Rätt att vara arbetslös?

22.05.2013 kl. 15:11

Vid årsskiftet trädde en ny lag om företags- och arbetskraftsservice i kraft. Vi frågade arbets- och näringsministeriets överinspektör Patrik Tötterman vad lagen innebär för personer med utvecklingsstörning.

– I den nya lagen om offentlig arbetskrafts- och företagsservice (916/2012) ändrades definitionen av en arbetslös person så att paragraferna om arbetsförmåga och förmåner på grund av arbetsoförmåga ströks bort.

– I lagen avses med arbetslös en person som inte står i ett anställningsförhållande eller inte är sysselsatt på heltid i företagsverksamhet eller i eget arbete och inte är studerande på heltid.

– Som arbetslös betraktas även den som står i ett anställningsförhållande och som är permitterad på heltid eller vars ordinarie arbetstid per vecka är under fyra timmar. Det här innebär att en person med utvecklingsstörning också kan ha rätt till service via arbets- och näringsbyrån.

– Det har inte tidigare heller funnits några absoluta hinder för personer med utvecklingsstörning att få tjänster via arbets- och näringsbyrån eller för att bli upptagen som arbetslös. Hindren fanns i attityder och arbetssätt – på båda sidorna, säger Tötterman.

Arbetsträning sänker ribban
– En arbetstränare på arbets- och näringsbyrån kan till exempel hjälpa kunder med svårigheter att hitta en arbetsplats och att knyta ett arbetsavtal. Tränaren kan också fortsätta stödja kunden för att säkra att kunden lyckas hålla arbetsplatsen. Syftet med tjänsten är att sänka ribban för en person att komma in på arbetsmarknaden.

– Arbetsgivare kan få information om arbetssökandens kunskaper och de stödformer som finns tillgängliga. Till exempel lönestöd eller stöd för ändringsarbeten i arbetsförhållandena. Arbetsträning kan kopplas till de andra arbetskraftstjänsterna, men det maximala timantalet är begränsat till 50 timmar per år.

– Tjänsterna på arbets- och näringsbyråerna ska vara tillgängliga för alla, även personer med utvecklingsstörning. Kundernas behov av service är utgångspunkt för vilka tjänster som erbjuds. Å andra sidan har kunderna ingen subjektiv rätt till tjänsterna. Arbets- och näringsbyråerna kan begränsa sina tjänster av arbetskraftspolitiska och ekonomiska skäl.

Läs mera om arbete för personer med utvecklingsstörning i senaste numret av GP.

Laura Rahka

Funktionshinderkort på gång

Flera års arbete för att få ett gemensamt europeiskt funktionshinderkort har tagit ett steg framåt. I våras inleddes arbetet för att utreda hur kortet kunde förverkligas i Finland.

FN-konventionen sätter spår i Zanzibar

I Zanzibar har ratificeringen av FN:s funktionshinderkonvention lett till resultat: de flesta barn med utvecklingsstörning får gå i vanlig skola. FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård besökte Zanzibar i februari för att planera ett nytt utvecklingssamarbetsprojekt.

Job Shadow Day ordnas i år 27.4.2016

Jobbskuggningsdagen, Job Shadow Day, ordnas i år onsdagen den 27 april. Dagen är till för att människor med specialbehov ska få pröva på sitt drömjobb.

Lässtunder öppnar ögon

Språket utvecklas bättre hos barn ju tidigare man börjar läsa för dem. Högläsning har också kopplats till ökad hjärnaktivitet hos barn. Högläsning är minst lika nyttigt för vuxna som inte själv kan läsa.

Erfarenhetstalare Anki Ullner i aktuell teveserie

Anki Ullner kommer snart att synas i teve. Hon är med i ”Dom kallar oss handikappade”, en teveserie om funktionsnedsättningar som börjar i YLE 5 söndagen den 27 september.

Fredrik fick ett eget hem

Fredrik Lettijeff bor sedan februari i år i en hyreslägenhet i centrum av Grankulla. Han har en lindrig funktionsnedsättning och får dagligt stöd av Kårkullas handledare, men sköter det mesta själv.

Annika Holmberg är en av 20 blivande familjestödjare

Annika Holmberg är mamma till 16-åriga Elin som har flera funktionsnedsättningar. Annika vill bli familjestödjare för att kunna ge andra sådan hjälp som hon själv hade behövt när Elin var yngre.

Högläsning lugnar och ger större ordförråd

På Kårkullas enhet Treklangen i Helsingfors har man högläsning på programmet flera gånger i veckan. Michael Bergroth är en av dem som gillar att lyssna. Det är roligt och avkopplande, säger han.

Ett liv (med rullstol) på 13,5 m2

Siv Gustafsson har varit rullstolsburen hela sitt liv. Hon har också bott på ganska många ställen. Hon är nöjd med sitt nuvarande hem, men vet också att det inte är riktigt som det ska.

Flera arbetsmöjligheter med stöd av ny diskrimineringslag?

En ny diskrimineringslag trädde i kraft i början av året. Vi frågade juridiska ombudet Ulrika Krook vad som anses vara diskriminering, vem som övervakar att lagen följs och vad man kan göra om man blir diskriminerad.

Heja på Pertti Kurikan Nimipäivät

Vårens Eurovisionstävling är historisk. Första gången någonsin deltar artister med funktionsnedsättningar.

Fyra frågor inför riksdagsvalet

Inför riksdagsvalet 2015 skickade Gula pressen ut fyra frågor till kandidater från olika partier.

Saras text

På Medis5 i Stockholm får alla jobba med media som de vill. Sara, en ung tjej med Downs syndrom, berättar att hon är sportjournalist. Här kan du läsa hennes text "Finland projektet".

Så här klarar jag mig!

Det är inte alltid lätt att veta vad man klarar av. Det här lättlästa nya materialet kan hjälpa personer som behöver stöd att gestalta och formulera vad de klarar av, och samtidigt sitt stödbehov.

Svenska röster till Radio Valo?

Radio Valo söker svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning som vill jobba i mediaverkstaden. Läs mera om Radio Valo i GP 1/2015.

Kårkullas boendetjänster under lupp

I december och januari har social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för det nationella boendeprogrammet (KEHAS 2010-2015) bekantat sig med Kårkullas boendetjänster. Programmet startades år 2010 och har som mål att avveckla institutionsboendet, höja delaktigheten i beslutsfattandet och öka möjligheterna till individuella boendelösningar.

Wideroos uppmanar till aktiv lobbying kring vårdreformen

Social- och hälsovårdsreformen kommer, på ett eller annat sätt. Oberoende när den kommer, har funktionshinderorganisationerna en ypperlig möjlighet att utveckla och föreslå modeller för hur den svenskspråkiga servicen för personer med funktionsnedsättning borde arrangeras.

”Det handlar om bemötande”

Du har kanske läst i tidningen om problem vid ett boende i Sibbo. Det handlar om att personalen har behandlat sina klienter illa. Man misstänker att personalen till exempel har slagit någon. Tre av Steg för Stegs erfarenhetstalare berättar vad de tycker om fallet i senaste numret av Gula Pressen.

Esther gillar att uppträda

Esther Mbithes syskon har svårt att förstå att hon glömmer bort att sköta sina hushållsarbeten. Ibland slår de henne. Då tar hon sin tillflykt till en dröm om en vit man som ska föra bort henne till ett annat land.

Får personal skylla på tidsbrist?

Får personal som jobbar inom omsorg och vård skylla på tidsbrist? Ska de behöva stå ut med slag eller annat våldsamt beteende? Anneli Sarvimäki fungerar som expert i vård- och omsorgsetik vid Äldreinstitutet och svarar på våra frågor.

Alla bär vi vår historia

Marina Othman föddes våren 1958. Hennes mamma Brita berättar hur det var att få ett barn med handikapp på den tiden.

