Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Porträtt på Frank och citatet Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Be om ursäkt för övergreppen, Finland!

166376058021.09.2022 kl. 14:43
Steg för Stegs koordinator Frank Lundgren skriver i vår blogg om de övergrepp som gjorts och görs mot personer med funktionsnedsättning och andra minoriteter och efterlyser en statlig ursäkt.

Denna sommar, liksom tidigare somrar, har Steg för Steg och våra medlemmar deltagit på Prideparader runt om i landet. För oss är det en självklarhet att stöda Prides budskap om allas rätt till kärlek, om jämlikhet och om lika rättigheter för sexuella- och könsminoriteter.

Det handlar om att vi vill visa vårt stöd för en grupp som – både historiskt och i nutid – utsatts för diskriminering, förtryck, negativa attityder och fördomar. Personer med funktionsnedsättning har själva erfarenheter av just det. Samtidigt vill vi visa att det inom funktionsrättsrörelsen finns utrymme för sexuella minoriteter och könsminoriteter. Du kan till exempel vara både funkis och queer och det är okej.

Tillsammans mot förtryck

Sociala rörelser måste samarbeta utanför sin egen grupp för att bygga bredare koalitioner som arbetar mot förtyck, på så sätt blir den egna gruppen också starkare. Vi lär oss av varandra och tillsammans har vi en större inverkan på samhället.

Pride är ett bra exempel på ett samarbete som kan ena olika grupper med liknande former av erfarenheter. För funktionsrättsrörelsen bör det vara lika självklart att vara emot rasism, sexism och homofobi, som det för HBTQIA-rörelsen bör vara självklart att vara emot funkofobi.

Liksom sexuella minoriteter diskriminerats och förtryckts genom historien har personer med funktionsnedsättning blivit förhindrade att leva ut sin sexualitet och utsatts för tvångssteriliseringar genom historien.

Genom att delta i Pride önskar Steg för Steg och flera andra deltagare med funktionsnedsättning att bredda kampen om allas rätt att få uttrycka sin sexualitet till att innefatta flera grupper som anses bryta mot samhällets normer. Liksom sexuella minoriteter diskriminerats och förtryckts genom historien – och transpersoner än i dag tvingas till sterilisering för att genomgå en könskorrigerande behandling –, har personer med funktionsnedsättning blivit förhindrade att leva ut sin sexualitet och utsatts för tvångssteriliseringar genom historien.

Från tvångssterilisering till kontroll

Ända till år 1969 var det lagligt att tvångssterilisera personer som man inte ville att skulle föra sin arvsmassa vidare. Tvångssteriliseringarna var ofta kopplade till något som kallades negativ eugenik, alltså idén om att styra ärftliga egenskaper genom att förhindra vissa oönskade grupper att reproducera sig. Tvångssteriliseringarna kunde basera sig på rasism (tänk romer!) eller på funkofobi (tänk personer med funktionsnedsättning, främst personer med intellektuell funktionsnedsättning eller döva!).

Idén om negativ eugenik hänger i viss mån kvar i dag, men inte genom att frånta människor deras rätt att skaffa barn, utan genom att förhindra att vissa barn föds. Genom fosterdiagnostik och screening kan man ta reda på olika oönskade egenskaper hos fostret, som till exempel Downs syndrom.

Viljan att styra personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet är fortfarande stor, men i stället för fysiska ingrepp sker det genom kontroll, manipulation och kravställande. 

Även efter att lagen som möjliggjorde tvångssteriliseringar togs ur bruk har flera blivit pressade eller tvingade till att sterilisera sig för att få ingå äktenskap eller för att få bo tillsammans. Präster kunde vägra att viga ett dövt par, domstolar kunde kräva sterilisering som krav för villkorlig frigivning (vilket främst riktades mot romska kvinnor), läkare kunde pressa socialt utsatta flerbarnsmammor och så vidare.

I dag finns ingen fysisk tvångssterilisering av personer med funktionsnedsättning kvar, men många pressas till medicinska ingrepp eller till att ta preventivmedel. Viljan att styra personer med intellektuella funktionsnedsättningars sexualitet är fortfarande stor, men i stället för fysiska ingrepp sker det genom kontroll, manipulation och kravställande. 

Förtrycket mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ändrats genom historien.

Boendepersonal, assistenter och anhöriga kan säga saker som ”inte ska du väl sova över hos din pojkvän i helgen” eller ”är det okej att vi lämnar din dörr öppen till det allmänna utrymmet utanför”.

Förtrycket mot personer med intellektuella funktionsnedsättningar har ändrats genom historien. Om samhällets maktutövning och förtryck tidigare var direkt och brutalt, är det i dag mer ”manipulativt” och kontrollerande.  Du ska inte bara låta bli att skaffa barn, du ska själv förstå att du som person inte är lämpad att skaffa barn och acceptera det faktumet.

Frågan är förstås inte svartvit eller lätt, men det är viktigt att vara uppmärksam på hur självbestämmanderätten respekteras.

I stället för att utgå från att en person med funktionsnedsättning i alla lägen inte kan skaffa barn och styra dem till samhällets förväntningar på dem, bör det finnas stöd i att fatta egna beslut. Det behövs mer anpassad information och hjälp. Många elever med särskilda behov har inte fått samma sexualundervisning i skolan som andra, än mindre information som skulle utgå från deras egna behov. I stället för att stirra sig blind på en människas begränsningar bör man fundera vilka hjälpmedel och vilket stöd en person kan behöva för att vara en bra förälder.

Finska staten bör be om ursäkt

Genom historien har personer med funktionsnedsättningar över lag, och personer med intellektuella funktionsnedsättningar i synnerhet, utsatts för fruktansvärda övergrepp. Överfulla institutioner, våld, tvångsisolering, samhälleliga experiment och tidigare nämnda tvångssteriliseringar är exempel på övergrepp som begåtts. Än i dag kan vi höra rapporter om vanvård och övergrepp, bland annat det uppmärksammade fallet i Tavastehus där en pojke tejpats fast i en stol som uppmärksammades av tv-programmet MOT (länk på finska).

FDUV:s systerförening FUB i Sverige kräver att svenska staten ska be personer med intellektuell funktionsnedsättning om ursäkt, bland annat för de övergrepp som gruppen utsatts för på institutioner. I Sverige har till exempel kariesexperimentet där de boende på en institution dagligen serverades seg kola som förstörde deras tänder fått mycket uppmärksamhet.

En statlig ursäkt blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Finska staten bör be personer med intellektuella funktionsnedsättningar om ursäkt, avskaffa alla fortfarande verksamma institutioner, stärka övervakningsmyndigheternas möjlighet att upptäcka vanvård och införa en minnesplats över tvångsinstitutionaliseringens och tvångssteriliseringens offer.

För många som utsatts för övergrepp är en ursäkt kanske inte till en så stor hjälp, men en ursäkt är ändå ett erkännande och ett steg på rätt väg: att man visar att man vet att man gjort fel. Det blir en upprättelse för dem som utsatts och en uppmaning till framtida generationer att inte göra om historiens misstag.

Text: Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg

Fotnot: Inom kort utkommer FDUV:s och Kårkulla samkommuns nya lättlästa broschyr om sexualitet, kropp och känslor.

En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.
Ung kille med ryggsäck och Turun Yliopistos-logo.

Andra stadiet avklarat – vad händer sedan? Inbjudan att delta i forskning

Forskare vid Åbo Universitet söker frivilliga som vill delta i deras forskning om övergången från andra stadiet för svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
Illustration på personer med fukntionsnedsättning som marcherar med en banderoll där det står Funktionshinderlagen får inte blir en sparlag.

Funktionshinderorganisationer: urvattna inte funktionshinderlagen!

FDUV och 24 andra organisationer vädjar till beslutsfattarna att låta funktionshinderlagen träda i kraft utan ändringar i tillämpningsområdet.
Porträtt på Jenni Salo och citatet Jag lärt mig att hur viktigt det  är att beslutsfattarna beaktar behoven hos personer med IF, då många beslut kan ha jättestor betydelse för deras vardag.

Att göra skillnad: lärdomar från min praktik på FDUV

Jag har lärt mig att påverkansarbete kan vara väldigt mångsidigt, skriver Jenni Salo i vår blogg efter sin praktik på FDUV.
Bild på insändaren och FDUV:s, Kehitysvammaisten Tukiliittos, Autism Finlands och Kehitysvammaliittos logon.

Funktionshinderlagen hotar bli ännu en försämring

Insändare i Hufvudstadsbladet 26.8.2024 med våra finska systerförbund.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

Klientavgifterna får inte höjas

FDUV har ett gett ett utlåtande om förslag på ändringar i klientavgifter.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

FDUV vill inte att åldersgränsen för rehabiliteringspenningen för unga höjs

FDUV har gett ett utlåtande om riksdagens förslag att höja åldersgränsen för vissa av FPA:s sociala förmåner från 16 till 18 år.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

FDUV säger nej till att slopa daghemsspecifika likabehandlingsplaner

FDUV har gett ett utlåtande om avskaffandet av de verksamhetsspecifika likabehandlingsplanerna inom småbarnspedagogiken.
Porträtt på Viktor Kalrsson.

Nytt projekt ska utreda välfärdsområdets tjänster

Genom projektet Funktionsrätt i praktiken ska FDUV följa upp hur tjänsterna fungerar för våra målgrupper i och med vårdreformen och ny funktionshinderlag. Viktor Karlsson är projektansvarig.
Alexandra Frisk och citatet När barnet känner sig delaktig och vet vad som förväntas blir övergången från semester till vardag smidigare.

Fem tips för en trygg och bra skolstart

Lärums pedagogiska planerare Alexandra Frisk ger i vår blogg vägkost för en smidig övergång till skolvardagen.
Sommarlandskap vid sjö och texten Glad sommar.

Våra kontor håller sommarstängt 1.7–2.8

Lägerteamet svarar på frågor om sommarens läger.
Porträtt på Sanna Tolvanen och citatet Att delta i en DUV-förening innebär att man inte bara bidrar till andras liv, utan även berikar sitt eget.

Föreningsliv – en väg till gemenskap

Gemenskapen som finns i DUV-föreningarna är verkligen något unikt, skriver Sanna Tolvanen i vår blogg.
Siv Fagerlund med gårtt kort hår.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration över en gubbe som lägger ett pussel format som en hjärna och foto på en kvinna med glasögon.

Livet ska vara vackert också när minnet tryter

I takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre ökar också minnessjukdomarna hos dem. Det behöver man beakta inom omsorgen. Det gäller att förenkla, tydliggöra och strukturera – och fokusera på här och nu. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration på en frågande kvinna vid dator och en man som hjälper.

Ny lättläst handbok med goda råd om internet

Ladda ner den digitalt eller beställ från Lärum.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen