reformen av funktionshinderlagstiftningen som man hoppas att nu – äntligen – skulle ros i land, och om de frågor som hittills varit svåra att komma överens om.
Porträtt på Kassandra Nygård med stora röda glasögon.

Om att möta rädslor och ringa in drömmar

Susanne Tuure skriver i vår blogg om Kassandra som deltar i FDUV:s flyttförberedelse. Med Kassandras tillåtelse publicerar vi också hennes novell Rädslan och jag.
Man med Downs syndrom pratar initierat med någon någon annan person i folkvimlet.

”Jag vill att samhället ser oss med Downs syndrom som en resurs, att vi också passar in”

Det är bra att det finns sådana som tror på oss, att vi kan utvecklas, vara självständiga och delaktiga. Det skriver Steg för Stegs erfarenhetstalare Jonas Jansson i vår blogg inför Världsdagen för Downs syndrom.
Porträtt på Betty Marschan och citatet Att skriva lättläst är som att koka en buljon tills den reducerats till fond.

När lättläst blir klarsynt

En lättläst text är allt annat än enkel. En lättläst text är som bäst genialiskt redig. Den fångar essensen i vad som ska förmedlas och förtydligar budskapet. Men en lättläst text är också skoningslös: det går aldrig att gömma sig bakom floskler. Läs Betty Marschans bloggtext om att skriva lättläst.
Portärtt på Simo Klem och Melanie Shametaj samt citatet Samhall kan öppna dörrar som som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Erbjuder Samhall verkliga möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få jobb?

Melanie Shametaj och Simo Klem skriver i vår blogg om förslaget att skapa en finländsk Samhall-modell för att ge personer med funktionsnedsättning arbete.
Kvinna med ryggen vänd mot en grupp människor vid ett bord.

Jag tänker aldrig gå med i en föräldragrupp!

Henrika Mercadante skriver i vår blogg om hur hon förvandlats från gruppskeptiker till gruppentusiast tack vare grupper där alla tillåts vara olika, men olika tillsammans.
Flicka tittar trumpet in i kameran.

Sinneskänsliga barn utmanar oss att tänka om

Har du mött barnet som helst går barfota, som vägrar yllehalare eller inte tål att få håret borstat? Ett barn som tar in sinnesintryck mycket starkt. Pedagogiska handledaren Nina Rosenblad skriver i vår blogg om sinneskänsliga barn.
Två galda personer håller armen om varandra i somrig miljö.

Äntligen läger!

Lägerkoordinator Pamela Abbors skriver i vår blogg om våra läger och vad de innebär för deltagarna, de anhöriga och lägerledarna – och ett nytt lägerkoncept: dagläger.
Porträtt på Lisbeth Hemgård och citatet Nu har vi möjlighet att stärka vårt kunnande om vi lyckas samarbeta och fördela resurserna rätt.

Vad är specialkunnande inom omsorgen och hur ska det tryggas?

Utmaningen med vårdreformen är inte vem som har ansvar för bastjänsterna. Utmaningen är hur man lyckas samarbeta och planera tillsammans för att trygga expertisen. Det skriver verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i vår blogg.
Porträtt på Frank Lundgren och Melanie Shametaj och texten: Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg.

Trivsel på jobbet ersätter inte lön för arbetet

Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg, skriver Melanie Shametaj och Frank Lundgren i vår blogg. De kommenterar rapporteringen kring årets temavecka för personer med intellektuell funktionsnedsättning och rätten till arbete.
Porträtt på en glad Jonne Tallberg.

”Se oss som vi är”

Efter nio år i ledningen för Steg för Steg är det dags för Jonne Tallberg att ge över ordförandeklubban till nya krafter. I vår blogg skriver han om sin tid som ordförande.
Malin Sandström med bokhylla i bakgrunden.

Lärdomar från ett annorlunda år

Lärums verksamhet har påverkats av coronapandemin, men nya utmaningar kan också innebära nya möjligheter. Många personer behöver stöd i inlärningen för att tillägna sig den kunskap de behöver för att leva ett gott liv, oberoende av om det är pandemi eller inte, skriver Malin Sandström i vår blogg.
Fyra personer vid en talarstol.

Glädjebudskapet om det lätta språket spreds över nätet

Det blev inte som planerat, men det blev bra ändå. LL-Centers seminarium visade att det är luft under vingarna för lätt språk just nu, skriver Maria Österlund i vår blogg.
Porträtt på Frank Lundgren

Den kognitiva förmågans privilegium

Frank Lundgren spinner i vår blogg vidare på Fredrik Soncks essä i Hbl.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen