Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

170221650010.12.2023 kl. 15:55
Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.

 Låt oss börja med de förutfattade meningarna om lättläst skönlitteratur. För dem finns det gott om. Jolin Slotte, författare och projektledare för LL-Centers projekt Ny finlandssvensk lättläst litteratur, räknar upp vanliga fördomar.

– Att den är dålig. Att den inte kan ge en läsupplevelse. Att det bara är meningar radade efter varandra eller att det bara är händelse på händelse på händelse. Att de lättlästa böckerna är fula. Att de är barnsliga.

I och med projektet och den nyutgivna lättlästa antologin Bultande hjärtan (se faktaruta) har Jolin lyckats skingra flera av fördomarna. Också författarna som var med i projektet hade vissa förutfattade meningar, berättar Jolin. Förhoppningen är att boken och projektet ska ge ringar på vattnet så att fler får upp ögonen för den lättlästa skönlitteraturen och dess möjligheter.

Om etablerade författare väljer att skriva litteratur på lätt språk så måste det ju vara något intressant och givande.

– Ju mer författarna pratar om lättläst litteratur, desto mer sprider sig kunskapen och nyfikenheten. Om etablerade författare väljer att skriva litteratur på lätt språk så måste det ju vara något intressant och givande. Och ju fler som läser god välskriven lättläst litteratur desto mer förståelse får vi för den här genren.

– Och jag vill prata om lättläst som en egen litterär genre, understryker Jolin.

     
        

Bultande hjärtan – ny lättläst finlandssvensk antologi

Bultande hjärtan är en samling lättlästa noveller och dikter. Texterna är skrivna av kända finlandssvenska författare och berättar om sånt som får hjärtat att bulta. De berättar om hur det känns att älska någon, hur det känns att vara rädd, glad, sorgsen och vilse.

Följande författare har bidragit med texter: Henrika Andersson, Ann-Helen Attianese, Thomas Brunell, Otto Donner, Lena Frölander-Ulf, Sara Jungersten, Kjell Lindblad, Heidi Sjöblom, Lars Strang, Heidi von Wright och Axel Åhman. Redaktörer för boken är Jolin Slotte, Michaela von Kügelgen, Kira Nalin och Maria Sandin.

Lättläst litteratur riktar sig framför allt till personer som av någon orsak inte kan njuta av böcker på allmänspråk. Det är personer som har svårigheter med att läsa eller förstå längre berättelser, komplicerade intriger och svåra ord till exempel på grund av intellektuell funktionsnedsättning, minnessjukdom, läs- och skrivsvårigheter, läsovana eller annat modersmål.

Beställ boken på shop.larum.fi

         
     


Hur har ni jobbat med texterna i antologin? Fick författarna lätt tag i vad det här med lättläst är?

– Jag har jobbat med elva olika författare och tre redaktörer varav två också är författare själva. Alla har sin egen stil, alla har sin egen röst som hörs i deras skönlitterära skrivande. Det gällde egentligen för mig att tillsammans med dem hitta deras röst på lätt språk. Det blev som en upptäcktsresa.

Svårt att skriva på lätt språk

Ingen av de medverkande författarna hade skrivit på lätt språk tidigare. I projektet ingick därför även utbildning i vad lättläst litteratur är. Processen från utbildningen och de första utkasten av texter till den färdiga boken var rätt lång med tanke på att lättlästa texter i regel är korta, påpekar Jolin. Men det har sin enkla förklaring.

Det är inte lätt att skriva litteratur på lätt språk. Det är svårt.

– Som Axel Åhman sa när vi hade ett releaseevenemang i Vasa: Det är inte lätt att skriva litteratur på lätt språk. Det är svårt.

Förutom Axel Åhman är Lena Frölander-Ulf en av författarna som medverkat i projektet. Också hon påpekar hur svårt det är att skriva lättläst. Via ett förlag i Sverige hade Lena redan tidigare nosat på litteratur på lätt språk och visste att det finns otroligt bra lättlästa böcker, men också mindre bra.

– Det är lätt hänt att det i en lättläst bok blir mycket berättelse på bekostnad av karaktär, liv och just bultande hjärtan. Men när det blir bra blir det som poesi!

Lena hörde till de första som tackade ja till att vara med i projektet då hon fick nys om det via Finlands svenska författareförening. Hon såg det som något spännande och som ett sätt att bli bättre på att utkristallisera det hon vill säga i sina böcker.

Efter att ha fått ta del av riktigt bra lättlästa böcker säger Lena att hon ”sett skimret” och vet vad hon eftersträvar.

– Men det är svårt att få det så att det blir bra, så jag har mycket att lära mig.

Lena Frölander-Ulf med en färggrann halsduk.

Författaren Lena Frölander-Ulf har bidragit med en text till Bultande hjärtan. – Ett lärorikt och superroligt projekt. Fotograf: John Grönvall

Jolin öppnar upp för vad som gör den lättlästa litteraturen så svår att skriva.

– Man måste vara så tydlig. När man vanligen skriver prosa kan man vara lite diffus och lämna ganska mycket tolkningsutrymme, inte bara för läsaren utan också för sig själv som författare. Men det kan man inte göra i lättläst litteratur utan där måste man veta precis vad man vill säga och varför.

Jolin påpekar ändå att det också i den lättlästa litteraturen finns sådant som kan lämnas osagt.

– Vissa saker måste vara tydliga, men samtligt ska man öppna upp för fantasin och ge utrymme åt läsarens egna tankar och tolkningar.

Lena har i sin novell skrivit om förbjuden kärlek och berört sexualitet och begär. Ofta när man skriver om den typen av teman brukar man antyda och använda metaforer snarare än vara väldigt konkret vilket man bör vara inom lättläst.

Läsaren ska få ta till sig så mycket hen kan och vill ta till sig. Huvudsaken är att språket är sådant att möjligheten finns.

Lena valde inte medvetet en svår utmaning utan det var en av två berättelser som kom till henne.

– Här händer egentligen ingenting, det handlar om spänning och nervositet i väntan på någon. Det tänker jag är en allmänmänsklig grej.

Lena påpekar att alla som läser novellen kanske inte tar till sig allting i berättelsen.

– Läsaren ska få ta till sig så mycket hen kan och vill ta till sig. Huvudsaken är att språket är sådant att möjligheten finns.

Lättläst litteratur är inte information

Jolin påtalar skillnaden mellan lättläst skönlitteratur och lättläst myndighetsinformation. Litteratur handlar inte om att förmedla information. Därför behöver man inte inom litteraturen vara för försiktig med att använda svåra ord. Men om man gör det ska man veta varför man gör det, att man med ordvalet vill markera något som är viktigt för berättelsen.

– När det handlar om skönlitteratur och läsförmåga blir det problematiskt om vi utgår från att det inte får vara svåra ord eller att målgruppen, till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning, inte kan förstå vissa ord. Det är struntprat! Vi kan inte veta vad de kan förstå. Det beror på deras egen bakgrund, vem de är och vad de har upplevt. Precis som med alla andra människor.

Jolin Slotte med boken Bultande hjärten mot en graffiti vägg.

Jolin Slotte spår en ljus framtid för den lättlästa litteraturen. – Jag tror att det behövs mera och mera litteratur på lätt språk och jag hoppas att den kommer att vara lika högkvalitativ som den som finns i den här antologin.

När man skriver lättläst litteratur, hur mycket ska man ha målgruppen i åtanke? Och mer specifikt: de olika målgrupperna för lättläst?

– Det är det som är så svårt, att det inte är någon enhetlig målgrupp. Vi talar om en så bred målgrupp att det egentligen är omöjligt att ha dem alla i tankarna. När man skriver litteratur på lätt språk är det jättebra att veta vilka målgrupperna är, inte bara för att kunna anpassa sin egen text utan också för att få förståelse för hur stor betydelse den här litteraturen kan ha för dem. Samtidigt tycker jag man ska skriva en litteratur som är så stark och så bra att den kan passa också mig som egentligen inte behöver litteratur på lätt språk, säger Jolin.

Den goda läsupplevelsen

Vi säger ofta att alla har rätt till läsning, men varför är läsningen så viktig?

– Vi talar mycket om barns läsförmåga och glömmer ibland vad som ingår i den här läsförmågan. Orsaken att vi läser skönlitteratur är för att utvecklas som människor. Via skönlitteraturen kan vi förstå de svåra frågorna i livet, vad det är att vara människa och vad det är att vara medmänniska. Det handlar också om att utveckla empatiförmågan och de sociala förmågorna.

Jolin, som även är doktorand i litteraturvetenskap, berättar att forskningen visar att skönlitteraturen är ett bra verktyg för det.

– Skönlitteraturen har de här tomrummen som lämnar rum för tolkning och identifikation på ett annat sätt än till exempel filmen där du ser en färdig karaktär som kanske inte liknar dig. Det är jätteviktig att skönlitteraturen som ges ut på lätt språk är så bra att den möjliggör allt det här.

Enda sättet att nå över det här läsmotståndet är att erbjuda bra litteratur så att det kan ge en stark läsupplevelse.

Jolin säger att den lättlästa litteraturen till och med behöver vara bättre än den som är på allmänspråk. Hon förklarar varför.

– En person som tar tag i en bok på lätt språk kan inte få de här upplevelserna via litteratur på allmänspråk och hen har ett läsmotstånd. Enda sättet att nå över det här läsmotståndet är att erbjuda bra litteratur så att det kan ge en stark läsupplevelse. Annars funkar det inte.

– Jag skulle vilja säga att alla inte bara har rätt till läsning utan alla har rätt till goda läserfarenheter och djupa läsupplevelser.

Boken Bultande hjärtan och händer som formar ett hjärta.

Finlandssvenska berättelser

Sedan tidigare finns enstaka finlandssvenska böcker skrivna på lätt språk, men Bultande hjärtan är den första finlandssvenska skönlitterära antologin på lätt språk. Därutöver finns det en del lättlästa bearbetningar av finlandssvenska böcker – många av dem är återberättade av Jolin.

Varför behövs det just finlandssvensk litteratur på lätt språk?

– Det behövs för att våra berättelser också ska finnas tillgängliga för dem som behöver lättläst, precis som det behövs finlandssvensk litteratur över lag. För att man ska få läsa sådan litteratur som har fötts ur samma grogrund, samma mylla, där man själv står.

Målet med litteraturprojektet är inte bara den nya antologin. Inom ramen för projektet har man också utlyst manustävlingen Skriv för mig! (se faktaruta längst ner). Men utöver de konkreta målen finns ett mer långsiktigt övergripande mål.

– När projektet avslutas våren 2025 har vi förhoppningsvis många etablerade författare som jättegärna också skriver på lätt språk, förlag som kan jobba med de här texterna och förlag som vill publicera dem.

Jag märker hur mina meningar har blivit kortare och tydligare, kraftfullare.

Flera av författarna som medverkat i Bultande hjärtan verkar ha fått blodad tand. Lena är en av dem. Oberoende om det blir mer lättlästa texter tycker hon arbetet med att skriva på lätt språk gett henne mycket som författare.

– Det har gett mig massor! Jag har börjat nosa på ett nytt skrivprojekt och jag märker hur mina meningar har blivit kortare och tydligare, kraftfullare.

Den nya boken är inte avsedd att vara på lätt svenska men Lena har också en idé på en ny lättläst ungdomsroman. Kanske ett bidrag till manustävlingen?

Text: Matilda Hemnell

Foto: Sofia Jernström

     
        

Manustävlingen Skriv för mig!

LL-Center och Schildts & Söderströms har utlyst manustävlingen Skriv för mig! De efterlyser medryckande och underhållande lättlästa romaner i två kategorier: ungdomsromaner och romaner som riktar sig till vuxna.

De vinnande manusens författare belönas med pris på 1500 euro och ett bokkontrakt med Schildts & Söderströms. Sista inlämningsdag för romanmanus är på den internationella dagen för lätt språk, tisdagen den 28 maj 2024. Vinnarna utses på Helsingfors bokmässa i oktober 2024.

Läs mer: ll-center.fi/skrivformig

         
     


Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.

En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.
Ung kille med ryggsäck och Turun Yliopistos-logo.

Andra stadiet avklarat – vad händer sedan? Inbjudan att delta i forskning

Forskare vid Åbo Universitet söker frivilliga som vill delta i deras forskning om övergången från andra stadiet för svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
Illustration på personer med fukntionsnedsättning som marcherar med en banderoll där det står Funktionshinderlagen får inte blir en sparlag.

Funktionshinderorganisationer: urvattna inte funktionshinderlagen!

FDUV och 24 andra organisationer vädjar till beslutsfattarna att låta funktionshinderlagen träda i kraft utan ändringar i tillämpningsområdet.
Porträtt på Jenni Salo och citatet Jag lärt mig att hur viktigt det  är att beslutsfattarna beaktar behoven hos personer med IF, då många beslut kan ha jättestor betydelse för deras vardag.

Att göra skillnad: lärdomar från min praktik på FDUV

Jag har lärt mig att påverkansarbete kan vara väldigt mångsidigt, skriver Jenni Salo i vår blogg efter sin praktik på FDUV.
Bild på insändaren och FDUV:s, Kehitysvammaisten Tukiliittos, Autism Finlands och Kehitysvammaliittos logon.

Funktionshinderlagen hotar bli ännu en försämring

Insändare i Hufvudstadsbladet 26.8.2024 med våra finska systerförbund.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

Klientavgifterna får inte höjas

FDUV har ett gett ett utlåtande om förslag på ändringar i klientavgifter.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

FDUV vill inte att åldersgränsen för rehabiliteringspenningen för unga höjs

FDUV har gett ett utlåtande om riksdagens förslag att höja åldersgränsen för vissa av FPA:s sociala förmåner från 16 till 18 år.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

FDUV säger nej till att slopa daghemsspecifika likabehandlingsplaner

FDUV har gett ett utlåtande om avskaffandet av de verksamhetsspecifika likabehandlingsplanerna inom småbarnspedagogiken.
Porträtt på Viktor Kalrsson.

Nytt projekt ska utreda välfärdsområdets tjänster

Genom projektet Funktionsrätt i praktiken ska FDUV följa upp hur tjänsterna fungerar för våra målgrupper i och med vårdreformen och ny funktionshinderlag. Viktor Karlsson är projektansvarig.
Alexandra Frisk och citatet När barnet känner sig delaktig och vet vad som förväntas blir övergången från semester till vardag smidigare.

Fem tips för en trygg och bra skolstart

Lärums pedagogiska planerare Alexandra Frisk ger i vår blogg vägkost för en smidig övergång till skolvardagen.
Sommarlandskap vid sjö och texten Glad sommar.

Våra kontor håller sommarstängt 1.7–2.8

Lägerteamet svarar på frågor om sommarens läger.
Porträtt på Sanna Tolvanen och citatet Att delta i en DUV-förening innebär att man inte bara bidrar till andras liv, utan även berikar sitt eget.

Föreningsliv – en väg till gemenskap

Gemenskapen som finns i DUV-föreningarna är verkligen något unikt, skriver Sanna Tolvanen i vår blogg.
Siv Fagerlund med gårtt kort hår.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration över en gubbe som lägger ett pussel format som en hjärna och foto på en kvinna med glasögon.

Livet ska vara vackert också när minnet tryter

I takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre ökar också minnessjukdomarna hos dem. Det behöver man beakta inom omsorgen. Det gäller att förenkla, tydliggöra och strukturera – och fokusera på här och nu. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration på en frågande kvinna vid dator och en man som hjälper.

Ny lättläst handbok med goda råd om internet

Ladda ner den digitalt eller beställ från Lärum.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen