En mobiltelefon, en dator och ett block samt texten Lättläst med frågetecken

Blogg: Tips för lättläst webb

16.05.2019 kl. 06:00

Internationella tillgänglighetsdagen till ära ger Johanna Rutenberg vid vårt LL-Center tips på hur man gör en webbplats lättläst.

I dag firas den internationella tillgänglighetsdagen, Global Accessibility Awareness Day (GAAD). Idén med dagen är att göra folk medvetna om hur viktigt det är med digital tillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar.

På den senaste tiden har det varit mycket tal om det här i Finland och andra EU-länder på grund av EU:s direktiv för webbtillgänglighet. Direktivet innebär att alla myndigheter och en del organisationer från och med hösten 2020 måste ha tillgängliga webbplatser. För nya webbplatser gäller en ännu snabbare tidtabell. De ska vara tillgängliga redan i september 2019.

Allt jobb man gjort för att göra sina webbsidor tekniskt tillgängliga är bortkastat om de som ska använda sidorna inte förstår vad där står, eller inte hittar den information de behöver.

Många myndigheter börjar vara medvetna om det här och det är bra. Men en sak som oroar oss på FDUV:s LL-Center är att man ofta bara talar om och tänker på teknisk tillgänglighet. Det är klart att det är viktigt att tekniken är tillgänglig; att personer som använder olika hjälpmedel kommer åt att använda webbplatserna.

Men det är lika viktigt att själva innehållet är tillgängligt. Allt jobb man har gjort för att göra sina webbsidor tekniskt tillgängliga är bortkastat om de som ska använda sidorna inte förstår vad där står, eller inte hittar den information de behöver.

Klarspråk eller lättläst?

Allt flera tjänster finns bara i digital form. EU:s tillgänglighetsdirektiv ska se till att alla har lika möjligheter att använda de här tjänsterna. Men för många kan ett alltför svårt språk bli ett hinder som gör att de inte klarar av att sköta sina ärenden självständigt på webben.

Enligt förvaltningslagen ska myndigheterna i Finland använda ett klart och begripligt språk. Då talar man om klarspråk.

Men det finns många människor som behöver information i ännu lättare form. Då talar man om lättläst eller lätt språk. Lätt språk kan man behöva till exempel om man har en intellektuell funktionsnedsättning, afasi eller minnesproblem, eller om man är ny i landet och inte ännu kan språket.

På LL-Center anser vi att alla som erbjuder sådana tjänster som gäller hela befolkningen ska ha information på lätt språk på webben. Det gäller myndigheter, men också till exempel banker, telefonbolag och försäkringsbolag.

Vi är glada över att Regionförvaltningsverket också betonar att det är viktigt med lättläst. Regionförvaltningsverket ansvarar för att direktivet följs i Finland. Särskilt det centrala innehållet som rör de grundläggande rättigheterna bör finnas som lättläst. Grundläggande rättigheter är exempelvis rätt till socialskydd och rättsskydd.

Tips för lättläst på webben

Här är exempel på sådant man kan tänka på när man vill göra sin information på webben mera lättläst och tillgänglig. Många av tipsen gäller både klarspråk och lätt svenska.

Använd ett enkelt språk

Skriv inte för långa och invecklade meningar.
Använd rak ordföljd.
Använd inte svåra ord, eller förklara dem om de inte går att undvika.
Använd gärna exempel för att konkretisera.
Använd inte bildliga uttryck. De kan lätt missförstås.
Ta inte förhandskunskap för given. Ibland måste man förklara bakgrunden.

Använd en tydlig och logisk struktur

Skriv inte för långt. En lång text kan kännas omöjlig att ens börja läsa om man har svårt med läsningen. Skriv bara det viktigaste.
Skriv beskrivande rubriker och mellanrubriker.
Undvik långa stycken. Tänk på att styckena lätt blir väldigt långa för dem som använder webbplatsen via mobilen.
Använd gärna listor.
Justera texten till vänstermarginal. Då är texten lättare att läsa.
Använd inte bara versaler.
Använd inte länkar i onödan, de kan göra att läsaren tappar bort sig. Då du använder länkar, se till att det syns tydligt att det är en länk och vart den leder.

