Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

06.10.2021 kl. 07:39

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

I mitt arbete som informatör på FDUV har jag flera gånger intervjuat personer som inte kan tala eller som har ett mycket otydligt tal. I början var jag extra nervös inför den här typen av intervjuer. Hur ska det gå?

Med tiden och ökad erfarenhet har jag lärt mig att det brukar lösa sig, men att jag behöver vara extra alert. Jag ska inte bara lyssna, jag ska se och följa med. Eventuellt använder personen också något hjälpmedel som en pekplatta.

I synnerhet om personens anhöriga eller personal är med vid intervjun gäller det att satsa på att verkligen snappa upp vad personen berättar, på sitt eget sätt. Vad är viktigt för hen, hur kan jag få hens ”röst” fram i artikeln. Det kanske inte blir ett citat, men då kan det komma fram på annat sätt.

Jag fascineras varje gång av hur bra de här personerna är på att kommunicera, trots allt. Visst kan de behöva hjälp av människor i deras närhet, men de har en egen unik röst. Det är en delikat uppgift att försöka lyssna till den.

* * *

För några år sedan dog min pappa i Alzheimers. Rätt tidigt i hans sjukdom tappade han det talade språket. Men det betydde inte att vi slutade kommunicera med honom, än mindre att han slutade att kommunicera med oss. Vi måste bara hitta nya sätt, på något sätt.

Det gällde att avläsa de små signalerna och att aldrig glömma beröringen. De få gånger man riktigt nådde fram till hans innersta, då var det via musiken.

Trots att pappas sjukdomstid var en tung upplevelse lärde den mig mycket om bemötande och människovärde. Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga, ej heller tillvarons meningsfullhet. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter. Hur vi är mot varandra.

Därför är det så viktigt att kommunicera också med dem som inte kan tala.

Den insikten är något jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete på FDUV.

Text: Matilda Hemnell, informatör

Fakta om talsvårigheter

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
I Finland finns det cirka 65 000 personer som har olika grad av tal- eller kommunikationssvårigheter. Av dem behöver 35 000 hjälpmedel som stöd för kommunikationen.
En person med talsvårigheter kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Tal- och kommunikationssvårigheterna kan vara medfödda och hänga ihop med till exempel en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora sin talförmåga och sina språkliga färdigheter som vuxen till följd av en sjukdom eller skada.
De flesta personer med talsvårigheter har nytta av kommunikationssätt som ersätter tal, hjälpmedel och tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
Talsvårigheter kan begränsa individens möjligheter till självbestämmande och delaktighet. Därför är det så viktigt att dessa personer får rätt stöd.

Lärum ger stöd för att alla ska få njuta av läsning

I vår blogg betonar Susanne Nygård som är pedagogisk planerare på Lärum vikten av mångsidig läskunnighet och lyfter fram möjligheten att få stöd och handledning av Lärum.

Benny och skidlärare Teemu i slalombacken i Kirvensalo

Slalom som teamarbete

Benny Tallings passion är att skida slalom tillsammans med sin vän och skidlärare Teemu Kaitanen. Artikeln ingår i vår tidning GP 1/2022. Temat i tidningen är Min hobby.

Tillgänglighetsbiblioteket Celia måste beakta alla målgrupper likvärdigt

FDUV har gett ett utlåtande om Undervisnings- och kulturministeriets arbetsgrupps slutrapport om ett förslag till lag om Tillgänglighetsbibliotek Celia.

Ung kvinna spelar brädspel med äldre kvinna.

Sommarjobb för ungdomar med funktionsnedsättning

Skulle du vilja jobba i sommar? I Helsingfors och i Vasa erbjuder staden sommarjobb som kan passa för personer med intellektuell funktionsnedsättning, i åldern 16–29 år. Senast den 28.2 ska din ansökan vara inlämnad.

Välfärdsområdena måste ha kunskap om service på svenska

FDUV:s ordförande Mikaela Björklund och verksamhetsledare Lisbeth Hemgård uttalar sig i en insändare som publicerats i Vasabladet 8.2.2022 och i Hufvudstadsbladet 9.2.2022 och Åbo Underrättelser 10.2.2022.

Lägersommaren är snart här!

I vår blogg drömmer Tina Holms, lägerkoordinator i Österbotten och Matilda Hemming, lägerdeltagare, om en vanlig, härlig och minnesvärd lägersommar.

Bilden visar en man som sätter en valsedel i en valurna.

Vad säger partiernas valprogram om service på svenska och funktionshinderservicen?

Det historiska välfärdsområdesvalet närmar sig och redan den 23.1 röstar Finland om social- och hälsovårdstjänsternas framtid. För att få en fingervisning om vad partierna tänker kring service på svenska och funktionshindersservicen har FDUV:s sakkunniga i påverkansarbete, Vanessa Westerlund, analyserat sex partiers valprogram.

Personer med funktionsnedsättning som publik på sommarteater.

Ansökan till sommarens läger har öppnat

Ansök om lägerplats senast 28.2. Du som vill jobba på våra läger, skicka in din jobbansökan senast 14.2.

Lärum tipsar: Vill du bli mera kreativ och få bättre minne? Rör på dig!

När du promenerar, springer, simmar eller går på gymmet mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. Du skyddar dig mot stress och demenssjukdomar. Samtidigt blir du glad och mera kreativ.

Porträtt på Marie Selenius och citatet Lärarjobbet kändes ibland som att i sista minuten tvingas trolla fram rätt dräkt åt varje skådespelare. Fanns det rätt modell så fanns det inte rätt storlek.

Om att spela teater och lösa ekvationer

Lärums pedagogiska planerare Marie Selenius har lång erfarenhet av att jobba som lärare. I vår blogg funderar hon på varför Lärums roll är så viktig. Och vad det finns för likheter mellan bra teater och en fungerande lektion.

Illustration över Finland som vårdas av en läkare och som också fungerar som en röstlåda samt personer med funktionsnedsättning med röstsedlar.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?

Fyra personer sitter i en soffa, en av dem har ett anteckningsblock och en penna i handen.

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

Graf som visar att 12 procent av de unga i åk 8–9 med funktionsnedsättning uppgav att de mobbats minst en gång i veckan. Motsvarande siffra för dem utan funktionsnedsättning är 4 procent.

Mobbning och personer med funktionsnedsättning

Forskning visar att barn och unga med funktionsnedsättning löper större risk att utsättas för mobbning än andra. Därför är det så viktigt att beakta funktionsvariationer i antimobbningsarbetet.

Lagogubbar på en arbetsplats där en av figurerna blir trakasserad av de andra.

Vi måste prata om arbetsplatsmobbning – också med dem som inte är anställda

Arbetsplatsmobbning kan drabba också dem som inte är anställda, nämligen dem som är inom utlokaliserad arbetsverksamhet. Men vem ska de vända sig till i fall av mobbning? Läs Erika Backmans blogginlägg.

Person i rullstol håller upp en hand med texten säg nej till mobbning

Lättläst: Så här kan man göra för att stoppa mobbning

Många med intellektuell funktionsnedsättning har upplevt mobbning. Att mobba är alltid fel och mobbning är aldrig den mobbades fel.

Lättläst om välfärdsområdesvalet

Justitieministeriet har gett ut en lättläst broschyr om välfärdsområdesvalet.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.