Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Kvinna som ser frågande och förvirrad ut och olika begrepp som Lättläst, lätt språk och klarspråk flygande i luften med frågetecken.

Lätt språk, lättläst, klarspråk, LL – vad är vad egentligen?

165327840023.05.2022 kl. 07:00
28.5 firas den internationella dagen för lätt språk. Men vad är lätt språk egentligen? Hur skiljer det sig från klarspråk? LL-Centers Johanna von Rutenberg reder ut begreppen i vår blogg.

Jag får ofta frågor om vad det är för skillnad mellan lätt språk och klarspråk. Folk har också undrat vilkendera som motsvarar finskans selkokieli, och när man ska använda lätt språk och när man talar om lättläst.

Vi som jobbar dagligen med lätt språk glömmer ofta bort hur förvirrande de här begreppen kan vara. För det är faktiskt varken riktigt lätt eller riktigt klart hur det hela hänger ihop. Jag ska göra ett försök att reda ut begreppen.

Lätt språk eller klarspråk?

I Finland definieras lätt språk så här: Lätt språk är en form av språket där både innehåll, ordförråd och struktur har bearbetats så att det blir lättare att läsa och förstå än allmänspråk. Lätt språk riktar sig till människor som har svårt att läsa eller förstå allmänspråk.

Klarspråk betyder för sin del klart och begripligt myndighetsspråk som riktar sig till alla.

Det finns inte en absolut och tydlig gräns mellan lätt språk och klarspråk. En riktigt enkel text skriven på klarspråk kan mycket väl se ungefär lika ut som en lite svårare text på lätt språk. Men på det hela taget ska naturligtvis en text på lätt språk vara lättare än klarspråk.

Den viktiga skillnaden är målgruppen.

Med lätt språk riktar man sig uttryckligen till människor med olika slag av svårigheter att läsa eller förstå, till exempel personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med minnessjukdomar eller nyfinländare som inte ännu kan svenska eller finska.

Det betyder att den som skriver eller talar lätt språk ska ta hänsyn till de utmaningar de här grupperna kan ha och anpassa både språket och innehållet enligt det.

På finska heter lätt språk selkokieli, medan klarspråk heter selkeä yleiskieli eller selkeä virkakieli.

Lätt språk eller lättläst?

Tidigare använde vi på svenska enbart ordet lättläst. Det gör man ganska långt fortfarande i Sverige, men här hos oss har vi gått in för att använda både lätt språk och lättläst.

LL-Center och referensgruppen för lätt språk bestämde för ett par år sedan i samråd med Institutet för de inhemska språken att vi ska börja använda och rekommendera lätt språk som ett övergripande begrepp, då när det kan gälla både skrivet och talat språk. Ordet lättläst använder vi fortfarande när vi talar om skriven text.

Lätt språk motsvarar tydligare finskans selkokieli, som ju också kan betyda både skrivet och talat språk. Det var en av orsakerna till att vi ville börja använda det som övergripande begrepp.

Men samma utveckling har också skett inom engelskan. Tidigare talade man bara om Easy to Read, men nu talar man allt oftare om Easy Language. Orsaken är helt enkelt att lätt språk numera används i många andra sammanhang än bara i skrivna texter, till exempel i videor eller i muntlig kundservice.

Vid sidan av lätt språk och lättläst talar vi ibland också om lätt svenska. Det samma gör man på finska (selkosuomi).

Hur är det då med förkortningen LL?  

Länge har också förkortningen LL använts för lättläst, precis som vi ju gör i vårt namn LL-Center. I Sverige finns förkortningen också fortfarande kvar i LL-förlagets namn. Men annars börjar många frångå den, eftersom LL i sig inte är lätt att förstå för den som inte känner till förkortningen.

Det var också därför vi valde att byta namn på vår tidning LL-Bladet då hela tidningen förnyades i fjol. Nu heter tidningen Lätta bladet. Nästa gång är det kanske hela LL-Centers tur att byta namn, men det har vi inte ännu varit riktigt mogna för.

Många behöver lätt språk

Även om begreppen ibland kan vara svåra att hålla koll på har lätt språk under de senaste åren blivit mycket mera känt och allmänt i Finland. Allt fler myndigheter och andra börjar förstå varför det är så viktigt.

11–14 procent av Finlands befolkning, alltså upp till 750 000 personer, behöver lätt språk för att kunna ta till sig information som krävs för att de ska kunna klara sin vardag och vara delaktiga i samhället. Det säger sig självt att samhället inte mår bra om en så stor andel av befolkningen blir utanför på grund av språkliga svårigheter.

Trots att medvetenheten har ökat finns det också mycket kvar att arbeta för.

Något jag gärna lyfter fram är bristen på myndighetsinformation på lätt svenska. Informationen på lätt finska ökar, men det är långt ifrån självklart att den också erbjuds på lätt svenska. Ändå är behovet av information på det egna modersmålet extra stort för den som har språkliga svårigheter.

Rätten till klarspråk finns i lagen, rätten till lätt språk finns inte – ännu. Här hoppas vi på en ändring.

Text: Johanna von Rutenberg, sakkunnig inom lätt svenska och teamledare för LL-Center vid FDUV
En hög med böcker under en miniatyrrullstol.

Ny funktionshinderlag 2025 – det här är bra att känna till redan nu

Beslut om funktionshinderservice tas enligt den lag som är gällande då ansökan lämnas in. Den nya lagen har en treårig övergångsperiod.
Annette Tallberg-Haahtela och citatet Målet med reformen var att förbättra tillgången till funktionshinderservice och den nya lagen innehåller mycket som är bra. Nu riskerar det justerade tillämpningsområdet att urvattna hela lagen.

FDUV till riksdagen: Urvattna inte funktionshinderlagen

Pressmeddelande: Regeringens proposition till ändring i den nya funktionshinderlagens tillämpningsområde behandlas som bäst i riksdagens social- och hälsovårdsutskott. Förslaget är i grunden problematiskt och borde inte godkännas, anser FDUV.
Elev i skolmiljö.

Finansieringen av anpassade läromedel tryggad – men hur blir det i Svenskfinland?

Vi väntar ännu på information om detaljerna kring lösningen vid undervisnings- och kulturministeriet.
Annette Tallberg-Haahtela.

Regionförvaltningsverket: Man kan inte ordna TELMA-utbildning på dagcenter

– Ett viktigt avgörande, säger FDUV:s verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela.
Wilhelm Nielsen och Annika Rautoma.

Vinnarna i manustävlingen Skriv för mig! har korats

Pressmeddelande: Första priset i kategorin lättlästa ungdomsromaner går till Annika Rautoma och vinnaren i kategorin lättlästa romaner för vuxna är Wilhelm Nielsen.
Kira Nalin och citatet Vi är glada över det stora intresset och uppmuntrar alla som skickade in manus att fortsätta skriva lättläst.

Vem har skrivit den bästa berättelsen på lätt svenska?

Vem kammar hem första prisen i manustävlingen Skriv för mig!? Snart får vi veta! LL-Centers Kira Nalin skriver i vår blogg om tävlingen som vaskar fram ny finlandssvensk lättläst litteratur.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

Personer med funktionsnedsättning drabbas av nedskärningarna i STEA-bidragen

Ställningstagande. SAMS och dess medlemsförbund är oroade för konsekvenserna av nedskärningarna i STEA-bidragen.
Matilda Hemnell med en pratbubbla som säger Kom och säg hej till oss och Vanessa Westerlund med en pratbubbla som säger Testa dina kunskaper om IF!

FDUV och LL-Center på Helsingfors bokmässa

Genom att delta i vårt guiz om intellektuella funktionsnedsättningar kan du vinna en årsprenumeration på GP eller Lätta bladet.
FDUV-logotyp.

Funktionshinderorganisationerna: Öka inte avgifterna för funktionshinderservice

Organisationerna kräver i ett ställningstagande att den verkliga tillgången till tjänster beaktas när service beviljas.

Frågor och svar om anpassade läromedel - vad handlar krisen om?

Stödet för de anpassade läromedlen är hotat. Vi har listat frågor och svar om vad det hela handlar om.

Finansieringen av anpassade läromedel dras in – finlandssvenska elever drabbas hårt

Pressmeddelande: Regeringen håller på att avskaffa stödet för anpassade läromedel. Lärum som producerar och förmedlar specialpedagogiskt material på svenska i Finland blir utan STEA-finansiering från och med nästa år. Det drabbar de finlandssvenska eleverna med intellektuell funktionsnedsättning eller andra liknande stödbehov.
Porträtt på Fanny Käld och citatet I grund och botten handlar det om att våga kommunicera.

En härlig känsla när man äntligen förstår varandra

I samband med veckan för personer med talsvårigheter skriver Fanny Käld i vår blogg om sina egna språksvårigheter och hur hon har nytta av de erfarenheterna i dag.
Riksdagens plenisal.

FDUV understöder inte förslaget till ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde

Regeringen har avgett sin proposition till precisering i funktionshinderlagens tillämpningsområde. FDUV kan inte understöda förslaget, eftersom det försvårar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få funktionshinderservice.
Pärmen av Rohkaisin där det stor att det är en arbetsmetod som stöder beslutsfattandet för personer som saknar ett talat språk och kommunicerar med kroppen.

Rohkaisin-materialet finns nu också på svenska

Metoden stöder självbestämmandet för dem som saknar ett talat språk.
Bild från riksdagens plenisal.

Ändringarna i funktionshinderlagen till riksdagen

FDUV ska bekanta sig med regeringens proposition.
Porträtt på Monica Björkell.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.
Kommunikation är samspel.

Kommunikationsveckan lyfter samspelets betydelse

Veckan för personer med talsvårigheter uppmärksammas i år 30.9–6.10.
Pappa och son.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.
Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men  också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.
En hög med euromynt.

STEA-nedskärningarna äventyrar intresseorganisationers kärnverksamhet

Nedskärningarna på minst 600 000 euro är enorma i förhållande till det växande behovet av stöd. Organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism hjälper människor som redan har drabbats hårt av regeringens politik.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen