Glädjebudskapet om det lätta språket spreds över nätet

11.11.2020 kl. 10:24

Det blev inte som planerat, men det blev bra ändå. LL-Centers seminarium visade att det är luft under vingarna för lätt språk just nu, skriver Maria Österlund i vår blogg.

LL-Center höll förra veckan ett seminarium med rubriken Lätt språk är en fråga om tillgänglighet. Seminariet var ett samarbete mellan LL-Center, statsrådets svenska språknämnd, referensgruppen för lätt språk och Institutet för de inhemska språken.

Seminariet hade planerats länge och meningen var att det skulle vara ett seminarium med människor på plats. Statsrådets språknämnd hade lovat bjuda på lokalen. Tanken var att människor intresserade av lätt språk skulle komma samman i Ständerhuset, lyssna på föredrag och nätverka.

Riktigt så gick det förstås inte. Coronan ställde till det igen. Det blev i stället ett seminarium med bara några få arrangörer och föredragshållare på plats hos Nordisk kulturkontakt. Seminariet strömmades direkt och deltagarna kunde följa programmet där de själva önskade.

Se inspelningen av seminariet längst ned i artikeln

Även om det var tråkigt att vi inte kunde samlas och utbyta tankar direkt, så blev strömningen en succé. Över 80 personer hade förhandsanmält sig till seminariet och statistiken visade att slutligen följde över 120 personer seminariets program via länken.

Största delen av deltagarna var yrkesfolk som sysslar med information på ett eller annat sätt. För många var säkert tröskeln att delta i seminariet per länk lägre än för att delta i ett fysiskt seminarium. Det krävdes inga resor och det tog mindre tid i anspråk.

Allt fler inser att lätt språk verkligen är en viktig del av tillgängligheten.

Programmet var en mix av grundläggande information om lätt språk, en hälsning från personer som behöver lätt språk, en titt på vad juridiken och statsledningen säger om tillgänglighet och lätt språk, en hälsning från Satakunta sjukvårdsdistrikt där man har satsat mycket på lätt språk samt ett inlägg från Svenska Yle som sedan ett år tillbaka producerar lätta radionyheter på svenska.

Lätt språk i medvind

När man lyssnade till inläggen fick man en stark känsla av att det är ganska mycket luft under vingarna för lätt språk just nu. Allt fler inser att lätt språk verkligen är en viktig del av tillgängligheten.

Det finns fortfarande ingen lag som säger att myndigheter eller någon annan är skyldig att erbjuda information på lätt språk, men det finns flera saker som pekar på att vi kanske ändå är på väg åt det hållet. Eller åtminstone kan lätt språk i framtiden bli ett av de viktiga verktygen i backen för att främja begripligheten och därmed delaktigheten.

Som finansrådet Katju Holkeri uttryckte det i sitt inlägg: Vi har det bra i Finland när man jämför internationellt. Till exempel när det gäller öppenhet är Finland ett modelland. Men det är bra att komma ihåg att fast vi har det bra i genomsnitt, hjälper det inte dem som relativt sett är sämre lottade i vårt samhälle. Personer i svagare ställning kan vara till exempel äldre, barn, invandrare och personer med funktionsnedsättning. Många av dem kan vara i behov av lätt språk.

Alla måste ha rätt att förstå och bli förstådda. Allas delaktighet och likabehandling är centrala utgångpunkter för vårt arbete, sa Holkeri som jobbar inom projektet Öppen förvaltning som lyder under finansministeriet.

Så många som möjligt ska kunna använda digitala tjänster så smidigt som möjligt och begripligt innehåll är en av tre viktiga delområden.

Viena Rainio som är överinspektör på Regionförvaltningsverkets enhet för tillgänglighetstillsyn såg också positivt på lätt språk som en del av den digitala tillgängligheten. Hon sa att grundtanken är att så många som möjligt ska kunna använda digitala tjänster så smidigt som möjligt och att begripligt innehåll är en av tre viktiga delområden. De två andra är vettigt tekniskt utförande och enkelt användargränssnitt.

Rainio konstaterade dock att enheten för tillgänglighetstillsyn inte övervakar språket eftersom lagen om digitala tjänster inte handlar om språklig begriplighet. Hon konstaterade ändå att på en tillgänglig webbplats är ett begripligt innehåll viktigt för alla användare och att innehållet också bör finnas på lättläst.

Också Linda Lindholm som är specialsakkunnig på justitieministeriet konstaterade att det nu finns flera initiativ för att stöda myndigheternas användning av lätt språk.

Användningen av lättläst språk inom social- och hälsovården bör ökas.

Enligt förvaltningslagen ska myndigheternas framställning vara språkligt klar och innehållsmässigt begriplig. I lagen föreskrivs inte om lätt språk, men man kan vända på det: Lätt språk uppfyller förvaltningslagens krav på gott språkbruk och klarspråk.

Regeringens språkberättelse 2017 innehåller en viktig iakttagelse: Användningen av lättläst språk inom social- och hälsovården bör ökas. Också i statsminister Marins regeringsprogram skrivs att särskild vikt ska fästas vid myndighetsspråket. Lättläst språk ska användas i större utsträckning.

Lindholm berättade vidare att lätt språk på ett eller annat sätt sannolikt kommer att finnas med i Det nationella demokratiprogrammet och i Nationalspråksstrategin och det språkpolitiska programmet.

Man kunde säga att det ser ut att våras för det lätta språket, trots att det är november!

Text: Maria Österlund, LL-Center vid FDUV

Foto: Skärmdump från inspelningen av seminariet. Från vänster Charlotta af Hällström-Reijonen, Johanna Rutenberg, Maria Österlund och Laura Mattson som alla varit med och arrangera seminariet.

Se inspelningen av seminariet

Porträtt på Betty Marschan och citatet Lägerupplevelsen blir en påminnelse om att vi människor har mera gemensamt än vad som skiljer oss åt.

Omvälvande, lärorikt och fullt av skratt – mitt första sommarläger med FDUV

Lägerupplevelsen blir en påminnelse om att vi människor har mera gemensamt än vad som skiljer oss åt, skriver Betty Marschan i vår blogg. Betty arbetade som lägerledare sommaren 2022.

Porträtt på Matilda Hemnell och citatet Hur korrekt bruk av termer vi än strävar till att använda, kompenserar det inte plumpt bemötande. Eller brist på bemötande.

När ordvalen blir lika med rätt attityd

Val av begrepp inom funktionsrättsområdet väcker känslor och på FDUV berättar vi gärna vilka ord vi föredrar. Men vi undviker att agera språkpoliser. I vår blogg förklarar informatör Matilda Hemnell varför.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Nu skulle vi ha chansen att utveckla och stärka de svenskspråkiga tjänster som inte fungerar i dag.

Förändringen utan förändringar?

I höst har FDUV ordnat infokvällar om vårdreformen runtom i Svenskfinland. Vår sakkunniga inom påverkansarbete Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg kring de känslor vårdreformen väcker och hur vi ska förhålla oss till motstridiga budskap.

Porträtt på Jolin Slotte med en bok i handen och citatet Den litteratur som kallas för lättläst är fortfarande svårläst för målgruppen.

Lättläst eller svårläst litteratur

Vi ska inte bara vara med och skapa ny finlandssvensk lättläst litteratur, vi ska vara med och skapa nya läsminnen, skriver Jolin Slotte vid LL-Center i vår blogg.

Porträtt på Marie Selenius och citatet En skolklass är en samling individer som alla har sin egen personlighet och sina egna styrkor. Variation är vardag.

Inklusion kräver mod och resurser

Lärums pedagogiska planerare Marie Selenius välkomnar diskussionen om inklusion. I vår blogg skriver hon om inklusionens utmaningar och möjligheter.

Porträtt på Frank och citatet Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Be om ursäkt för övergreppen, Finland!

Steg för Stegs koordinator Frank Lundgren skriver i vår blogg om de övergrepp som gjorts och görs mot personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter och efterlyser en statlig ursäkt.

Porträtt på Camilla Forsell och citatet För att underlätta vardagen för familjerna är det viktigt att de känner att det finns plats för dialog och en tydlig ansvarsfördelning.

Att bli sedd och hörd som familj

FDUV:s sakkunniga inom familjearbete Camilla Forsell bloggar om hur viktigt det är att lyssna in familjens behov för att skapa en fungerande vardag.

Bild på kvinna med munskydd som håller i en bok. Bredvid finns citatet: Som frivillig högläsare kan vi hjälpa någon att fortsätta uppleva glädjen av läsning.

Att vara frivillig högläsare är belönande

Monica Storrank visste inte vad hon gav sig in på då hon anmälde sig till LL-Centers kurs för frivilliga högläsare, men hon har inte ångrat sig. Monika gästbloggar om glädjen i uppdraget som frivillig högläsare.

En flicka i skolåldern sitter vid ett bord och skriver.

Drömmen om en god skolstart – hur kan den bli verklighet?

I höstens första blogginlägg ger Malin Sandström flera praktiska tips på hur en god skolstart kan bli verklighet.

Bild på Maria som läser Lätta Bladet. Bredvid bilden finns citatet: Det känns både grymt och onödigt att göra människor mer funktionsnedsatta än de egentligen är, bara för att de inte klarar av att sköta ärenden den digitala vägen.

Digital tillgänglighet säger inte allt

Tillgänglighet är "på modet" just nu skriver Maria Österlund. I vår blogg reflekterar hon över digital tillgänglighet och de utmaningar som digitaliseringen av samhället för med sig.

Bilder på Melanie och Sabina på en blå bakgrund. På bilden finns även citatet Valmastudierna har fokus på att stärka studiefärdigheterna.

Med övergången i centrum

Vår gästbloggare Sabina Öhman och FDUV:s Melanie Shametaj skriver om hur VALMA-utbildningen stöder ungdomar att blicka framåt mot vidare studier och framtida arbetsliv.

Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.

Se på din vardag ur ett tillgänglighetsperspektiv

I vår blogg lyfter lägerkoordinator Filippa Sveholm upp hur lätt man glömmer bort vikten av tillgänglighet – tills man själv stöter på olika hinder. Tillgänglighet är så mycket mer än tillträde till fysiska miljöer och tillgång till information, kommunikation, produkter och tjänster. Det ett tänkesätt och en attityd.

Bild av FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård

Kampen om tjänster på svenska i full gång

Vad kommer att ändras för mig och mitt barn i och med vårdreformen? I vår blogg rapporterar vår verksamhetsledare Lisbeth Hemgård om de centrala frågorna som diskuteras just nu.

Färdtjänst kan inte jämföras med att köpa pizza

Många av våra medlemmar har vittnat om sämre service efter att den nya taxilagen trätt i kraft. En av dem är Jonas Bergholm som är medlem i Steg för Steg. I vår blogg lyfter han fram sin syn på hur problemen kunde lösas.

Visst kan du ha Downs syndrom och lönearbete

I dag rockar Matilda Hemming sockorna för att visa att olika är bra. Hon berättar om sitt jobb, sina drömmar och om hur det är viktigt att hitta sin egen grej i livet.

Lärum ger stöd för att alla ska få njuta av läsning

I vår blogg betonar Susanne Nygård som är pedagogisk planerare på Lärum vikten av mångsidig läskunnighet och lyfter fram möjligheten att få stöd och handledning av Lärum.

Lägersommaren är snart här!

I vår blogg drömmer Tina Holms, lägerkoordinator i Österbotten och Matilda Hemming, lägerdeltagare, om en vanlig, härlig och minnesvärd lägersommar.

Bilden visar en man som sätter en valsedel i en valurna.

Vad säger partiernas valprogram om service på svenska och funktionshinderservicen?

Det historiska välfärdsområdesvalet närmar sig och redan den 23.1 röstar Finland om social- och hälsovårdstjänsternas framtid. För att få en fingervisning om vad partierna tänker kring service på svenska och funktionshindersservicen har FDUV:s sakkunniga i påverkansarbete, Vanessa Westerlund, analyserat sex partiers valprogram.

Porträtt på Marie Selenius och citatet Lärarjobbet kändes ibland som att i sista minuten tvingas trolla fram rätt dräkt åt varje skådespelare. Fanns det rätt modell så fanns det inte rätt storlek.

Om att spela teater och lösa ekvationer

Lärums pedagogiska planerare Marie Selenius har lång erfarenhet av att jobba som lärare. I vår blogg funderar hon på varför Lärums roll är så viktig. Och vad det finns för likheter mellan bra teater och en fungerande lektion.

Lagogubbar på en arbetsplats där en av figurerna blir trakasserad av de andra.

Vi måste prata om arbetsplatsmobbning – också med dem som inte är anställda

Arbetsplatsmobbning kan drabba också dem som inte är anställda, nämligen dem som är inom utlokaliserad arbetsverksamhet. Men vem ska de vända sig till i fall av mobbning? Läs Erika Backmans blogginlägg.

Man tittar över axeln på en kvinna som håller en bebis i famnen och citatet Jag blir så förargad av att människor ser mig bara som min diagnos. Jag är Andrea, inte mitt handikapp. Och nu är jag också mamma.

Äntligen mamma!

För två månader sedan blev Steg för Stegs ordförande Andrea Westerlund mamma. I vår blogg skriver hon om de fördomar hon fått möta då hon via föräldraskapet utmanar normen för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vara.

Porträtt på Lisbeth Hemgård med bestämd min.

En tung bransch?

Bedrövligt, lagstridigt och grymt. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg Yles avslöjanden om inhumana begränsningsåtgärder vid ett boende.

25 år av engagemang som gör skillnad

Vår medlemsförening Steg för Steg fyller 25 år. Föreningens verksamhetskoordinator Sofia Jernström har talat med en av de aktiva, Hanna Grandell, och funderat på vad som får henne att engagera sig. Läs om hennes tankar i vår blogg.

Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.

Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.

Tio saker att beakta vid rekrytering av personer som behöver extra stöd

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och därmed också i arbetslivet. Mångfald på arbetsplatserna är en resurs, samtidigt måste man tänka till hur det kunde fungera i praktiken. Melanie Shametaj skriver i vår blogg om erfarenheterna av att rekrytera projektassistenter till Steget vidare och ger tips till andra.

Porträtt på Tessa Forssell och citatet Nu inser jag hur betydelsefullt det är att vara i kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning för att förstå frågor som berör gruppens rättigheter.

Att kommunicera om en grupp man själv inte tillhör

När teori möter verklighet. I vår blogg skriver Tessa Forsell vad hon lärt sig från sin praktik på FDUV, och om hur viktigt det är att analysera och reflektera när man kommunicerar om en grupp man själv inte tillhör.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.

Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.

Porträtt på Frank Lundgren och citatet Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem.

Missriktad omsorg – våga snacka politik

Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem, skriver Steg för Stegs Frank Lundgren i vår blogg.

Önskan om att tas på allvar

Professionella måste våga och komma ihåg att fråga vad personen själv drömmer om och inte placera dem i färdiga fack på grund av deras funktionsnedsättning, skriver Erika Backman i vår blogg.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Personlig assistans är en oerhört viktig tjänst eftersom den möjliggör med självständigt liv.

Tredje gången gillt för funktionshinderlagen?

Vanessa Westerlund skriver i vår blogg om den pågående reformen av funktionshinderlagstiftningen som man hoppas att nu – äntligen – skulle ros i land, och om de frågor som hittills varit svåra att komma överens om.

Porträtt på Kassandra Nygård med stora röda glasögon.

Om att möta rädslor och ringa in drömmar

Susanne Tuure skriver i vår blogg om Kassandra som deltar i FDUV:s flyttförberedelse. Med Kassandras tillåtelse publicerar vi också hennes novell Rädslan och jag.

Man med Downs syndrom pratar initierat med någon någon annan person i folkvimlet.

”Jag vill att samhället ser oss med Downs syndrom som en resurs, att vi också passar in”

Det är bra att det finns sådana som tror på oss, att vi kan utvecklas, vara självständiga och delaktiga. Det skriver Steg för Stegs erfarenhetstalare Jonas Jansson i vår blogg inför Världsdagen för Downs syndrom.

Porträtt på Betty Marschan och citatet Att skriva lättläst är som att koka en buljon tills den reducerats till fond.

När lättläst blir klarsynt

En lättläst text är allt annat än enkel. En lättläst text är som bäst genialiskt redig. Den fångar essensen i vad som ska förmedlas och förtydligar budskapet. Men en lättläst text är också skoningslös: det går aldrig att gömma sig bakom floskler. Läs Betty Marschans bloggtext om att skriva lättläst.

Portärtt på Simo Klem och Melanie Shametaj samt citatet Samhall kan öppna dörrar som som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Erbjuder Samhall verkliga möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få jobb?

Melanie Shametaj och Simo Klem skriver i vår blogg om förslaget att skapa en finländsk Samhall-modell för att ge personer med funktionsnedsättning arbete.

Kvinna med ryggen vänd mot en grupp människor vid ett bord.

Jag tänker aldrig gå med i en föräldragrupp!

Henrika Mercadante skriver i vår blogg om hur hon förvandlats från gruppskeptiker till gruppentusiast tack vare grupper där alla tillåts vara olika, men olika tillsammans.

Sinneskänsliga barn utmanar oss att tänka om

Har du mött barnet som helst går barfota, som vägrar yllehalare eller inte tål att få håret borstat? Ett barn som tar in sinnesintryck mycket starkt. Pedagogiska handledaren Nina Rosenblad skriver i vår blogg om sinneskänsliga barn.

Två galda personer håller armen om varandra i somrig miljö.

Äntligen läger!

Lägerkoordinator Pamela Abbors skriver i vår blogg om våra läger och vad de innebär för deltagarna, de anhöriga och lägerledarna – och ett nytt lägerkoncept: dagläger.

Porträtt på Lisbeth Hemgård och citatet Nu har vi möjlighet att stärka vårt kunnande om vi lyckas samarbeta och fördela resurserna rätt.

Vad är specialkunnande inom omsorgen och hur ska det tryggas?

Utmaningen med vårdreformen är inte vem som har ansvar för bastjänsterna. Utmaningen är hur man lyckas samarbeta och planera tillsammans för att trygga expertisen. Det skriver verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i vår blogg.

Porträtt på Frank Lundgren och Melanie Shametaj och texten: Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg.

Trivsel på jobbet ersätter inte lön för arbetet

Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg, skriver Melanie Shametaj och Frank Lundgren i vår blogg. De kommenterar rapporteringen kring årets temavecka för personer med intellektuell funktionsnedsättning och rätten till arbete.

”Se oss som vi är”

Efter nio år i ledningen för Steg för Steg är det dags för Jonne Tallberg att ge över ordförandeklubban till nya krafter. I vår blogg skriver han om sin tid som ordförande.

Malin Sandström med bokhylla i bakgrunden.

Lärdomar från ett annorlunda år

Lärums verksamhet har påverkats av coronapandemin, men nya utmaningar kan också innebära nya möjligheter. Många personer behöver stöd i inlärningen för att tillägna sig den kunskap de behöver för att leva ett gott liv, oberoende av om det är pandemi eller inte, skriver Malin Sandström i vår blogg.

Den kognitiva förmågans privilegium

Frank Lundgren spinner i vår blogg vidare på Fredrik Soncks essä i Hbl.

Skärmdump av en nyhet om coronablinkern med lättläst text och symboler som stöd.

Nyheter för dem som behöver mer än text för att förstå

Om man inte förstår nyheter och vad som händer omkring en är det svårt att påverka sitt liv och vara delaktig i samhället. Därför behövs nyheter med symbolstöd, skriver Veronica Andersson i vår blogg.

Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.