Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

163144746012.09.2021 kl. 14:51
I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.

I höst började Lenni Hansén årskurs fem i Nedervetil skola. Första skoldagen var han iklädd en svart Minecraft-tröja som han själv hade köpt.

– ”Då man börjar i femman är man cool och då måste man också vara coolt klädd”, resonerade han, berättar mamma Eivor Hansén.

Genast första dagen fick Lenni en läxa i ett nytt ämne, engelska. Stolt över läxan och glad över sin nya plats längre bak i klassen cyklade han hem och berättade nöjt för Eivor vem han hade lekt med under dagen.

Annat var det förr då han och många andra elever med särskilda behov från byarna runt omkring kuskades med minibuss till Kyrkostrands skola i Jakobstad. Skolskjutsen tog över två timmar per dag och Lenni som älskar att röra på sig blev så frustrerad att han började bråka med sina färdkamrater.

Skjutsarna blev dyra också för kommunen. Och ibland kan målet att spara pengar föra med sig något gott: Redan i planeringsstadiet av nya Nedervetil skola började möjligheten att inkludera elever med intellektuell funktionsnedsättning diskuteras.

En dag ringde specialläraren och frågade om Eivor var intresserad av att flytta sonen till en resursklass i den planerade skolan. Hur klassen skulle se ut var ännu uppe i det blå. Eivor tvekade.  

– Är det rätt val att ta min son ur en utmärkt skola, där man känner att erfarenheten av att arbeta med barn med särskilda behov sitter i väggarna, för något helt nytt som byggs upp från noll?

Men då hon fick veta att en erfaren pedagog från Kyrkostrands skola, specialklasslärare Susann Ljungberg, skulle få fria händer att planera undervisningen tackade hon ja. Och hon har inte ångrat sig.

Kille sparkar fotboll mot mål där de tstår en kvinna, två andra kvinnor tittar på och ler.

Full fart. Lenni Hansén gillar att röra på sig och är en stor vän av fotboll. Här tillsammans med mamma Eivor, speciallärare Emma Kaitjärvi och specialklasslärare Susann Ljungberg.

Flexibilitet och kreativitet

Under hela byggprojektet fick lärarna vara med och planera utrymmenas utformning, material och möbler, likaså hur skolgården skulle se ut. Den splitternya skolan stod färdig och öppnade dörrarna för omkring 160 elever för ett år sedan.

Här tillämpas flexibla lösningar med väggar som kan fällas ner och en skild ingång och en separat gårdsplan som kan användas av dem som behöver mera ro. Det finns utrymmen för smågruppsverksamhet kallade diamanter mellan skolans olika sektioner, myshörnor och ett lärarrum med utsikt över skolgården.

Inom den kreativa lärargemenskapen gav rektorn speciallärarna tillit och stöd. Den nya resursklassen med åtta elever, två speciallärare och fem skolgångsbiträden började växa fram.

Hela lärarkollegiet arbetar tillsammans för inklusion av barnen med särskilda behov.

Med sig från sina tio år vid Kyrkostrands skola tog Susann ett plock av olika pedagogiska metoder, men framför allt inställningen till arbetet med eleverna: att se individerna, att lyfta fram det positiva och viktigast av allt – att bygga upp tilliten och elevernas grundtrygghet. 

Tillsammans med sin kollega speciallärare Emma Kaitajärvi utvecklar hon kontinuerligt via försök och misstag lämpliga arbetssätt för de barn som just nu finns i resursklassen. Tanken är att eleverna ska inkluderas i andra grupper enligt vad var och en klarar av.

Tyvärr satte coronapandemin i fjol stopp för större förflyttningar mellan grupper,  men visst blandades eleverna om redan i fjol när det var möjligt. De hade ofta uteskola tillsammans och talangdagen tyckte Lenni mycket om. Då uppträdde han för hela skolan som rappare från Sverige i keps och guldkedja.

– Atmosfären i skolan är familjär. Och ingen särbehandlas. Hela lärarkollegiet arbetar tillsammans för inklusion av barnen med särskilda behov, säger Eivor.  

Kille med Downs syndrom sitter med en matematikbok och en kulram tillsammans med vuxen, båda ler.

Lenni Hansén tillsammans med speciallärare Emma Kaitjärvi.

Vardag i resursklassen

I resursklassen är ingen dag den andra lik.

– Det som fungerade i går behöver inte fungera i dag. Inget blir som du hade tänkt dig. Du måste vara lyhörd och beredd att när som helst ändra allt du planerat. Det är charmen och utmaningen med att jobba i resursklassen, säger Emma.

Det uppstår sällan naturliga pauser under lektionerna i resursklassen. Eleverna behöver inte vänta på att få hjälp när många vuxna är involverade. Lektionerna blir därför intensivare och kan kännas för långa. Efter tjugo minuter brukar gruppen byta aktivitet, till exempel genom att klättra i ribbstolarna en stund.

Jag har lärt mig är att glädjas åt det lilla. Det kan ta två år innan ett barn kan knäppa knapparna, efter att ha repeterat tusen gånger. Men när det äntligen lyckas kommer ett hallelujamoment.

Det händer också ofta att någon elev vägrar att göra något eller att någon blir superintresserad av en liten detalj, till exempel av att räkna prickar. Då gäller det att lämna allt annat till senare och satsa på att räkna prickar.

I en vanlig klass ser du snabbt stora framsteg. Ett barn lär sig att läsa flytande eller kan kanske multiplikationstabellen utantill i ett nafs.

– Jag har lärt mig är att glädjas åt det lilla. Det kan ta två år innan ett barn kan knäppa knapparna, efter att ha repeterat tusen gånger. Men när det äntligen lyckas kommer ett hallelujamoment. Då inser man att det var värt varje liten stund av övning, säger Emma.

Visst finns det ännu mycket att utveckla efter ett års testning med blandade undervisningsmetoder, men enligt lärarna är det fina samarbetet dem emellan nyckeln till framgång och utveckling. Varför måste det finnas tydliga hierarkier i en skola? Skolgångsbiträdena kallar Susann motorn i verksamheten. Närheten till eleverna gör att de ser när något går fel, de möter oftare föräldrarna som för och hämtar barn och de kan sporra till nya initiativ. Alla bidrar till läroarbetet. Också rektorn är ute på skolgården med barnen.

När rasten en gång var slut och barnen måste gå in sa Lenni något fult. Rektorn var på plats och det uppstod en diskussion om fula ord. Tillsammans kom de fram till ett vackrare ord som man kan använda när man är arg: Läppomada!

Som så många barn gillar Lenni särskilt rasterna i skolan.

– Det bästa med min skola är gungorna och klätterställningarna – och pasta med murusås (köttfärssås).

Text: Henrika Mercadante
Foto: Linda Tallroth-Paananen 

Artikeln ingår i FDUV:s tildning Gemenskap & påverkan GP 3/2021 med temat skola.

Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.
Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.
Bildschema över veckans matsedel

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.
Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.
En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.
En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.
Porträtt på Andrea Westerlund.

Steg för Stegs nya ordförande vill jobba för rättvis lön och motarbeta mobbning

Andrea Westerlund från Raseborg är sedan årsskiftet ny ordförande för Steg för Steg. Andrea valdes till ordförande på föreningens årsmöte i november. Vi ställde några frågor till henne om det nya uppdraget och det hon vill jobba för: rättvis lön och antimobbning.
Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.
Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.
Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.
illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Ung kvinna med Downs syndrom leder en häst.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Simo Vehmas föreläser.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.
Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.
illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen