På söndag den 8 september ordnas för första gången en lästimme, Read Hour. Då uppmanas alla finländare att läsa i en timme, från klockan 19 till 20.
Den här lästimmen infaller på FN:s läskunnighetsdag, den 8 september. Det är Barn- och ungdomsstiftelsen som vill lyfta fram hur viktigt läsandet och läskunnigheten är. Vi finländare läser allt mindre och läskunnigheten bland ungdomar har rasat.
Det växer upp nya generationer som inte alls läser böcker och som därför har sämre förutsättningar att tänka djupa tankar.
Journalisten Yrjö Rautio skrev nyss en kolumn i Helsingin Sanomat där han säger att det växer upp nya generationer som inte alls läser böcker och som därför har sämre förutsättningar att tänka djupa tankar.
Han går till och med så långt i sina funderingar att han säger att vi snart kan vara tillbaka i en situation där de få som kan läsa och skriva bra, är de som tar makten i samhället. Det är i sanning en skrämmande tanke!
Men givetvis är det så att medborgarna bör ha en viss kunskapsnivå och tillgång till tillförlitlig och tillgänglig information för att demokratin ska fungera.
Böcker snart ett minne blott?
Det finns också de som inte alls är särskilt oroliga över att unga finländare läser mindre böcker än förr. Enligt Yrjö Rautio talar kommunikationschef Mikael Jungner om böcker som ett gammaldags användargränssnitt och att bokläsningen kanske bara är en parentes i mänsklighetens historia. Han tänker sig att ny teknik snart ska ersätta de gammaldags böckerna.
Att läsa böcker är ett sätt att ta del av andra människors liv och känslor.
Men att läsa böcker är ett sätt att ta del av andra människors liv och känslor och att få uppleva andra miljöer och tidsepoker än den egna, kort sagt att vidga sina vyer.
Och vi vet att det är svårt att klara sig på internet om man inte kan läsa och skriva. Att kunna läsa är alltså viktigt även om man inte är intresserad av böcker.
De som vill men inte kan läsa
Men, orsakerna till att folk inte läser kan vara mångahanda. En inte helt liten andel människor i Finland har svårigheter med läsningen.
Finska Selkokeskus nyaste uppskattning talar om över en halv miljon människor. Upp till 11– 14% av befolkningen, alltså 650 000 – 750 000 personer, kan ha behov av lätt språk. Om vi räknar med att andelen svenskspråkiga med svårigheter är ungefär lika stor betyder det omkring 35 000 personer.
Lättläst är en ingång till läsandet för den som har svårt att läsa eller kämpar med att lära sig ett nytt språk.
Dessa människor kan ha nytta att lättläst text, i form av lättlästa böcker eller lättlästa tidningar. Lättläst eller lätt språk är en ingång till läsandet för den som har svårt att läsa eller kämpar med att lära sig ett nytt språk.
För en del människor är lättläst information och lättläst litteratur under hela deras liv en förutsättning för att de ska kunna ta till sig viktig kunskap och litterära berättelser. För andra är lättläst något de använder under en övergångsperiod.
FDUV ger tillsammans med finska Kehitysvammaliitto ut den lättlästa nyhetstidningen LL-Bladet. Kanske LL-Bladet är lämplig läsning för dig eller någon du känner under lästimmen den 8 september. Hör gärna av dig till redaktionen så skickar vi ett exemplar av tidningen.
Om du hellre läser skönlitteratur så finns det också sådan i lättläst form. Det finns både nyskrivna och omarbetade aktuella eller klassiska verk som är lättlästa.
Du kan fråga efter lättlästa böcker på ditt bibliotek. Du kan också titta in på FDUV:s bibliotek i Helsingfors. Där finns flera bokhyllor fulla av både finlandssvenska och rikssvenska lättlästa böcker. Jag önskar dig trevlig läsning under lästimmen!
Text: Maria Österlund
Maria jobbar som redaktör för LL-Bladet vid FDUV:s LL-Center.
Foto: Ann-Britt Pada
Gå till:
