När vi gör intervjun har Otto Ilmonen varit Kårkullas samkommunsdirektör i sju dagar. Han är ivrig och nyfiken, men har förstås inte svar på alla frågor.
Otto sticker inte heller under stol med det faktum att han sedan tidigare har ringa erfarenhet av specialomsorgen och personer med intellektuell eller likande funktionsnedsättning.
Jag ställer mig ödmjuk och nyfiken inför uppdraget. Jag vill lära mig.
– På sätt och vis är det här en helt ny värld för mig. Det är typiskt för mig, jag hoppar ofta på sådana tåg som jag inte känner till.
– Jag ställer mig ödmjuk och nyfiken inför uppdraget. Jag vill lära mig.
För att besvara frågan vem Otto är kan man ta till det konkreta som ålder, utbildning och hemort. Men Otto vill hellre tala om värderingar.
– Viktiga värderingar för mig är rättvisa och jämlikhet. Det låter kanske lite banalt, men jag vill jobba för ett bättre samhälle.
Som den byråkrat och administratör han är, är det genom att påverka processer, strukturer och tjänster som han vill jobba för att saker och ting blir bättre, det är så han vill förbättra världen.
– Det är det som driver mig.
Det är också orsaken till att han sökte jobbet som samkommunsdirektör. Han ser att det är ett viktigt uppdrag som överensstämmer med hans värderingar. Han nämner också att han egentligen är helt finskspråkig, men att han genom skolan, studier och en tid i Sverige lärt sig svenska och sett värdet av ett tvåspråkigt samhälle – och vikten av tjänster på det egna modersmålet.
Otto Ilmonen vill som ny samkommunsdirektör för Kårkulla tona ner osäkerheten som social- och hälsovårdsreformen medför. – Saker ordnar sig, även om vi inte ännu kan säga hur.
Vad innebär vårdreformen, egentligen?
Det är inte bara för att Otto är ny som samkommunsdirektör som han inte har alla svar eller är försiktig i sina formuleringar. Hans tid på posten kommer att präglas av vårdreformen – eller välfärdsreformen som han hellre vill kalla den – och även om ramarna för den är klara så är många detaljer ännu helt öppna.
Kårkulla ska uppgå i de olika välfärdsområdena och de tvåspråkiga välfärdsområdena ska samarbeta. Men hur ska servicestrukturen och samarbetet se ut? Den frågan är ännu obesvarad och en av Ottos centrala uppgifter fram till årsskiftet 2023 blir att räta ut det frågetecknet.
– Mycket är ännu höljt i dunkel gällande reformen så det är vanskligt att ge bestämda svar i det här skedet när processerna i regionerna först håller på att komma i gång.
Vad gäller hans arbete med vårdreformen ser han att det finns flera delar.
Brukare ska märka av övergången så lite som möjligt. Servicen får inte bli sämre, den ska helst bli bättre.
För det första gäller det serviceproduktionen i förhållande till brukare och anhöriga.
– Vi ska jobba för att övergången till välfärdsområdena och den nya tillvaron blir så smidig som möjligt. Brukare ska märka av övergången så lite som möjligt. Servicen får inte bli sämre, den ska helst bli bättre.
För det andra handlar det om personalen och dess välmående.
– Då man vetat så lite och informationen varit knapphändig har det lett till oro och frågor. Vi måste jobba med att informera personalen och tillsammans fundera på lösningar.
Vad innebär välfärdsreformen i grund och botten? Det finns väldigt olika uppfattningar om det.
För det tredje handlar det om att formulera Kårkullas svar på de obesvarade frågorna och försöka ringa in vad andra aktörer anser.
– Vad innebär välfärdsreformen i grund och botten? Det finns väldigt olika uppfattningar om det.
Här vill Otto verkligen lyssna in sin personal och fundera på vad man inom Kårkulla tycker att reformen borde innebära inom de ramar som nu finns.
– Det är viktigt att vi är med och hittar lösningar för att bibehålla den svenska expertisen och för att det ska finnas bra tjänster på svenska i framtiden.
Samtidigt är dialogen med kommunerna och sjukvårdsdistrikten helt central.
– Det är de som fattar besluten om hur saker och ting ska organiseras. Det är deras representanter som sitter i de beredande organen.
Tankarna och behoven ser olika ut i de olika regionerna och det här är viktigt att ringa in.
Han har redan börjat närma sig Kårkullas ägarkommuner.
– Jag ser det som jätteviktigt att etablera en bra kontakt till dem, liksom regioncheferna och våra expertteam. Tankarna och behoven ser olika ut i de olika regionerna och det här är viktigt att ringa in.
Dessutom vill han föra dialog med tredje sektorn, bland annat organisationer som FDUV och Folkhälsan.
Vilka tankar har du själv kring vårdreformen?
– Jag vet att de funktioner Kårkulla har i dagsläget behövs också i framtiden, men det vi inte vet är hur arbetet kommer att organiseras i regionerna. Det är beroende av hur välfärdsområdena vill ha det, vad lagen möjliggör och vad vi inom Kårkulla kommer fram till att skulle vara en bra lösning. Egentliga Finlands välfärdsområde ansvarar för samordningen av samarbetsavtalen mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena och min förhoppning är att många vill samarbeta, att de ser att det är utmanande att ordna tjänsterna i egen regi då volymerna är så små på svenska.
Utan personal finns ingen bra service.
Han poängterar att personalen kommer att behövas också i framtiden, liksom den kunskap och expertis som finns inom Kårkulla.
– Jag hoppas ingen känner att den behöver söka sig till någon annan bransch. Utan personal finns ingen bra service.
Otto Ilmonen vill också jobba med den offentliga bilden av Kårkulla.– All publicitet är inte bra publicitet. Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och visa att vi gör ett bra och meningsfullt arbete inom Kårkulla.
Satsningar på personalen
Den utmanande personalsituationen inom branschen är en fråga Otto hoppas kunna hitta lösningar på.
– Tyvärr är personalbristen ett faktum inom hela vårdsektorn och det finns inga ”quick fix”. Många som gör det här jobbet har ett engagemang och känner för sektorn, men det betyder inte att de inte ska få en rimlig ersättning och uppskattning.
Han undrar om man inte kunde göra något åt lönen, i synnerhet då personalsituationen är särskilt utmanande i vissa regioner. Samtidigt vill han satsa på personalens kompetens och arbetsvälmående. På grund av Kårkullas ansträngda ekonomi har man begränsat personalens möjligheter att delta i fortbildningar, men på sikt är det inte en hållbar lösning.
Han vill också jobba med den offentliga bilden av Kårkulla.
– All publicitet är inte bra publicitet. Vi ska bli bättre på att lyfta vår egen svans och visa att vi gör ett bra och meningsfullt arbete inom Kårkulla. Det har också betydelse för rekryteringen.
Saker ordnar sig, även om vi inte ännu kan säga hur.
Den förtroende- och ledarskapskris som föregick valet av honom till samkommunsdirektör, varken kan eller vill Otto kommentera. Han vill hellre blicka framåt. I oktober börjar de nya förtroendevalda sitt värv och i relation till dem vill han skapa en stämning att alla jobbar mot samma mål.
Trots alla obesvarade frågor ser han med tillförsikt på sin tid inom Kårkulla.
– Jag vill gärna tona ner osäkerheten. Saker ordnar sig, även om vi inte ännu kan säga hur.
Text: Matilda Hemnell
Foto: Jan-Christian Stenroos
Otto Ilmonen
|
||
Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2021.
Lättläst om Kårkullas nya direktör Otto Ilmonen