Använd visuella element som stöder innehållet

Använd gärna bilder. Men tänk på att bilden ska vara informativ och stöda texten. En symbolisk eller otydlig bild kan förvirra.
Håll sidans layout enkel och tydlig.
Undvik bildspel och typografiska ”finesser”.
Använd helst svart text på vit bakgrund. Undvik svaga kontraster.
En video kan vara ett bra sätt att förmedla informationen. Tänk då på att språket i den också ska vara lätt att förstå, att talet inte ska vara för snabbt, att det inte ska finnas för mycket information och att bilderna ska stöda det som sägs.

Om du vill läsa mera om att skriva lättläst kan du ladda ner vår handbok ”Så här skriver du lättläst”:

Ladda ner Så här skriver du lättläst (pdf)

LL-Center ordnar också kurser i att skriva lättläst.

Läs mera om LL-Centers kurser

Läs mera om Global Accessibility Awareness Day (GAAD)

Johanna Rutenberg, sakkunnig inom lättläst, LL-Center vid FDUV
Foto: Pixabay

PS. Den här texten är inte på lätt svenska, eftersom den inte är riktad till dem som behöver lättläst information, utan till dem som ska producera information på lätt svenska. Däremot har jag strävat till klarspråk. Exempel på lättlästa texter hittar du på FDUV:s lättlästa sidor.

Bilder på Melanie och Sabina på en blå bakgrund. På bilden finns även citatet Valmastudierna har fokus på att stärka studiefärdigheterna.

Med övergången i centrum

Vår gästbloggare Sabina Öhman och FDUV:s Melanie Shametaj skriver om hur VALMA-utbildningen stöder ungdomar att blicka framåt mot vidare studier och framtida arbetsliv.

Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.

Se på din vardag ur ett tillgänglighetsperspektiv

I vår blogg lyfter lägerkoordinator Filippa Sveholm upp hur lätt man glömmer bort vikten av tillgänglighet – tills man själv stöter på olika hinder. Tillgänglighet är så mycket mer än tillträde till fysiska miljöer och tillgång till information, kommunikation, produkter och tjänster. Det ett tänkesätt och en attityd.

Bild av FDUV:s verksamhetsledare Lisbeth Hemgård

Kampen om tjänster på svenska i full gång

Vad kommer att ändras för mig och mitt barn i och med vårdreformen? I vår blogg rapporterar vår verksamhetsledare Lisbeth Hemgård om de centrala frågorna som diskuteras just nu.

Färdtjänst kan inte jämföras med att köpa pizza

Många av våra medlemmar har vittnat om sämre service efter att den nya taxilagen trätt i kraft. En av dem är Jonas Bergholm som är medlem i Steg för Steg. I vår blogg lyfter han fram sin syn på hur problemen kunde lösas.

Visst kan du ha Downs syndrom och lönearbete

I dag rockar Matilda Hemming sockorna för att visa att olika är bra. Hon berättar om sitt jobb, sina drömmar och om hur det är viktigt att hitta sin egen grej i livet.

Lärum ger stöd för att alla ska få njuta av läsning

I vår blogg betonar Susanne Nygård som är pedagogisk planerare på Lärum vikten av mångsidig läskunnighet och lyfter fram möjligheten att få stöd och handledning av Lärum.

Lägersommaren är snart här!

I vår blogg drömmer Tina Holms, lägerkoordinator i Österbotten och Matilda Hemming, lägerdeltagare, om en vanlig, härlig och minnesvärd lägersommar.

Bilden visar en man som sätter en valsedel i en valurna.

Vad säger partiernas valprogram om service på svenska och funktionshinderservicen?

Det historiska välfärdsområdesvalet närmar sig och redan den 23.1 röstar Finland om social- och hälsovårdstjänsternas framtid. För att få en fingervisning om vad partierna tänker kring service på svenska och funktionshindersservicen har FDUV:s sakkunniga i påverkansarbete, Vanessa Westerlund, analyserat sex partiers valprogram.

Porträtt på Marie Selenius och citatet Lärarjobbet kändes ibland som att i sista minuten tvingas trolla fram rätt dräkt åt varje skådespelare. Fanns det rätt modell så fanns det inte rätt storlek.

Om att spela teater och lösa ekvationer

Lärums pedagogiska planerare Marie Selenius har lång erfarenhet av att jobba som lärare. I vår blogg funderar hon på varför Lärums roll är så viktig. Och vad det finns för likheter mellan bra teater och en fungerande lektion.

Lagogubbar på en arbetsplats där en av figurerna blir trakasserad av de andra.

Vi måste prata om arbetsplatsmobbning – också med dem som inte är anställda

Arbetsplatsmobbning kan drabba också dem som inte är anställda, nämligen dem som är inom utlokaliserad arbetsverksamhet. Men vem ska de vända sig till i fall av mobbning? Läs Erika Backmans blogginlägg.

Man tittar över axeln på en kvinna som håller en bebis i famnen och citatet Jag blir så förargad av att människor ser mig bara som min diagnos. Jag är Andrea, inte mitt handikapp. Och nu är jag också mamma.

Äntligen mamma!

För två månader sedan blev Steg för Stegs ordförande Andrea Westerlund mamma. I vår blogg skriver hon om de fördomar hon fått möta då hon via föräldraskapet utmanar normen för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vara.

Porträtt på Lisbeth Hemgård med bestämd min.

En tung bransch?

Bedrövligt, lagstridigt och grymt. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg Yles avslöjanden om inhumana begränsningsåtgärder vid ett boende.

25 år av engagemang som gör skillnad

Vår medlemsförening Steg för Steg fyller 25 år. Föreningens verksamhetskoordinator Sofia Jernström har talat med en av de aktiva, Hanna Grandell, och funderat på vad som får henne att engagera sig. Läs om hennes tankar i vår blogg.

Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.

Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.

Tio saker att beakta vid rekrytering av personer som behöver extra stöd

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och därmed också i arbetslivet. Mångfald på arbetsplatserna är en resurs, samtidigt måste man tänka till hur det kunde fungera i praktiken. Melanie Shametaj skriver i vår blogg om erfarenheterna av att rekrytera projektassistenter till Steget vidare och ger tips till andra.

Porträtt på Tessa Forssell och citatet Nu inser jag hur betydelsefullt det är att vara i kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning för att förstå frågor som berör gruppens rättigheter.

Att kommunicera om en grupp man själv inte tillhör

När teori möter verklighet. I vår blogg skriver Tessa Forsell vad hon lärt sig från sin praktik på FDUV, och om hur viktigt det är att analysera och reflektera när man kommunicerar om en grupp man själv inte tillhör.

Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.

Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.

Porträtt på Frank Lundgren och citatet Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem.

Missriktad omsorg – våga snacka politik

Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem, skriver Steg för Stegs Frank Lundgren i vår blogg.

Önskan om att tas på allvar

Professionella måste våga och komma ihåg att fråga vad personen själv drömmer om och inte placera dem i färdiga fack på grund av deras funktionsnedsättning, skriver Erika Backman i vår blogg.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Personlig assistans är en oerhört viktig tjänst eftersom den möjliggör med självständigt liv.

Tredje gången gillt för funktionshinderlagen?

Vanessa Westerlund skriver i vår blogg om den pågående reformen av funktionshinderlagstiftningen som man hoppas att nu – äntligen – skulle ros i land, och om de frågor som hittills varit svåra att komma överens om.

Porträtt på Kassandra Nygård med stora röda glasögon.

Om att möta rädslor och ringa in drömmar

Susanne Tuure skriver i vår blogg om Kassandra som deltar i FDUV:s flyttförberedelse. Med Kassandras tillåtelse publicerar vi också hennes novell Rädslan och jag.

Man med Downs syndrom pratar initierat med någon någon annan person i folkvimlet.

”Jag vill att samhället ser oss med Downs syndrom som en resurs, att vi också passar in”

Det är bra att det finns sådana som tror på oss, att vi kan utvecklas, vara självständiga och delaktiga. Det skriver Steg för Stegs erfarenhetstalare Jonas Jansson i vår blogg inför Världsdagen för Downs syndrom.

Porträtt på Betty Marschan och citatet Att skriva lättläst är som att koka en buljon tills den reducerats till fond.

När lättläst blir klarsynt

En lättläst text är allt annat än enkel. En lättläst text är som bäst genialiskt redig. Den fångar essensen i vad som ska förmedlas och förtydligar budskapet. Men en lättläst text är också skoningslös: det går aldrig att gömma sig bakom floskler. Läs Betty Marschans bloggtext om att skriva lättläst.

Portärtt på Simo Klem och Melanie Shametaj samt citatet Samhall kan öppna dörrar som som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Erbjuder Samhall verkliga möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få jobb?

Melanie Shametaj och Simo Klem skriver i vår blogg om förslaget att skapa en finländsk Samhall-modell för att ge personer med funktionsnedsättning arbete.

Kvinna med ryggen vänd mot en grupp människor vid ett bord.

Jag tänker aldrig gå med i en föräldragrupp!

Henrika Mercadante skriver i vår blogg om hur hon förvandlats från gruppskeptiker till gruppentusiast tack vare grupper där alla tillåts vara olika, men olika tillsammans.

Sinneskänsliga barn utmanar oss att tänka om

Har du mött barnet som helst går barfota, som vägrar yllehalare eller inte tål att få håret borstat? Ett barn som tar in sinnesintryck mycket starkt. Pedagogiska handledaren Nina Rosenblad skriver i vår blogg om sinneskänsliga barn.

Två galda personer håller armen om varandra i somrig miljö.

Äntligen läger!

Lägerkoordinator Pamela Abbors skriver i vår blogg om våra läger och vad de innebär för deltagarna, de anhöriga och lägerledarna – och ett nytt lägerkoncept: dagläger.

Porträtt på Lisbeth Hemgård och citatet Nu har vi möjlighet att stärka vårt kunnande om vi lyckas samarbeta och fördela resurserna rätt.

Vad är specialkunnande inom omsorgen och hur ska det tryggas?

Utmaningen med vårdreformen är inte vem som har ansvar för bastjänsterna. Utmaningen är hur man lyckas samarbeta och planera tillsammans för att trygga expertisen. Det skriver verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i vår blogg.

Porträtt på Frank Lundgren och Melanie Shametaj och texten: Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg.

Trivsel på jobbet ersätter inte lön för arbetet

Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg, skriver Melanie Shametaj och Frank Lundgren i vår blogg. De kommenterar rapporteringen kring årets temavecka för personer med intellektuell funktionsnedsättning och rätten till arbete.

”Se oss som vi är”

Efter nio år i ledningen för Steg för Steg är det dags för Jonne Tallberg att ge över ordförandeklubban till nya krafter. I vår blogg skriver han om sin tid som ordförande.

Malin Sandström med bokhylla i bakgrunden.

Lärdomar från ett annorlunda år

Lärums verksamhet har påverkats av coronapandemin, men nya utmaningar kan också innebära nya möjligheter. Många personer behöver stöd i inlärningen för att tillägna sig den kunskap de behöver för att leva ett gott liv, oberoende av om det är pandemi eller inte, skriver Malin Sandström i vår blogg.

Glädjebudskapet om det lätta språket spreds över nätet

Det blev inte som planerat, men det blev bra ändå. LL-Centers seminarium visade att det är luft under vingarna för lätt språk just nu, skriver Maria Österlund i vår blogg.

Den kognitiva förmågans privilegium

Frank Lundgren spinner i vår blogg vidare på Fredrik Soncks essä i Hbl.

Skärmdump av en nyhet om coronablinkern med lättläst text och symboler som stöd.

Nyheter för dem som behöver mer än text för att förstå

Om man inte förstår nyheter och vad som händer omkring en är det svårt att påverka sitt liv och vara delaktig i samhället. Därför behövs nyheter med symbolstöd, skriver Veronica Andersson i vår blogg.

Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.

Unga elever tittar på postitlappar på en väg tillsammans med lärare.

Nyhetsbrev

Familjestöd

Rådgivning