För 25 år sedan bildade personer med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening. Förening Steg för Steg uppstod tack vare personer som hade ett driv och en vilja att organisera sig och arbeta för en gemensam sak – att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska komma till tals, ha samma rättigheter som alla andra och vara med och besluta om saker som berör dem.
Så här på Steg för Stegs årsdag känns det aktuellt att fundera på engagemang. Utan människors engagemang är det svårt att hålla en förening livskraftig. Engagemanget är själva ryggraden i en förening.
Jag tänker att kärnan i allt engagemang är en stark vilja att ägna sin tid åt något som känns viktigt, meningsfullt, lustfyllt. Vi ger av oss själva och vår tid.
Och får mycket tillbaka.
Man har en glöd inom sig att vara med och påverka och göra skillnad.
Jag funderar vidare kring engagemang tillsammans med Hanna Grandell, en av Steg för Stegs erfarenhetstalare. Jag upplever henne som en person med djupt engagemang för det hon brinner för.
Vad tänker du Hanna när du hör ordet engagemang?
– Att man är inspirerad, brinner för något, är aktiv. Att man vill skapa förbättring. Man har en glöd inom sig att vara med och påverka och göra skillnad.
Var hittar du drivkraften för att engagera dig?
– Jag är väldigt impulsiv och mina impulser är en enorm drivkraft. Om jag måste dämpa mina impulser kan det hända att drivkraften slocknar och jag tappar min iver. Men jag jobbar med att försöka brinna långsiktigt.
Jag tänkte att jag måste göra det när ingen annan gör det.
Jag reagerar starkt på orättvisa. Jag blir lätt engagerad och tar tag i saker om jag tycker att det inte är rättvist för alla.
Till exempel när ratificeringen av FN:s funktionshinderkonvention firades i Helsingfors för några år sedan hölls det tal bara på finska. Jag gick upp till scenen och höll ett spontant, helt oplanerat tal på svenska! Jag tänkte att jag måste göra det när ingen annan gör det.
Föreningsengagemang har visat sig ha många positiva effekter på människan. Håller du med om att man mår bra av föreningsliv och av att göra saker tillsammans?
– Jag håller absolut med. Man mår bra av att träffa människor som har liknande intressen och man får kanske vänner för livet.
Vi finlandssvenskar, och nordbor över lag, har ansetts vara ganska bra på att engagera oss i föreningsliv. Under Steg för Stegs tjugofemåriga historia har många människor engagerat sig i föreningens arbete. Samtidigt sägs det att föreningsengagemanget håller på att avta i vårt samhälle. Hur ska vi få människor att fortsätta engagera sig?
– Det är viktigt att det är lätt att förstå vad en viss förening går ut på och att det är lätt för nya intresserade att bli medlemmar. Ordentliga kaffepauser där alla får tala ut är också viktiga.
Det som håller mig kvar i Steg för Steg är att jag får känna att vi gör något som ger ett konkret resultat.
Jag kan endast tala för min egen del, men det som håller mig kvar i Steg för Steg är att jag får känna att vi gör något som ger ett konkret resultat. Att se förändringar, där man själv varit med och påverkat, håller kvar glöden. Att vara med i Steg för Steg är ett sätt att bli hörd och få synlighet i samhället tillsammans med andra i liknande situation.
Och samtidigt är det roligt att träffas!
***
Jag håller med Hanna. Steg för Steg och dess engagerade medlemmar ska fortsätta att höras och synas – och det gör vi bäst tillsammans! Det är fint att känna att Steg för Steg har blivit en del av mig och att jag också får vara en del av Steg för Steg.
Grattis på 25-årsdagen!
Text: Sofia Jernström, verksamhetskoordinator för Steg för Steg