– Alla har rätt att göra sig förstådda och förstå sin omgivning. Det är en mänsklig rättighet att få kommunicera, säger Michaela Holm som är talterapeut och enhetsansvarig för Centret för kompletterande kommunikation och pedagogik vid Folkhälsan.
För många personer med intellektuell eller språklig funktionsnedsättning är detta med kommunikation ändå inte så lätt. Då kan AKK vara till hjälp. AKK står för alternativ och kompletterande kommunikation.
– AKK är egentligen allt man vill uttrycka annat än tal, till exempel miner, kroppspråk och mejl, det vill säga olika kommunikationssätt och metoder som stödjer kommunikation mellan människor, säger Michaela Holm.
För personer med kommunikationssvårigheter innebär AKK sätt och metoder att komplettera bristande kommunikationsförmåga och stöda talutvecklingen.
Hjälpmedel för kommunikation
Ida-Lotta Knuuttila är 23 år, har Downs Syndrom och är en stor vän av sagor. Hon jobbar på ett daghem och ett dagcenter och på fritiden spelar hon teater och går i scouterna. Hennes kommunikationssätt är en blandning mellan tal, tecken som stöd, skrift och användning av det kommunikationshjälpmedel – en pekplatta – som hon nyligen blivit beviljad.
– Ida-Lotta är faktiskt jätteduktig! Min uppgift är att hjälpa Ida-Lotta att ta i bruk det nya hjälpmedlet, säger Michaela Holm.
En annan viktig uppgift är att handleda familjemedlemmar och andra närstående.
Ida-Lotta meddelar med hjälp av sin pekplatta att hon gillar att använda den, även om det inte är helt lätt så här i början.
– Pekplattan ger henne möjlighet att kommunicera med utomstående på ett helt annat sätt, säger Ida-Lottas mamma Ann-Marie Knuuttila.
Tillsammans har de programmerat in fraser som ”hur hittar jag hem?” och svar på vanliga frågor. På veckoslutet fick Ida-Lotta själv be om nya mediciner på apoteket med hjälp av pekplattan.
Ida-Lotta Knuuttila kommunicerar med hjälp av en pekplatta (iPad) med kommunikationsappen ChatAble på svenska och finska eftersom hon är tvåspråkig. I appen kan hon skriva med bokstäver eller använda färdiga fraser som lätt går att programmera in.
Behovet av AKK kan vara tillfälligt eller mer varaktigt. Personer med sen talutveckling eller språkstörning kanske klarar sig senare utan stöd, medan personer med till exempel svår intellektuell funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel livet ut – de olika hjälpmedlen blir en del av deras språk och sätt att kommunicera.
Förutom pekplattor med olika kommunikationsappar kan till exempel en pärm med bilder fungera som ett hjälpmedel i kommunikationen.
– Det är väldigt individuellt vilka hjälpmedel som fungerar för vem. Man kan inte säga att det finns ett sätt som är bäst utan oftast blir det en kombination av flera, säger Michaela Holm.
De som har behov av kommunikationshjälpmedel har rätt att få det via specialsjukvården på samma sätt som en person med nedsatt fysisk funktionsförmåga har rätt till rullstol. För det krävs utredningar och remiss.
– Utvecklingen inom AKK har gått framåt otroligt mycket i och med den tekniska utvecklingen. Det är glädjande för det ger allt fler bättre möjligheter att kommunicera, säger Michaela Holm.
Vad är ett talhandikapp?
- I Finland finns det ungefär 65 000 personer med olika grad av tal- och kommunikationssvårigheter.
- Ungefär 30 000 personer behöver hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet.
- En person med talhandikapp kan höra men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket. Hen har svårigheter att producera eller förstå tal.
- Talhandikappet är också ofta förknippat med läs- och skrivsvårigheter.
- Kommunikationssvårigheter av olika grad kan vara medfödda.
- Man kan också förlora tal- och språkförmågan på grund av en fortskridande neurologisk sjukdom eller en förvärvad skada.
Källa: papunet.net
Läs mer om veckan för personer med talhandikapp på:
www.puhevammaistenviikko.fi (på finska)
Läs mer om talhandikapp, hjälpmedel och tillgänglig kommunikation på www.papunet.net/svenska