Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

158969772017.05.2020 kl. 09:42
Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.

När Jenny Häggblom-Pihlajamäki fick höra om restriktionerna på grund av coronaviruset – att enheterna för dagverksamhet stänger och det införs besöksförbud på boendeenheterna – var hennes första reaktion:

– Hjälp, hur ska vi fixa det här?

Jenny är enhetschef för Malms serviceenhet med två boenden i Jakobstad. Malin Nordling som är enhetschef för Sandåkers serviceenhet, likaledes med boenden i Jakobstad, funderade i liknande banor: Hur ska verksamheten organiseras nu?

Deras kollega Disa Malmberg, enhetschef för Bäckåkersgården med boenden i Pargas och Åbo kände rädsla:

– Hur ska jag hålla brukarna trygga?

Med facit på hand är alla tre överens om att det gått över förväntan. Personalen från enheterna på dagverksamheterna har placerats på boendena så att dagverksamheten körts där i stället. Jenny ser att det rentav fört en hel del gott med sig.

– Dagpersonal ser hur klienterna har det hemma och lär känna dem bättre.

För brukarna är det svårt att förstå varför anhöriga inte får komma på besök.

Jenny lyfter även fram samarbetet mellan dag- och boendepersonal som något positivt. Malin är inne på samma linje: Förståelsen för varandras arbetsuppgifter inom de olika personalgrupperna har ökat.

Det besvärliga besöksförbudet

Vad har varit svårast under coronakrisen?

– Besöksförbudet är nog besvärligt, säger Malin.

– För brukarna är det svårt att förstå varför anhöriga inte får komma på besök, säger Jenny.

Disa nämner att det för en del också varit svårt att inte få gå omkring i köpcenter och shoppa. De med neuropsykiatriska svårigheter, snarare än intellektuell funktionsnedsättning, har upplevt att det kränker deras självbestämmanderätt. Här har de på boendet försökt hitta en balans.

– Corona är inte en orsak att begränsa för mycket. Om vi får en konstaterad smitta är det förstås en annan grej, säger Disa.

Hur har då brukarna reagerat på allt det nya under coronavåren? Med en hel del ångest och oro, åtminstone i början, bland dem för vilka rutiner är viktigt, berättar Jenny.

– Vi tog genast i bruk bilder för att förklara och diskutera.

– Coronasituationen är svår eftersom viruset är osynligt, säger Disa.

Som enhetschef har hon mest administrativa uppgifter. Hon har nu försökt undvika att träffa brukarna, men ibland har hon smugit in på boendena. Smyger gör hon för att brukarna inte ska få syn på henne och vilja komma nära.

– Det är svårt för dem att förstå varför de inte får krama mig.

Också för den här typen av situationer har man tagit fram bildstöd så att det är lättare att förklara att jag tycker om dig men att vi inte kan kramas nu.

Hjälp av tekniken

Efter den första chocken har förvånansvärt mycket ändå funkat bra på boendena.

– Både anhöriga och personal har snabbt tagit i bruk den här underbara tekniken, säger Jenny.

Jag är faktiskt förvånad över hur också de med grava funktionsnedsättningar kunnat hålla kontakt med mamma eller pappa.

Via Skype, Facetime och andra digitala verktyg har brukare kunnat vara i kontakt med sina anhöriga.

– Jag är faktiskt förvånad över hur också de med grava funktionsnedsättningar kunnat hålla kontakt med mamma eller pappa.

Också Malin har varit imponerad över hur mycket glädje även de med stort stödbehov haft av den här typen av kontakt. Jenny är övertygad om att tekniken kommer att användas även efter coronakrisen.

– Absolut, både brukare och personal har nu lärt sig jättemycket.

Disa poängterar att flera anhöriga bor rätt långt borta så för dem kommer det här att vara en fantastisk möjlighet även senare.

Ulla Häkkinen och hennes man är några av de många anhöriga som denna vår hållit kontakt med sitt barn via Skype.

– Det har gått jättebra!

Dottern Jenny är 41 år och bor på Majparken i Helsingfors. Hon är social och utåtriktad, men behöver hjälp med allt och kommunicerar med enstaka ord, gester och miner.

Vanligen åker Jenny hem till sina föräldrar en gång i veckan, så under videosamtalen har Jenny frågat när hon får komma hem. Då Ulla påmint henne om viruset har hon svarat ”aijo".

Tidigare har Jenny och Ulla talat i telefon, men att ha ett videosamtal med någon som har svårigheter med kommunikationen funkar mycket bättre.

– Man kan visa i rummet och berätta på ett annat sätt. Det här är absolut något vi kommer att fortsätta med.

Tumistid för personal och brukare närmare

Disa berättar att coronavåren inneburit att de på hennes boenden fått in fler tumisstunder, alltså stunder då personalen är på tumanhand med en brukare och gör något roligt. De här är mycket uppskattade och nu då man inte kunnat gå och shoppa, på teater eller på restaurang, har personalen fått vara kreativ och hitta på annat i stället.

– Det goda som kommit är att vi hittat nya sätt att vara tillsammans på. Vi har brutit gamla vanor.

Corona har fört med sig mycket tungt, men aldrig tidigare har vi haft så mycket tumisstunder.

De har till exempel handlat en massa engångsgrillar och varit på många picknicar och utfärder. Man kanske pratar, sitter på bryggan och dricker saft, berättar Disa.

– Corona har fört med sig mycket tungt, men aldrig tidigare har vi haft så mycket tumisstunder, och det har varit mycket tacksamt. Vi har kommit närmare brukarna.

Disa berättar också hur de försökt hämta hem allt sådant som de brukat göra annanstans. Bland annat har de byggt upp ett litet innegym.

– Vi kan inte gå på bio, men vi kan se på film hemma. Vi kan inte fara till simhallen och gym, men vi kan träna i vårt eget gym i stället.

Alla enhetschefer jag ringer runt är ense om att det var tur i oturen att coronakrisen kom nu på våren.

– Vi har varit mycket utomhus, ute i skog och mark, säger Malin.

En märklig tid

Christina Mannfolks dotter Malin bor på ett boende i Närpes. Hon sitter i rullstol och behöver hjälp med i princip allt. Hon kan inte kommunicera med annat än tecken, bilder och miner. Christina vet egentligen inte vad Malin tänker om coronasituationen. Malin har ingen uppfattning om tid, men en bra intuition. Christina gissar att hon nog känner på sig att något är på gång.

– Jag misstänker att hon kommer att reagera på allt det här när hon kommer hem första gången.

Vi har aldrig tidigare varit ifrån varandra så här länge.

Malin brukar åka till Christina under veckoslut, men nu har hon inte varit hemma sedan början av mars.

– Vi har aldrig tidigare varit ifrån varandra så här länge.

Men också de har hållit kontakt per Skype och det har funkat bra.

– Första gången såg man att hon var ledsen, men överlag går det bra. Man märker att hon blir glad, eller riktigt rörd, när vi rings.

Det skulle vara möjligt för Christina att besöka Malin utomhus, men Christina har bedömt att det är klokare att låta bli.

– Jag tror hon skulle ha svårare att förstå varför jag inte kommer in eller varför hon inte får följa med hem, än om vi sköter kontakten via Skype.

För Christina har våren därmed inneburit en märklig tid. Tidigare har hon inte haft lediga veckoslut på det här sättet. Till en början kändes det konstigt och hon visste inte riktigt vad hon skulle göra, men sedan har hon också lyckats njuta av det.

– Jag kan göra vad jag vill!

När jag påpekar det konstiga i hennes uttalande – coronaepidemin har ju inneburit en massa begränsningar i folks vardag – blir hon själv lite förvånad. Men för Christina som är van vid ett liv där Malins behov styr har detta varit en tid av frihet.

Hon tänker att ett lugnare tempo också kan göra gott på boendena.

Stolthet och tacksamhet

Summa summarum tycker de vi ringt upp för den här artikeln att coronavåren inte blev den katastrof många befarade.

– Jag tycker vi lyckats mycket bra, jag har inte den där rädslan mera. Alla är trygga, säger Disa.

– Personalen har gjort ett fantastiskt jobb i en svår situation, säger Jenny och berättar att också anhöriga varit nöjda.

– De har varit tacksamma över att vi tagit coronaviruset på stort allvar, att vi skyddat deras barn.

Ulla är både tacksam och imponerad över personalens förmåga att hålla fast vid brukarnas rutiner och hitta på meningsfull sysselsättning.

– Jag ger nog en eloge till personalen, att det trots allt rullat på.

Text: Matilda Hemnell
Illustration: Albert Pinilla

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Siv Fagerlund med gårtt kort hår.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration över en gubbe som lägger ett pussel format som en hjärna och foto på en kvinna med glasögon.

Livet ska vara vackert också när minnet tryter

I takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre ökar också minnessjukdomarna hos dem. Det behöver man beakta inom omsorgen. Det gäller att förenkla, tydliggöra och strukturera – och fokusera på här och nu. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Marcus Rosenlund och citatet Om han har sett någonting, kan han oftast återkalla det i gnistrande detalj.

Det är inget fel på hans hjärna

Kolumn av Marcus Rosenlund i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2024 med temat minnen.
Carolna Lillgäls.

I Steg för Steg får Carolina vara med och påverka

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Carolina Lillgäls är nyinvald styrelsemedlem i Steg för Steg.
Pehr Löv, Christina Mannfolm och Christina Omars sitter bredvid varandra och skrattar.

Fina FDUV-minnen från flera årtionden

Det var inte alltid bättre förr. Men också utmaningar och svårigheter kan man skratta gott åt i efterhand. Den stora behållningen av engagemang i FDUV är ändå alla människomöten. Under DUV-dagen i Vasa uppmärksammades förbundets historia. Tre tidigare och nuvarande aktiva delade med sig av sina FDUV-minnen. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Lena Berglund skrattar med kisande ögon och Nina Berglund håller om hennes axlar.

Systrarna Lena och Nina finns där för varandra

Den längsta relationen vi har i våra liv är ofta till våra syskon. Därför kan den bli så betydelsefull. I synnerhet om man har en så stark relation som Nina och Lena Berglund har. Deras speciella band har präglats av Lenas funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 2/2024.
En illustration.

”Det handlar i första hand om trygghet”

Bra personal är en förutsättning för ett bra liv för personer med funktionsnedsättning. Men tillgången till kompetent personal påverkar också de anhörigas liv. Därför har vi talat med en grupp föräldrar till vuxna med funktionsnedsättning. Hur ser de på personalsituationen? Artikeln ingår i GP 1/2024.
Böckerna Vardagsexperten - håll ordning hemma och Omsorgsboken.

Lärum tipsar: Tips till dig som stöder dem som behöver stöd

Vi som jobbar för dem med särskilda behov behöver tidvis ny inspiration, nya insikter och perspektiv. Vi kan också behöva material som kan hjälpa oss att stöda dem som behöver extra stöd i vardagen. Här är tips på nyheter i Lärums urval.
Bild kollage med ung kvinna med Downs syndrom, boende utifrån och kvinna med skylten regnbågen i bakgrunden.

Ett jobb fyllt av glädje

Vad är det bästa med att jobba med personer med funktionsnedsättning? Hur kan vi tackla personalbristen? Vi åkte till Kronoby för att tala med personal inom branschen och möttes av glädje, gemenskap och ett människonära förhållningssätt, och servicetagare som inte skulle klara sig utan sin personal.
Pia och Lars-Erik brjörklund på sommarstugan.

”I DUV får jag göra något för dem som inte alltid kan tala för sig”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Lars-Erik Björklund har varit ordförande för 60-åriga DUV i Vasanejden i över 20 år.
Minna Almark och citatet Den största rädslan är att min dotter ska reduceras till en kostnad i ett kalkylark.

Jag blir arg på system, inte människor

Kolumn av Minna Almark i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Annette med uppkavlade ärmar.

Det måste bli bättre!

Hon nöjer sig inte med förklaringen ”det är nu bara så”. Där Annette Tallberg-Haahtela ser ett problem vill hon finna en lösning som hjälper individerna att få ett bättre liv. Nu har hon varit verksamhetsledare för FDUV i ett halvt år och jobbar på daglig basis för att samhället ska bli bättre på att beakta olikheter. – Det har varit jätteroligt, men tufft.
Skrattande ung kvinna och barn med Downs syndrom.

Tindra lyser upp Maias vardag

Hos familjen Abrahamsson sitter det ofta en extra vuxen vid middagsbordet. För att dottern Maia ska få det stöd hon behöver använder familjen sig av personlig assistans. Resultatet är en familj med mindre stress över vardagspusslet och mer tid för varandra. Artikeln ingår i GP 1/2024.
Porträtt på Matilda Hemnell.

En berättigad utskällning eller en uppmuntrande eloge?

Ledare i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2024 med temat personal.
Åsa Broo och citatet Samtidigt som vi alla har likeheter och samma känslor och behov så är det viktigt med representation i böckerna.

Vägen till läsning

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.
Anna och Alva Hedenberg framför en gammaldags

”I DUV får man både stöd och kan stödja andra”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Anna Hedenberg har varit aktiv i DUV på Åland i cirka 20 år, och fungerat som föreningens ordförande de senaste fyra åren.
Porträtt på Carina Frondén.

Är lättläst faktiskt lätt att läsa?

Ny forskning bekräftar att flera av de råd för hur man skriver lättläst håller streck. Samtidigt visar Carina Frondéns forskning att texter på lätt svenska också kan vara alldeles för svåra för dem som behöver lättläst. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Bildkollage på boken Mats Melin och Inte som vanligt samt ett memoryspel.

Lärum tipsar: Det livslånga läsandet

Alla har rätt till läsning! Därför är det bra att man kan läsa på många olika sätt. Högläsning är ett bra sätt att inkludera alla i läsupplevelsen. Du kan även läsa med öronen, det vill säga lyssna på ljudböcker. Lärum ger i GP 4/2023 tips på böcker och material som kan inspirera till läsning.
Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen