Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Porträtt på Pia Lindevall och citatet förutsätter kommunikation och förutsägbarhet.

För en bra vardag behövs individuella lösningar och bra hjälpmedel

167257614001.01.2023 kl. 14:29
Det viktigaste i vardagen är att personen känner sig trygg och hörd. Det säger Pia Lindevall, talterapeut och sakkunnig inom funktionsnedsättning sedan mer än 30 år. Artikeln ingår i GP 4/2022.

Vad anser du att är viktigt för en meningsfull och fungerande vardag för personer med intellektuell funktionsnedsättning?

Tre grundelement är väsentliga. Varje element inbegriper vidare individuella lösningar. 

En meningsfull vardag förutsätter för det första kommunikation som per definition är samspel. Det gäller att både själv förstå och bli förstådd för att vara delaktig i sitt eget liv. 

För det andra ska vardagen vara trygg, vilket betyder att den ska vara förutsägbar och hanterbar. 

Och för det tredje är vardagen värdelös utan en meningsfull sysselsättning.

Vilken betydelse har en trygg omgivning?

En oerhört viktig betydelse! Trygghet och säkerhet är begrepp som omfattar mycket, exempelvis förmågan att förutsäga kommande händelser. Och utan en fungerande kommunikation finns det förstås inte någon förutsägbarhet.

Och då kommer vi till frågan hur viktigt det är att vinnlägga sig om att verkligen hitta bästa metoder att berätta vad som händer, med vem, på vilket sätt och hur länge för en person som har utmaningar med att förstå tal.

Om en människa känner sig otrygg kvarstår bara en stark överlevnadsdrift, vilket i och för sig är normalt men som vi neurotypiska sedan benämner “utmanande beteende” (red. anm. neurotypisk betyder att personen inte har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning).

Omgivningens trygghet mäts förstås också i hur tillgänglighet beaktas; en vanlig gunga kan vara farlig medan en med säkerhetsbåge inte är det. I en trygg omgivning kan alla fungera, och då och då känns det som om vi desperat försöker ändra och utveckla en person som behöver mycket stöd utan att i grunden tänka igenom vad vi själva kunde göra för att stödja personens funktionsförmåga.  

Vilken betydelse har tid för en löpande vardag?

Det kan vara jättesvårt att gestalta tidens gång utan hjälpmedel. Tänk på oss neurotypiska, vi kollar ju på vårt hjälpmedel klockan stup i kvarten. Också en person som behöver mycket stöd behöver förstås veta när något sker eller hur länge något tar för att kunna koncentrera sig på ett göromål. Då är det vår uppgift att använda ett begripligt hjälpmedel som konkretiserar tidens gång. 

Vilken typs hjälp och närvaro behövs det i vardagen?

Det räcker egentligen inte bara med att lyssna noga. All tillgänglig lyhördhet och närvaro behövs för det gäller att utveckla den så kallade mentaliseringsförmågan som går ut på att förstå den andras perspektiv.  

        

 

Pias råd till föräldrar och professionella

Filosofie magister, talterapeut Pia Lindevall är universitetslärare i logopedi vid Turun yliopisto och tidigare ledande terapeut för Kårkulla samkommun.

För att få vardagen att löpa som närstående till en person med intellektuell funktionsnedsättning är det viktigt att våga lita på sig själv, uppmanar Pia Lindevall: 

– Fråga, förundras, ifrågasätt, var positivt aktiv. Bara på så sätt kan vi rucka på stela strukturer och förändra föråldrade handlingsmönster.

– Vi borde hela tiden sträva efter att personen är ett subjekt, alltså en handlande agent, i stället för ett objekt, alltså ett föremål för någon annans handling. Då uppfylls också personens rätt till självbestämmande.
 

         

 

Är det några fysiska aspekter vi ska tänka på?

När vi funderar kring en individs funktionsförmåga bör vi alltid ta miljöfaktorer i betraktande. Miljön blir hanterbar om de hjälpmedel som erbjuds är ändamålsenliga, ett enkelt exempel är en elrullstol och sedan en omgivning utan hinder och med ramper som gör det möjligt att röra sig självständigt.

Är det några psykiska aspekter som är viktiga att ta i betraktande? 

Det viktigaste är att förstå hur mycket vi andra mänskor kan både stödja och tyvärr också förhindra utvecklingen och funktionsförmågan hos en person med funktionsnedsättning. Det kan vara skäl att ta en lång titt i spegeln då och då.  

Människan är en psykofysisk helhet, där alla delfaktorer påverkar varandra. Tänk till exempel på begreppet “säkerhet”. Det är oerhört brett och handlar om allt från  interaktion med omgivningen genom kommunikation till  fysisk och social handlingsförmåga. Och den bidrar i sin tur till en sund utveckling av psyket och funktionsförmågan.  

Det finns så mycket tyckande och så många rådgivare. Vems råd ska vi ta till oss och varför?

Lyssna till råd av den expert som har bra motiveringar och som du känner att du kan ta till dig. Alla personer som behöver stöd är olika och därför bör också alla de stödformer som gäller dem vara olika. Sluta bums lyssna om du hör uttrycket “så här gör vi alltid”! Då motsvarar rådet sannolikt inte ditt eller din närståendes behov.

Du är utbildad filosofie magister och talterapeut sedan mer än 30 år. Hur har stödet för alternativa former av växelverkan och kommunikation utvecklats under din tid? 

Verkligt mycket, till all lycka! När jag var ung existerade ingen som helst alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Det enda vi hade att ty oss till var Bliss-språket och teckenspråk. 

När sedan bilderna gjorde entré i samband med den i Finland nya autismpedagogiken på 1990-talet förändrades allt. Nu har vi möjlighet att synliggöra många saker och använda oss av begåvningsstödjande hjälpmedel för att lättare tydliggöra begrepp som är svåra att gestalta såsom tid, rum, mängd, kvalitet och orsakssamband.

När jag började som talterapeut ansågs habiliteringen av samspelsfärdigheterna för barn med ett autismspektrumtillstånd vara onödig, till och med skadlig. Alltså gjorde jag det i smyg, med mycket goda resultat.

Den nyaste forskningen visar att det är effektivt och nödvändigt att habilitera färdigheterna till samspel så tidigt som möjligt för att underlätta inlärning senare. Det här gör mig oerhört glad! 

Hur viktigt är det med stöd i vardagen och vad är viktigt med det stödet?

Alla behöver vi stöd, några behöver bara mer stöd än andra och vissa behöver stöd för all sin verksamhet. Behovet av stöd är inte bara olika beroende på en viss händelse utan också på till synes samma händelse i ett nytt läge, som ett nytt livsskede.

Du talar varmt för ett inkluderande grepp, där du vill påverka dina kunders funktionsförmåga i vardagen genom att stödja hela familjen. Hur menar du då?

Det borde alltid vara en självklar del av habiliteringen att beakta alla näraktörer, det vill säga familjen, småbarnspedagogiken, skolan och så vidare. Det är de som har nycklarna till att överföra teorin och tankarna till det praktiska i vardagen. Utan deras medverkan förblir ansvaret hos personen som har de svagaste förutsättningarna.

Vilka ser du som de största utmaningarna i dagens ganska hektiska samhälle i vardagen?

Den eviga tidsbristen, både den verkliga men tyvärr alltför ofta den vi själva förorsakar. Särskilt orolig är jag för hur mycket tid de sociala medierna slukar och hur de begränsar vår värld till att omfatta enbart andras åsikter, precis som om de skulle vara de viktigaste sakerna som påverkar vårt liv. 

Jag efterlyser förståelse för forskning och forskningsbaserad kunskap, både som åsiktskällor och som handlingsunderlag. Forskningsbaserad kunskap lever och förändras men på ett sätt som är motiverat och genomtänkt, något som inte alltid gäller för folks åsikter.

Text: Nina Winquist

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 4/2022 med temat vardag.

En hög med böcker under en miniatyrrullstol.

Ny funktionshinderlag 2025 – det här är bra att känna till redan nu

Beslut om funktionshinderservice tas enligt den lag som är gällande då ansökan lämnas in. Den nya lagen har en treårig övergångsperiod.
Annette Tallberg-Haahtela och citatet Målet med reformen var att förbättra tillgången till funktionshinderservice och den nya lagen innehåller mycket som är bra. Nu riskerar det justerade tillämpningsområdet att urvattna hela lagen.

FDUV till riksdagen: Urvattna inte funktionshinderlagen

Pressmeddelande: Regeringens proposition till ändring i den nya funktionshinderlagens tillämpningsområde behandlas som bäst i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Förslaget är i grunden problematiskt och borde inte godkännas, anser FDUV.
Elev i skolmiljö.

Finansieringen av anpassade läromedel tryggad – men hur blir det i Svenskfinland?

Vi väntar ännu på information om detaljerna kring lösningen vid undervisnings- och kulturministeriet.
Annette Tallberg-Haahtela.

Regionförvaltningsverket: Man kan inte ordna TELMA-utbildning på dagcenter

– Ett viktigt avgörande, säger FDUV:s verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela.
Wilhelm Nielsen och Annika Rautoma.

Vinnarna i manustävlingen Skriv för mig! har korats

Pressmeddelande: Första priset i kategorin lättlästa ungdomsromaner går till Annika Rautoma och vinnaren i kategorin lättlästa romaner för vuxna är Wilhelm Nielsen.
Kira Nalin och citatet Vi är glada över det stora intresset och uppmuntrar alla som skickade in manus att fortsätta skriva lättläst.

Vem har skrivit den bästa berättelsen på lätt svenska?

Vem kammar hem första prisen i manustävlingen Skriv för mig!? Snart får vi veta! LL-Centers Kira Nalin skriver i vår blogg om tävlingen som vaskar fram ny finlandssvensk lättläst litteratur.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

Personer med funktionsnedsättning drabbas av nedskärningarna i STEA-bidragen

Ställningstagande. SAMS och dess medlemsförbund är oroade för konsekvenserna av nedskärningarna i STEA-bidragen.
Matilda Hemnell med en pratbubbla som säger Kom och säg hej till oss och Vanessa Westerlund med en pratbubbla som säger Testa dina kunskaper om IF!

FDUV och LL-Center på Helsingfors bokmässa

Genom att delta i vårt guiz om intellektuella funktionsnedsättningar kan du vinna en årsprenumeration på GP eller Lätta bladet.
FDUV-logotyp.

Funktionshinderorganisationerna: Öka inte avgifterna för funktionshinderservice

Organisationerna kräver i ett ställningstagande att den verkliga tillgången till tjänster beaktas när service beviljas.

Frågor och svar om anpassade läromedel - vad handlar krisen om?

Stödet för de anpassade läromedlen är hotat. Vi har listat frågor och svar om vad det hela handlar om.

Finansieringen av anpassade läromedel dras in – finlandssvenska elever drabbas hårt

Pressmeddelande: Regeringen håller på att avskaffa stödet för anpassade läromedel. Lärum som producerar och förmedlar specialpedagogiskt material på svenska i Finland blir utan STEA-finansiering från och med nästa år. Det drabbar de finlandssvenska eleverna med intellektuell funktionsnedsättning eller andra liknande stödbehov.
Porträtt på Fanny Käld och citatet I grund och botten handlar det om att våga kommunicera.

En härlig känsla när man äntligen förstår varandra

I samband med veckan för personer med talsvårigheter skriver Fanny Käld i vår blogg om sina egna språksvårigheter och hur hon har nytta av de erfarenheterna i dag.
Riksdagens plenisal.

FDUV understöder inte förslaget till ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde

Regeringen har avgett sin proposition till precisering i funktionshinderlagens tillämpningsområde. FDUV kan inte understöda förslaget, eftersom det försvårar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få funktionshinderservice.
Pärmen av Rohkaisin där det stor att det är en arbetsmetod som stöder beslutsfattandet för personer som saknar ett talat språk och kommunicerar med kroppen.

Rohkaisin-materialet finns nu också på svenska

Metoden stöder självbestämmandet för dem som saknar ett talat språk.
Bild från riksdagens plenisal.

Ändringarna i funktionshinderlagen till riksdagen

FDUV ska bekanta sig med regeringens proposition.
Porträtt på Monica Björkell.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.
Kommunikation är samspel.

Kommunikationsveckan lyfter samspelets betydelse

Veckan för personer med talsvårigheter uppmärksammas i år 30.9–6.10.
Pappa och son.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.
Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men  också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.
En hög med euromynt.

STEA-nedskärningarna äventyrar intresseorganisationers kärnverksamhet

Nedskärningarna på minst 600 000 euro är enorma i förhållande till det växande behovet av stöd. Organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism hjälper människor som redan har drabbats hårt av regeringens politik.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen