Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

15 års försprång

139212240011.02.2014 kl. 14:40
Skottland och Finland har många likheter, men också olikheter. För personer med funktionsnedsättning är den mest avgörande skillnaden att institutionerna i Skottland avvecklades för 15 år sedan.

Annette Tallberg, som är projektledare för projektet Skräddarsydd boendeservice, fick i september 2013 bekanta sig med hur boende och service ser ut i Skottland i dag. Hon delade med sig av sina erfarenheter i sin resedagbok som vi publicerade i Gula Pressen 1/2014.

Söndag 1.9.2013

Det är med spänning som vi landar i Glasgow första söndagen i september. Mina medresenärer är representanter för olika sjukvårds- och specialomsorgsdistrikt i Finland och Kehitysvammaliitto, som också arrangerat resan.

Under fyra dagar ska vi bekanta oss med hur man ordnat boende och service för personer med utvecklingsstörning i Skottland. Borttappade väskor skapar lite kaos i gruppen, men dagen avslutas med en gemensam middag och diskussion kring de kommande dagarnas program.

Det finns många likheter mellan Skottland och Finland: båda har ungefär lika stor befolkning och antalet invånare i våra största städer motsvarar varandra.

Också i Skottland tenderar befolkningen att koncentreras till vissa områden, medan andra områden såsom Högländerna är betydligt mindre befolkade.

Men det finns också olikheter: redan för cirka 15 år sedan avvecklades institutionerna i Skottland. Man frångick tänkandet att personer med utvecklingsstörning är en specialgrupp som behöver specialservice och gick in för att utveckla ett system som bygger på individuell budget och makt att själv besluta så långt som möjligt om den service man vill ha och behöver.

Resurser flyttades från 16 nationella vårddistrikt (National Health Service-board) till 32 regionala socialförvaltningar (Social Work Departments) och man började planera för hur servicen på gräsrotsnivå skulle utvecklas. Nedläggningen föregicks inte av ett nationellt program såsom i Finland utan styrdes av eldsjälars engagemang samt internationellt människorättstänkande.  

De kommande dagarnas program ska handla om medborgarskap, boende och tjänster i närsamhället, frågor som är på tapeten i Finland. Jag känner mig förväntansfull – det ska bli intressant att få se hur systemet fungerar i praktiken.

Måndag 2.9.2013

Efter en engelsk frukost på hotellet bär det av mot Inclusion Glasgow, som jobbar med att konkret stöda personer i deras hem.
John Dalrymple, VD vid Neighbourhood Networks berättar om tiden då nedläggningen av institutionerna började i Skottland på 1990-talet.

Vi träffar också Jaynie Mitchell, mamma till två personer med utvecklingsstörning, som stöder personer med funktionshinder att planera och förverkliga sin egen service. Hon berättar om hur Inclusion Glasgow arbetar med stödcirklar.

Man börjar med att skapa en stödcirkel kring personen. Stödcirkeln består av professionella men också av personer som känner den stödbehövande väl: föräldrar, syskon och vänner. Tillsammans funderar man i nätverket hur man skall kunna skapa mera kontakter med invånare och instanser i den stödbehövandes vardag.  

En viktig princip är just att inte heller skydda för mycket utan att ge personen möjlighet att växa genom fler upplevelser och också (mindre) misstag. Jaynie, som själv genomgått motsvarande process med sin son Ross, konstaterade att Ross syskon många gånger haft en klarare bild av Ross kapacitet, då hennes egen första instinkt varit att skydda så mycket som möjligt.

Planeringen av stödet sker alltså som ett nätverksarbete, och de som behöver mest stöd i sin vardag får också ett team av assistenter, som samarbetar för att stöda personen i att nå sina mål. Visst kan det komma perioder då den stödbehövande mår sämre och kanske till och med uppvisar aggressivt beteende – men det finns ofta en orsak till detta. Nätverkets uppgift blir då att tillsammans se över situationen och fundera över vad det är som förorsakar beteendet samt på vilket sätt man kan lugna situationen igen.

Vår första dag är intensiv, men lärorik. Vi får träffa brukare, anhöriga och personal, och alla säger samma sak: den individuella budgeten ger brukaren mera makt och därmed högre livskvalitet.

Tisdag 3.9.2013

På tisdag träffar vi representanter för  socialförvaltningsområdet North Lanarskshire. North Lanarskshire är ett av de 32 områden, som efter nedläggningen av institutionerna fått allt större ansvar för att utveckla servicen nära kommuninvånaren.

Här är alla brukare på samma linje, oberoende av om stödbehovet beror på t.ex. funktionsnedsättning, missbruk eller ålderdom.
Genom stödcirkelplanering uppstår ett partnerskapsförhållande mellan brukare, familj och kommun. Utgångspunkten är att kommunen måste ge personen ifråga alternativ och kontroll över var och med vem han eller hon ska bo (om med någon alls), vad han eller hon ska göra på dagarna och hur stödet skall ges.

Man utgår från att personen klarar sig bäst ifall han eller hon kan dra nytta av sina naturliga kontaktnät och fokus sätts därför på att hitta kontakter där man bor. Socialarbetaren och stödnätverket hjälper personen att drömma om vad livet kan ge, som stöder honom eller henne att uppnå sina mål. Hit hör också att hjälpa personen att ta kontrollerade risker.

Tankarna tvinnar när vi kommit tillbaka till hotellet. Mest förvånad är jag över kommunens uppfattning om att servicen blir mer kostnadseffektiv ju mer individualiserad den är och att kommunen kunnat notera att också personer med utåtagerande beteende, som vanligtvis behöver mycket mera stöd, lugnat sig betydligt då de fått större makt att påverka sin service.

Den individuella budgeten ger personen möjlighet att välja det stöd som han vill ha, vilket leder till att behovet av professionell hjälp från myndigheternas håll minskar med tiden.

Onsdag 4.9.2013

På onsdagen besöker vi Neighbourhood Networks och träffar igen John Dalrymble, som berättar om organisationens verksamhet. Neighbourhood networks utgår från samma värderingar som KeyRing i England, d.v.s. att personer i näromgivningen anställs för att stöda brukaren också utanför myndigheternas kontorstid.

I praktiken jobbar den anställda 14–16 timmar per vecka och stöder brukaren som bor i närheten genom att vara tillgänglig, t.ex. genom att svara i telefon då man känner behov av att prata. Eftersom den anställda själv bor i närheten kan han eller hon också ge tips om vad som är på gång i omgivningen och en gång per månad träffas hela nätverket på ett café eller en pub och planerar då in gemensamma aktiviteter, som brukarna vill göra tillsammans.

Organisationen stöder över 200 personer och har 25 anställda, varav största delen arbetar deltid. Den anställda förbinder sig att vara anträffbar en viss tid några kvällar i veckan men kan också ta emot meddelanden och ringa upp senare, ifall det behövs. Erfarenheterna från både personal och brukare är att behovet att ringa minskat då man vet att det finns någon där, som vid behov kan ge råd eller lyssna tills man känner sig bättre.

På eftermiddagen har vi rundabordsdiskussioner med brukare och anställda. Det är intressant att höra att de två till fem första åren efter att man gått in för ett sådant här system är svårast: efter detta vänjer brukaren sig oftast vid att stödet finns där för dem, och att de alltid kan ringa om de behöver tala med någon.  

Mera makt ger nöjdare kommuninvånare

I flyget hem är det många frågor och tankar som dyker upp. Visst, våra samhällssystem ser olika ut och säkert finns det mycket som inte går att tillämpa rakt av här i Finland.

Skottland har fått kämpa för att genomföra nedläggningarna, inte bara mot fackförbund som oroat sig för att arbetsplatserna inom sjukvårdsdistrikten försvinner, utan också mot attityder som säger att personer med utvecklingsstörning är en specialgrupp och därmed måste skyddas från risker som hör till ett normalt liv. Det är skrämmande att stöda förändring och balansgången mellan risk och möjlighet är tunn.

De skottska erfarenheterna visar ändå att det går att jobba med risker och attityder. Sättet att planera service genom stödcirklar och sedan ge personerna mera makt att besluta om vad de skulle vilja göra med den individuella budgeten tyder på en hög livskvalitet för personer som med stöd av sina närmaste själva har fått vara med och planera sin service.  

Då vi nu planerar om vårt servicesystem borde vi kanske i allt högre grad ta in brukarnas erfarenheter och önskemål som riktgivande i planeringsskedet.

Text & foto: Annette Tallberg

Funktionshinderkort på gång

Flera års arbete för att få ett gemensamt europeiskt funktionshinderkort har tagit ett steg framåt. I våras inleddes arbetet för att utreda hur kortet kunde förverkligas i Finland.

FN-konventionen sätter spår i Zanzibar

I Zanzibar har ratificeringen av FN:s funktionshinderkonvention lett till resultat: de flesta barn med utvecklingsstörning får gå i vanlig skola. FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård besökte Zanzibar i februari för att planera ett nytt utvecklingssamarbetsprojekt.

