Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

06.10.2021 kl. 07:39

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.

I mitt arbete som informatör på FDUV har jag flera gånger intervjuat personer som inte kan tala eller som har ett mycket otydligt tal. I början var jag extra nervös inför den här typen av intervjuer. Hur ska det gå?

Med tiden och ökad erfarenhet har jag lärt mig att det brukar lösa sig, men att jag behöver vara extra alert. Jag ska inte bara lyssna, jag ska se och följa med. Eventuellt använder personen också något hjälpmedel som en pekplatta.

I synnerhet om personens anhöriga eller personal är med vid intervjun gäller det att satsa på att verkligen snappa upp vad personen berättar, på sitt eget sätt. Vad är viktigt för hen, hur kan jag få hens ”röst” fram i artikeln. Det kanske inte blir ett citat, men då kan det komma fram på annat sätt.

Jag fascineras varje gång av hur bra de här personerna är på att kommunicera, trots allt. Visst kan de behöva hjälp av människor i deras närhet, men de har en egen unik röst. Det är en delikat uppgift att försöka lyssna till den.

* * *

För några år sedan dog min pappa i Alzheimers. Rätt tidigt i hans sjukdom tappade han det talade språket. Men det betydde inte att vi slutade kommunicera med honom, än mindre att han slutade att kommunicera med oss. Vi måste bara hitta nya sätt, på något sätt.

Det gällde att avläsa de små signalerna och att aldrig glömma beröringen. De få gånger man riktigt nådde fram till hans innersta, då var det via musiken.

Trots att pappas sjukdomstid var en tung upplevelse lärde den mig mycket om bemötande och människovärde. Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga, ej heller tillvarons meningsfullhet. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter. Hur vi är mot varandra.

Därför är det så viktigt att kommunicera också med dem som inte kan tala.

Den insikten är något jag haft väldigt mycket nytta av i mitt arbete på FDUV.

Text: Matilda Hemnell, informatör

Fakta om talsvårigheter

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.
I Finland finns det cirka 65 000 personer som har olika grad av tal- eller kommunikationssvårigheter. Av dem behöver 35 000 hjälpmedel som stöd för kommunikationen.
En person med talsvårigheter kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Tal- och kommunikationssvårigheterna kan vara medfödda och hänga ihop med till exempel en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora sin talförmåga och sina språkliga färdigheter som vuxen till följd av en sjukdom eller skada.
De flesta personer med talsvårigheter har nytta av kommunikationssätt som ersätter tal, hjälpmedel och tolktjänster för personer med funktionsnedsättning.
Talsvårigheter kan begränsa individens möjligheter till självbestämmande och delaktighet. Därför är det så viktigt att dessa personer får rätt stöd.

Åtgärdsprogram för att förbättra stödet till personer med IF och psykisk ohälsa

I programmet presenterar FDUV de åtgärder som krävs för att stödet ska utvecklas och förbättras vad gäller bastjänster och specialkunnande. Åtgärderna har anslutits till den kommande vårdreformen.

Flera nummer av Gemenskap och påverkan GP.

Delta i GP:s läsarundersökning – vinn presentkort!

Hjälp oss att utveckla vår tidning Gemenskap & påverkan.

FDUV:s Mikaela Björklund är Årets ordförande

Förbundsarenans pris delades ut för första gången i samband med Styrelsedagarna 2021.

Hur önskar personer med talsvårigheter att man kommunicerar med dem?

Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 4–10.10.

Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Nu finns material om kropp och hälsa i vår infobank

Vi har samlat information om bland annat kost och motion, rusmedel, sexualitet, psykisk ohälsa och åldrande.

Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Illustration på gravid kvinna och texten I Finland fortsätter hela 14 % att dricka alkohol efter konstaterad graviditet.

FASD är en funktionsnedsättning som kunde förebyggas helt

I dag den 9 september uppmärksammas FASD-dagen.

Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.

Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.

Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.

Tio saker att beakta vid rekrytering av personer som behöver extra stöd

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och därmed också i arbetslivet. Mångfald på arbetsplatserna är en resurs, samtidigt måste man tänka till hur det kunde fungera i praktiken. Melanie Shametaj skriver i vår blogg om erfarenheterna av att rekrytera projektassistenter till Steget vidare och ger tips till andra.