Mark Levengood är festtalare 24.10

Mark Levengood är festtalare på FDUV:s 60-årsjubileum fredag 24.10. Han talar om vikten av att möta framtiden mod, öppenhet och glädje. Läs mera om Mark och om jubileet!

När ska vi flytta in?

Den här artikeln handlar om tre kompisar som snart ska flytta ihop. De heter Jennie, Tanya och Ida.

15 års försprång

Skottland och Finland har många likheter, men också olikheter. För personer med funktionsnedsättning är den mest avgörande skillnaden att institutionerna i Skottland avvecklades för 15 år sedan.

DuvTeaterns nya pjäs: Den Brinnande Vargen

DuvTeatern i Helsingfors övar som bäst på en helt ny föreställning. Föreställningen heter Den Brinnande Vargen och den bygger på dikter som skådespelarna själva har skrivit.

Personlig fritid med assistans?

Personlig assistans är enligt handikappservicelagen en subjektiv rättighet för en person med gravt funktionshinder. Kommunerna har börjat bevilja assistans till personer med utvecklingsstörning för att de ska kunna delta i fritidsverksamhet.

Vildmark utan hinder: Floating passar alla

Ett funktionshinder är inget hinder för vildmarksäventyr. Åtminstone inte i Ruunaa i östra Finland. Gula Pressens medarbetare besökte Ruunaaforsarna och prövade på floating.

Små och stora steg mot självständighet

Hur ska man hjälpa sitt barn att bli självständigt? Kan man vara för beskyddande? När är det dags att släppa taget?

Nycklar till ett eget liv

Så självständigt boende som möjligt i egen lägenhet bland andra vanliga människor? Det är drömmen för många personer med utvecklingsstörning.

Killen som gillar ett aktivt liv

Bara att gå in genom dörrarna till Åbo Akademi på Strandgatan i Vasa gör mig smått nostalgisk. Det är mer än sju år sedan jag tillbringade ett år av pedagogiska studier här. Nu är jag här i ett helt annat ärende.

Arbete för mera arbete

Hon ska förstå sig på bland annat marknadsföring, arbetslagstiftning, arbetsprocesser, mänskligt beteende och livsstilscoaching. Proffs i direktrekrytering? Nästan.

Då dröm blir verklighet

Varje torsdag samlas en grupp människor som brinner för film och tv på Kvadratens serviceenhet på Olympiagatan 2, i Vasa. Det är filmteamet bestående av Anders Borg, Fredrik Knoblock, Hanna Skog, Johnny Storbacka och Kjell Westerlund som tar emot i studion på andra våningen där Snigel-TV håller till.

Melker, en unik pojke

Melker skrattar och vill ha mera. Pappa Magnus springer bakom och skuffar rullstolen fram och tillbaka på skaterampen. Rampen går upp och ner som en våg och för varje våg hör man Melkers glada skratt som vill mera. Till slut orkar pappa inte mera, fast Melker gärna skulle fortsätta.

Hannele Rabb och konsten att teckna

Teckenspråket är många gånger ett rikare språk än talat språk. Det är fiffigt och kreativt, tydligt och språkligt ekonomiskt, anser Hannele Rabb.

Bliss – ett annat sätt att berätta

Tobbe är en trettonårig kille från Vörå som kommunicerar med hjälp av symbolspråket Bliss. Om man missförstår honom eller är inne på fel spår visar han med kroppen att det behövs en ny tolkning. Och han ger sig inte i första taget men belönar en med ett stort leende när man väl nått samförstånd.

Lärare lär sig lättläst

Maria, Hanna och Sonja sitter i ett klassrum på Helsingfors arbis och diskuterar häftigt. De har fått i uppgift att skriva om en dagstidningsartikel till lättläst svenska. Artikeln förvandlas i lärarnas händer snabbt till sju rader lättläst svenska. Och blir avsevärt lättare att förstå, tycker alla tre.