Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Enkät till anhöriga och personer med IF
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Enkät till anhöriga och personer med IF
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka

Blogg: De här barnen väljer sina föräldrar

152145318019.03.2018 kl. 11:53
Hur ge besked om barns funktionsnedsättning? Henrika Mercadante, projektansvarig för Mer än ord, skriver i vår blogg om bemötandets svåra konst.

Vad säger läkare för att stöda och trösta föräldrarna efter att de berättat att barnet har en funktionsnedsättning? Nu menar jag inte fatala missar som stannar kvar som skarpa sår i minnet i åratal: ”Varför gråter du? Nu får ni ju stöd!”, ”av det här barnet blir det ingenting” eller ”hon är mongoloid”.

Det finns vissa rumsrena uttryck som är i flitig användning på sjukhusen. Ord sagda i bästa välmening, men som kan ha helt motsatt effekt. Under året som gått har jag inom projektet Mer än ord – besked om funktionsnedsättning fått ta del av ett hundratal föräldrars tankar. Ett exempel på vad flera föräldrar sagt att de inte skulle ha velat höra av vårdpersonalen är: ”De här barnen väljer sina föräldrar.”

Ord avsedda att trösta

Vad gör du som läkare om du har en förtvivlad mamma framför dig som säger: ”Jag fixar inte det här. Hur ska jag kunna ta hand om ett handikappat barn?” Vad säger du för att lugna henne? Du vill sannolikt förmedla att hon kommer att klara det. Du har sett andra föräldrar som varit lika förtvivlade. De har blivit utmärkta föräldrar till barn med särskilda behov. Så du svarar: ”Det kommer att gå bra. De här barnen väljer sina föräldrar”.

Hur känns det sen för den utvalda när hon sitter ensam hemma med barnet och inser att hon absolut inte fixar det själv?


Men hur kan mamman tolka det? Jo, ”du är utvald”. Det har en nästan religiös undermening: ”Det här är din börda och eftersom du är utvald kommer du att klara det. I annat fall hade du inte fått just detta barn.” Hur påverkar det här påståendet diskussionen mellan mamman och läkaren? Jo, dörren stängs. Nu är det bara att torka tårarna. För en som är utvald fixar det. Själv. Diskussionen som skulle ha behövts är avslutad. Och hur känns det sen för den utvalda när hon sitter ensam hemma med barnet och inser att hon absolut inte fixar det själv?

Ord avsedda att förebygga skuldkänslor

Vi väljer en annan mammas exempel. En erfaren läkare känner till att skuldkänslor ofta hör till den första perioden efter att barnet fått diagnos: ”Är det för att jag åt Östersjölax för ofta?” eller ”var det för att jag åt rått kött en gång under graviditeten?” Läkaren vill förebygga de här tankarna och betona att ingenting som mamman ätit eller gjort kan ha påverkat att barnet har en kromosomavvikelse. Så läkaren säger preventivt ”det är inte ditt fel att barnet har en kromosomavvikelse” och förklarar hur en sådan uppkommer. Så går mamman hem och börjar fundera. Varför lyfte läkaren upp att det inte är mitt fel? Det är väl antagligen för att det just är mitt fel. Annars skulle läkaren inte ha nämnt det.

A och o är att läkarna ger föräldrarna tillåtelse att må dåligt.


Vad borde läkarna ha sagt i stället? Det här har föräldrar vi jobbat med föreslagit: A och o är att läkarna ger föräldrarna tillåtelse att må dåligt, att vara förtvivlade, att ha skuldkänslor, att känna att de inte räcker till och också att ha skamliga, svarta tankar. Läkarna borde berätta att det hör till, det är en del av processen:

”Du är inte galen om du tänker så här. Det går över, men sorgen kommer kanske tillbaka i perioder. Du kommer att växa in i rollen som förälder till ett barn med särskilda behov. Du är inte utvald att klara dig själv. Du kommer att behöva hjälp och ska be om hjälp. Det finns hjälp att få. Prata om dina tankar. Träffa andra föräldrar till barn med särskilda behov. Dela erfarenheter med dem. Sköt om dig själv. Det kan hända att din resa blir lätt eller att du har ett hårt jobb framför dig. Minns att du inte behöver klara det ensam. Och framför allt: Här har du kontaktuppgifter till någon som kan hjälpa dig när det känns tungt. Här finns en föräldragrupp som du kan gå med i.”

Det behövs mer än ord

Nu skulle jag vilja skriva: Bästa läkare, skippa alla standardfraser, särskilt ”de här barnen väljer sina föräldrar”. Men plötsligt ringer en mammas kommentar i mitt minne: ”Vet du vad som hjälpte mig mest i början? Jo, en läkare sa ”de här barnen väljer sina föräldrar”. Och då kände jag att jag kommer att klara av det."

Beskedet är ett möte mellan människor.

Är slutsatsen då att vad än läkaren säger så gör hen fel? Nej. Men varje besked är unikt. Det bör inte finnas två likadana besked, standardsätt man säger det på eller standardfraser man använder. Beskedet är helt enkelt ett möte mellan människor. Individer med olika behov. Det som krävs är lyhördhet. Tid att känna efter. Tid att lyssna. Och att aldrig lämna föräldrarna ensamma efter mötet.

Foto: Pixabay.


Är du förälder till ett barn med särskilda behov? Skulle du behöva stöd av andra i likande situation? Då är FDUV:s familjestödjare något för dig. Läs mera här.