Job Shadow Day ordnas i år 27.4.2016

Jobbskuggningsdagen, Job Shadow Day, ordnas i år onsdagen den 27 april. Dagen är till för att människor med specialbehov ska få pröva på sitt drömjobb. 

Lässtunder öppnar ögon

Språket utvecklas bättre hos barn ju tidigare man börjar läsa för dem. Högläsning har också kopplats till ökad hjärnaktivitet hos barn. Högläsning är minst lika nyttigt för vuxna som inte själv kan läsa.

Erfarenhetstalare Anki Ullner i aktuell teveserie

Anki Ullner kommer snart att synas i teve. Hon är med i ”Dom kallar oss handikappade”, en teveserie om funktionsnedsättningar som börjar i YLE 5 söndagen den 27 september.

Fredrik fick ett eget hem

Fredrik Lettijeff bor sedan februari i år i en hyreslägenhet i centrum av Grankulla. Han har en lindrig funktionsnedsättning och får dagligt stöd av Kårkullas handledare, men sköter det mesta själv.

Annika Holmberg är en av 20 blivande familjestödjare

Annika Holmberg är mamma till 16-åriga Elin som har flera funktionsnedsättningar. Annika vill bli familjestödjare för att kunna ge andra sådan hjälp som hon själv hade behövt när Elin var yngre.

Högläsning lugnar och ger större ordförråd

På Kårkullas enhet Treklangen i Helsingfors har man högläsning på programmet flera gånger i veckan. Michael Bergroth är en av dem som gillar att lyssna. Det är roligt och avkopplande, säger han.

Ett liv (med rullstol) på 13,5 m2

Siv Gustafsson har varit rullstolsburen hela sitt liv. Hon har också bott på ganska många ställen. Hon är nöjd med sitt nuvarande hem, men vet också att det inte är riktigt som det ska.

Flera arbetsmöjligheter med stöd av ny diskrimineringslag?

​En ny diskrimineringslag trädde i kraft i början av året. Vi frågade juridiska ombudet Ulrika Krook vad som anses vara diskriminering, vem som övervakar att lagen följs och vad man kan göra om man blir diskriminerad.

​Heja på Pertti Kurikan Nimipäivät

Vårens Eurovisionstävling är historisk. Första gången någonsin deltar artister med funktionsnedsättningar.

Fyra frågor inför riksdagsvalet

Inför riksdagsvalet 2015 skickade Gula pressen ut fyra frågor till kandidater från olika partier.

Saras text

På Medis5 i Stockholm får alla jobba med media som de vill. Sara, en ung tjej med Downs syndrom, berättar att hon är sportjournalist. Här kan du läsa hennes text "Finland projektet".

Så här klarar jag mig!

Det är inte alltid lätt att veta vad man klarar av. Det här lättlästa nya materialet kan hjälpa personer som behöver stöd att gestalta och formulera vad de klarar av, och samtidigt sitt stödbehov.

Svenska röster till Radio Valo?

Radio Valo söker svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning som vill jobba i mediaverkstaden. Läs mera om Radio Valo i GP 1/2015.

Kårkullas boendetjänster under lupp

I december och januari har social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för det nationella boendeprogrammet (KEHAS 2010-2015) bekantat sig med Kårkullas boendetjänster. Programmet startades år 2010 och har som mål att avveckla institutionsboendet, höja delaktigheten i beslutsfattandet och öka möjligheterna till individuella boendelösningar.

Wideroos uppmanar till aktiv lobbying kring vårdreformen

Social- och hälsovårdsreformen kommer, på ett eller annat sätt. Oberoende när den kommer, har funktionshinderorganisationerna en ypperlig möjlighet att utveckla och föreslå modeller för hur den svenskspråkiga servicen för personer med funktionsnedsättning borde arrangeras.

”Det handlar om bemötande”

Du har kanske läst i tidningen om problem vid ett boende i Sibbo. Det handlar om att personalen har behandlat sina klienter illa. Man misstänker att personalen till exempel har slagit någon. Tre av Steg för Stegs erfarenhetstalare berättar vad de tycker om fallet i senaste numret av Gula Pressen.

Esther gillar att uppträda

Esther Mbithes syskon har svårt att förstå att hon glömmer bort att sköta sina hushållsarbeten. Ibland slår de henne. Då tar hon sin tillflykt till en dröm om en vit man som ska föra bort henne till ett annat land.

Får personal skylla på tidsbrist?

Får personal som jobbar inom omsorg och vård skylla på tidsbrist? Ska de behöva stå ut med slag eller annat våldsamt beteende? Anneli Sarvimäki fungerar som expert i vård- och omsorgsetik vid Äldreinstitutet och svarar på våra frågor.

Alla bär vi vår historia

Marina Othman föddes våren 1958. Hennes mamma Brita berättar hur det var att få ett barn med handikapp på den tiden.

Mark Levengood är festtalare 24.10

Mark Levengood är festtalare på FDUV:s 60-årsjubileum fredag 24.10. Han talar om vikten av att möta framtiden mod, öppenhet och glädje. Läs mera om Mark och om jubileet!

När ska vi flytta in?

Den här artikeln handlar om tre kompisar som snart ska flytta ihop. De heter Jennie, Tanya och Ida.

DuvTeaterns nya pjäs: Den Brinnande Vargen

DuvTeatern i Helsingfors övar som bäst på en helt ny föreställning. Föreställningen heter Den Brinnande Vargen och den bygger på dikter som skådespelarna själva har skrivit.

Personlig fritid med assistans?

Personlig assistans är enligt handikappservicelagen en subjektiv rättighet för en person med gravt funktionshinder. Kommunerna har börjat bevilja assistans till personer med utvecklingsstörning för att de ska kunna delta i fritidsverksamhet.

Vildmark utan hinder: Floating passar alla

Ett funktionshinder är inget hinder för vildmarksäventyr. Åtminstone inte i Ruunaa i östra Finland. Gula Pressens medarbetare besökte Ruunaaforsarna och prövade på floating.

Små och stora steg mot självständighet

Hur ska man hjälpa sitt barn att bli självständigt? Kan man vara för beskyddande? När är det dags att släppa taget?

Nycklar till ett eget liv

Så självständigt boende som möjligt i egen lägenhet bland andra vanliga människor? Det är drömmen för många personer med utvecklingsstörning.

Killen som gillar ett aktivt liv

Bara att gå in genom dörrarna till Åbo Akademi på Strandgatan i Vasa gör mig smått nostalgisk. Det är mer än sju år sedan jag tillbringade ett år av pedagogiska studier här. Nu är jag här i ett helt annat ärende.

Arbete för mera arbete

Hon ska förstå sig på bland annat marknadsföring, arbetslagstiftning, arbetsprocesser, mänskligt beteende och livsstilscoaching. Proffs i direktrekrytering? Nästan.

Rätt att vara arbetslös?

Vid årsskiftet trädde en ny lag om företags- och arbetskraftsservice i kraft. Vi frågade arbets- och näringsministeriets överinspektör Patrik Tötterman vad lagen innebär för personer med utvecklingsstörning.

Då dröm blir verklighet

Varje torsdag samlas en grupp människor som brinner för film och tv på Kvadratens serviceenhet på Olympiagatan 2, i Vasa. Det är filmteamet bestående av Anders Borg, Fredrik Knoblock, Hanna Skog, Johnny Storbacka och Kjell Westerlund som tar emot i studion på andra våningen där Snigel-TV håller till.

Melker, en unik pojke

Melker skrattar och vill ha mera. Pappa Magnus springer bakom och skuffar rullstolen fram och tillbaka på skaterampen. Rampen går upp och ner som en våg och för varje våg hör man Melkers glada skratt som vill mera. Till slut orkar pappa inte mera, fast Melker gärna skulle fortsätta.

Hannele Rabb och konsten att teckna

Teckenspråket är många gånger ett rikare språk än talat språk. Det är fiffigt och kreativt, tydligt och språkligt ekonomiskt, anser Hannele Rabb.

Bliss – ett annat sätt att berätta

Tobbe är en trettonårig kille från Vörå som kommunicerar med hjälp av symbolspråket Bliss. Om man missförstår honom eller är inne på fel spår visar han med kroppen att det behövs en ny tolkning. Och han ger sig inte i första taget men belönar en med ett stort leende när man väl nått samförstånd.

Lärare lär sig lättläst

Maria, Hanna och Sonja sitter i ett klassrum på Helsingfors arbis och diskuterar häftigt. De har fått i uppgift att skriva om en dagstidningsartikel till lättläst svenska. Artikeln förvandlas i lärarnas händer snabbt till sju rader lättläst svenska. Och blir avsevärt lättare att förstå, tycker alla tre.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen