Det finns mycket man inte vet här i världen. Under det senaste halvåret har jag lärt mig mycket om lätt språk, men det finns mera att lära!
Det som heter selkokieli på finska heter lätt språk på svenska. Det visste jag när jag började jobba på LL-Center i höstas. (Lätt språk ska inte förväxlas med klarspråk, som på finska heter selkeä yleiskieli.)
Och jag visste att lätt språk kan vara till nytta om man har svårt att läsa litteratur eller myndighetstexter på allmänspråk. Man kan behöva lätt språk till exempel för att man har en intellektuell funktionsnedsättning, en hjärnskada, en minnessjukdom eller för att man håller på att lära sig ett språk.
Jag visste inte att litteratur på lätt språk kan vara så bra att den får mig att gråta.
Det är ändå oändligt mycket jag inte visste om lätt språk.
Jag visste inte att litteratur på lätt språk kan vara så bra att den får mig att gråta. Eller att jag skulle öppna en lättläst bok och sedan sträckläsa den för att den var så spännande. Lättläst litteratur kan vara lika bra som vilken annan litteratur som helst.
Jag visste inte hur svårt det är att skriva lätt språk.
Jag visste inte hur svårt det är att skriva lätt språk. Om ämnet är svårt, komplicerat eller abstrakt blir det väldigt svårt att skriva om det på lätt språk. Om man bearbetar en text på allmänspråk och vill göra den lättläst måste man förstå vad skribenten vill säga.
Man måste också veta vem som gör vad i texten och vad som händer först och vad som händer sedan. Om det finns den minsta oklarhet eller motstridighet i ursprungstexten kommer den att synas ännu tydligare när man försöker göra en bearbetning till lättläst.
Jag visste inte hur allmänbildad man blir av att arbeta med lätt språk.
Jag visste inte hur allmänbildad man blir av att arbeta med lätt språk. För att kunna skriva om ett ämne på lätt språk måste du förstå vad du försöker säga, och ta reda på fakta. Det går inte att låtsas, och skriva någonting vagt och flummigt.
Jag hade inte heller insett att lätt språk och en lättläst text handlar om mer än det skrivna ordet. Det är också viktigt hur det ser ut. Textens grafiska utformning påverkar läsbarheten.
Det har kommit forskningsresultat som visar att medveten radbrytning gör en text lättare att läsa. Texten blir alltså lättare att läsa när den är uppdelad på ett visst sätt och när varje mening börjar på en ny rad. Textens storlek, typsnittet och kontrasten mellan text och bakgrund påverkar också läsbarheten.
Jag hade inte heller förstått hur många som kan dra nytta av lätt språk.
Jag hade inte heller förstått hur många som kan dra nytta av lätt språk.
Lätt språk är nödvändigt för många. Det hjälper människor att kunna ta till sig information och därmed vara delaktiga i samhället. Och det hjälper många som kämpar med läsandet att få fina litteraturupplevelser, upplevelser de sannolikt annars skulle bli utan.
Vem som helst kan ha nytta av lätt språk i en situation när man behöver besöka ett sjukhus.
Men lätt språk kan också vara till nytta för vem som helst. Särskilt om man är trött, rädd, chockad eller överväldigad kan det vara skönt att få tydlig information i ett format som är lätt att läsa.
Satasairaala i Satakuntas välfärdsområde har valt att publicera så mycket som möjligt av sin information på lätt språk. Det tycker jag är ett fint initiativ. Vem som helst kan ha nytta av lätt språk i en situation när man behöver besöka ett sjukhus.
Och i ett mer mångkulturellt samhälle kan lätt språk vara en nyckel till integration. I Vanda talas över 80 olika språk. Här har man valt att satsa alltmer på lättläst i stället för att översätta till så många olika språk. Lättläst ger fler möjlighet att ta del av samhällsinformation – och samtidigt lära sig landets språk.
Lätt språk är viktigt för många och en egen spännande värld som jag hoppas allt fler ska få ta del av.
Text: Helena Holm-Cüzdan, medarbetare på LL-Center