 

Detalj av LL-Bladet

Blogg: Bra att sänka trösklarna

LL-Bladet fungerar som en sammanförande länk, ett fönster mot svenskan och den finlandssvenska kulturen, skriver redaktör Maria Österlund apropå Svenska dagen.
Personer med svår funktionsnedsättning

Blogg: Detta är empowerment!

Vår informatör Matilda Hemnell har varit på ett tidningsuppdrag och fått sig en tankeställare.

Blogg: ”Jag vill förstå vad ni alla säger!”

Hur gör man föreläsningar, seminarier och diskussioner tillgängliga för alla? Fredrika Nyqvist, pedagogisk utvecklare på Lärum, besökte Inclusion Internationals världskongress och iakttog bildstödet som producerades i realtid. Läs hennes blogginlägg om detta.

Blogg: Förstår vi varandra?

Veckan för personer med talhandikapp 1–7.10 uppmärksammar de 65 000 finländare som har tal- och kommunikationssvårigheter. Sakkunniga Susanne Tuure reflekterar i vår blogg kring hur vi kan jobba för delaktighet och god kommunikation också med dem som inte kan tala.

Blogg: Behövs det verkligen en lättare version?

Läsförmågan varierar, men alla har rätt till läsning. Läskunnighetsdagen firas den 8 september. För att uppmärksamma dagen beskriver LL-Centers Carina Frondén behovet av lättläst.

Blogg: Osynligt handikappad

Tuovi Sjölund kallar sig en människorättsaktivist. Hon vill påverka situationen för sig själv och andra med funktionsnedsättning. Vi bad henne skriva till vår blogg om sig själv och vilka frågor som är viktiga för henne.

Blogg: Skolstart för alla sinnen

Skolan innehåller fler sinnesintryck än vad många av oss klarar av. Det är något som behöver beaktas såväl i skolorna som hemma så här inför skolstarten. Läs Fredrika Nyqvists tips i vår blogg.

Blogg: Vem är rädd för funkisen?

Vår informatör Matilda Hemnell reflekterar i vår blogg kring sitt första år på FDUV.

Blogg: Därför borde FDUV stöda idén om grundinkomst

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är inte bara en grupp som lever under fattigdomsgränsen, de saknar dessutom möjligheter att påverka sina egna inkomster. Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg, argumenterar i vår blogg för varför funktionshinderrörelsen borde ta ställning i frågan om grundinkomst.

Rätten till svenskspråkig funktionshinderservice bör garanteras i lag

FDUV har granskat utredningen om finlandssvensk funktionshinderservice som gjorts på uppdrag av Kårkulla med anledning av vårdreformen. FDUV anser att landskapen ska ha ansvar också för den svenskspråkiga servicen. Samtidigt bör lagen preciseras så att varje tvåspråkigt landskap ska garantera funktionshinderservice på svenska.

Blogg: Tillgänglighet är nyckeln till delaktighet

Den 19 maj är den internationella tillgänglighetsdagen. Även osynliga hinder kan vara oöverkomliga. Därför måste tillgänglighet ses ut ett brett perspektiv och beaktas i all samhällsplanering, skriver vår sakkunniga i intressepolitiskt arbete Annette Tallberg i vår blogg.

Blogg: Hur vill du att dina personuppgifter hanteras?

DUV-föreningar, se hit! Vår administrativa assistent Hanna Sipiläinen skriver i vår blogg om dataskyddsförordningen och vikten av att hantera personuppgifter på ett korrekt sätt.

Blogg: Så bemöter du en person med autism

Den 2 april uppmärksammas den internationella autismdagen. I vår blogg skriver Annika Martin om de erfarenheter hon har av att stöda och bemöta personer med autism på ett bra sätt.

Blogg: Social rättvisa utmaning i både nord och syd

Världsdagen för social rättvisa den 20 februari uppmärksammar de samhällsgrupper som oftast blir offer för diskriminering. I såväl Finland som Kenya är personer med intellektuell funktionsnedsättning särskilt utsatta och många lever i fattigdom. I vår blogg reflekterar Elina Sagne-Ollikainen kring likheter mellan de olika länderna och hur vi både i syd och nord behöver satsa på utbildning.

Blogg: Högläsning är värt att satsa på!

"Det som får mig att vilja fortsätta läsa är klienternas entusiasm", skriver läsombudet Veronica Andersson i vår blogg. I år firas internationella högläsningsdagen den första februari.

Blogg: Obekväma sanningar

Behov av stöd tolkas ofta som svaghet och svaga måste man ju tycka synd om och skydda, skriver vår verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i vår blogg. Hon reflekterar kring makt, kontroll och förenklade uppfattningar om personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Blogg: Bråka mindre? Visa tiden bättre!

För dem som har svårt att uppfatta tid finns det många hjälpmedel, skriver Fredrika Nyqvist, pedagogisk utvecklare vid Lärum.

Människans behov i centrum

I Skottland är det människornas behov som står i centrum när det kommer till stöd och service för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Är man inte nöjd med servicen, har man rätt att byta producent, skriver Lisbeth Hemgård i verksamhetsledarens blogg.

Vårdreform och funktionshinderlag

Igår meddelade regeringen att tidtabellen för vårdreformen skjuts upp. De flesta inom social- och hälsovårdsbranschen är lättade, tidtabellen har varit för stram.
  • «
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen