Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

06.10.2021 kl. 07:39

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

I mitt arbete som informatör på FDUV har jag flera gånger intervjuat personer som inte kan tala eller som har ett mycket otydligt tal. I början var jag extra nervös inför den här typen av intervjuer. Hur ska det gå?

Med tiden och ökad erfarenhet har jag lärt mig att det brukar lösa sig, men att jag behöver vara extra alert. Jag ska inte bara lyssna, jag ska se och följa med. Eventuellt använder personen också något hjälpmedel som en pekplatta.

I synnerhet om personens anhöriga eller personal är med vid intervjun gäller det att satsa på att verkligen snappa upp vad personen berättar, på sitt eget sätt. Vad är viktigt för hen, hur kan jag få hens ”röst” fram i artikeln. Det kanske inte blir ett citat, men då kan det komma fram på annat sätt.

Jag fascineras varje gång av hur bra de här personerna är på att kommunicera, trots allt. Visst kan de behöva hjälp av människor i deras närhet, men de har en egen unik röst. Det är en delikat uppgift att försöka lyssna till den.

* * *

För några år sedan dog min pappa i Alzheimers. Rätt tidigt i hans sjukdom tappade han det talade språket. Men det betydde inte att vi slutade kommunicera med honom, än mindre att han slutade att kommunicera med oss. Vi måste bara hitta nya sätt, på något sätt.

Det gällde att avläsa de små signalerna och att aldrig glömma beröringen. De få gånger man riktigt nådde fram till hans innersta, då var det via musiken.

Trots att pappas sjukdomstid var en tung upplevelse lärde den mig mycket om bemötande och människovärde. Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga, ej heller tillvarons meningsfullhet. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter. Hur vi är mot varandra.

Därför är det så viktigt att kommunicera också med dem som inte kan tala.

Den insikten är något jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete på FDUV.

Text: Matilda Hemnell, informatör

Fakta om talsvårigheter

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
I Finland finns det cirka 65 000 personer som har olika grad av tal- eller kommunikationssvårigheter. Av dem behöver 35 000 hjälpmedel som stöd för kommunikationen.
En person med talsvårigheter kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Tal- och kommunikationssvårigheterna kan vara medfödda och hänga ihop med till exempel en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora sin talförmåga och sina språkliga färdigheter som vuxen till följd av en sjukdom eller skada.
De flesta personer med talsvårigheter har nytta av kommunikationssätt som ersätter tal, hjälpmedel och tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
Talsvårigheter kan begränsa individens möjligheter till självbestämmande och delaktighet. Därför är det så viktigt att dessa personer får rätt stöd.

Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.

STEA-nedskärningarna äventyrar intresseorganisationers kärnverksamhet

Nedskärningarna på minst 600 000 euro är enorma i förhållande till det växande behovet av stöd. Organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism hjälper människor som redan har drabbats hårt av regeringens politik.

En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.

En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.

Andra stadiet avklarat – vad händer sedan? Inbjudan att delta i forskning

Forskare vid Åbo Universitet söker frivilliga som vill delta i deras forskning om övergången från andra stadiet för svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Illustration på personer med fukntionsnedsättning som marcherar med en banderoll där det står Funktionshinderlagen får inte blir en sparlag.

Funktionshinderorganisationer: urvattna inte funktionshinderlagen!

FDUV och 24 andra organisationer vädjar till beslutsfattarna att låta funktionshinderlagen träda i kraft utan ändringar i tillämpningsområdet.

Porträtt på Jenni Salo och citatet Jag lärt mig att hur viktigt det är att beslutsfattarna beaktar behoven hos personer med IF, då många beslut kan ha jättestor betydelse för deras vardag.

Att göra skillnad: lärdomar från min praktik på FDUV

Jag har lärt mig att påverkansarbete kan vara väldigt mångsidigt, skriver Jenni Salo i vår blogg efter sin praktik på FDUV.

Bild på insändaren och FDUV:s, Kehitysvammaisten Tukiliittos, Autism Finlands och Kehitysvammaliittos logon.

Funktionshinderlagen hotar bli ännu en försämring

Insändare i Hufvudstadsbladet 26.8.2024 med våra finska systerförbund.

Klientavgifterna får inte höjas

FDUV har ett gett ett utlåtande om förslag på ändringar i klientavgifter.

FDUV vill inte att åldersgränsen för rehabiliteringspenningen för unga höjs

FDUV har gett ett utlåtande om riksdagens förslag att höja åldersgränsen för vissa av FPA:s sociala förmåner från 16 till 18 år.

FDUV säger nej till att slopa daghemsspecifika likabehandlingsplaner

FDUV har gett ett utlåtande om avskaffandet av de verksamhetsspecifika likabehandlingsplanerna inom småbarnspedagogiken.

Nytt projekt ska utreda välfärdsområdets tjänster

Genom projektet Funktionsrätt i praktiken ska FDUV följa upp hur tjänsterna fungerar för våra målgrupper i och med vårdreformen och ny funktionshinderlag. Viktor Karlsson är projektansvarig.

Alexandra Frisk och citatet När barnet känner sig delaktig och vet vad som förväntas blir övergången från semester till vardag smidigare.

Fem tips för en trygg och bra skolstart

Lärums pedagogiska planerare Alexandra Frisk ger i vår blogg vägkost för en smidig övergång till skolvardagen.

Sommarlandskap vid sjö och texten Glad sommar.

Våra kontor håller sommarstängt 1.7–2.8

Lägerteamet svarar på frågor om sommarens läger.

Porträtt på Sanna Tolvanen och citatet Att delta i en DUV-förening innebär att man inte bara bidrar till andras liv, utan även berikar sitt eget.

Föreningsliv – en väg till gemenskap

Gemenskapen som finns i DUV-föreningarna är verkligen något unikt, skriver Sanna Tolvanen i vår blogg.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.