Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2026
    • Gör så här om du vill på läger
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2026
    • Gör så här om du vill på läger
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

162176676023.05.2021 kl. 13:46
Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.

Det är inte helt lätt att hänga med då Alecia Strengell, 28 år, och hennes mamma Kerstin berättar om alla de kriser de genomlevt och alla de ställen där Alecia bott på, blivit utslängd från eller varit intagen på.

På grund av sina beteendestörningar i tonåren kunde hon inte bo hemma då familjen inte fick tillräckligt med avlastning. Samtidigt fanns det inget boende som ville ta emot henne. Det här trots att familjen hade ett domstolsbeslut om att kommunen ska ordna med boende för henne.

Som 16-åring fick Alecia ändå plats på ett boende, men det funkade inte och Alecia flyttade strax hem igen. Hon blev också relegerad från Optima där hon studerade till fastighetsskötare. Det blev ändå ohållbart att ha Alecia hemma så hon flyttades till Kårkullas vårdhem i Pargas.

– Allt gick sönder, det var totalt kaos. Vi hade fyra andra barn hemma som vi också hade ansvar för, förklarar Kerstin.

Men inte heller tiden i Pargas blev bra, tvärtom förvärrades Alecias mående. Efter otaliga incidenter kom familjen överens med personalen om att de bara ska ringa om Alecia verkligen skadat sig.

– Vi kunde ändå inte göra något åt situationen från hemmet i Nykarleby, säger Kerstin.

Alecia har också i några repriser varit intagen på Roparnäs, en psykiatrisk enhet vid Vasa centralsjukhus, ett ställe som hon har mycket gott att säga om.

– Det var tryggt och de förstod mig.

Självmordstankar och ångest

Alecia berättar om sin ständiga följeslagare under de svåra åren: självmordstankarna. Hon blir märkbart berörd när hon tänker på hur hon har mått och allt hon har gjort på grund av det, och vill inte gå in på alla detaljer.

Ibland undrar jag var jag skulle vara i dag om jag inte hade fått hjälp.

– Men nu har jag inte självmordstankar längre. Inte heller någon ångest. Förr, då jag mådde dåligt, hade jag ångest varje dag. Ibland undrar jag var jag skulle vara i dag om jag inte hade fått hjälp. Säkert i fängelse, säger Alecia.

Frågan är om hon ens skulle vara vid liv.

Men det kom en vändpunkt. Efter år av kaos fick Alecia slutligen en diagnos som förklarade mycket av hennas känslor och beteende.

– Jag har schizofreni. Det är orsaken till all rumba vi har varit med om, säger Alecia som också vet att rätt medicinering är den främsta orsaken till att hon i dag mår så mycket bättre.

Det är också viktigt med rutiner.

Vuxen dotter och mor på promenad med två hundar.

Alecia och Kerstin Strengell tillsammans med hundarna Abbe och Ossi. Hundarna är viktigt sällskap för Alecia på hennes många promenader och Ossi sover ofta med henne.

Behövs samarbete mellan omsorgen och psykiatrin

Kerstin är övertygad om att familjens svårighet att få rätt hjälp för Alecia bottnar i diagnosen FAS, fetalt alkoholsyndrom. Alecia är adopterad från Ryssland och fick som 11-åring – när man uteslutit allt annat – diagnosen FAS, som i hennes fall innebär bland annat en intellektuell funktionsnedsättning, tvångshandlingar och koncentrationssvårigheter. Eftersom hon hade den diagnosen härleddes allt till den, tror Kerstin.

– Men nu har man svängt på det så att man ser schizofrenin som grundproblemet.

Hon betonar hur viktigt det är att den diagnos som vållar störst problem ska sättas i fokus, inte den som man har fått först. Kerstin har också hela tilden förespråkat bättre samarbete mellan olika instanser.

Behovet av bättre samarbete mellan psykiatrin och omsorgen är också en av de slutsatser som FDUV:s arbetsgrupp kring psykisk ohälsa och intellektuell funktionsnedsättning dragit (se ruta längre ner). Kerstin har suttit med i arbetsgruppen och fungerat som dess ordförande. Varken omsorgen eller psykiatrin klarar ensam av att sköta dem med dubbeldiagnos, som likt Alecia har både en intellektuell funktionsnedsättning och en psykiatrisk sjukdom.

Över lag hoppas Kerstin att man inom omsorgen inte skulle vara så diagnosfixerad. Hon jämför med läget för personer med Downs syndrom som lätt placeras i ett och samma fack, men i stället borde man alltid se de individuella utmaningarna och resurserna.

– Alecia är empatisk och när hon mår bra är hon jättebra på att ta hand om andra.

Till Alecias veckorutiner hör att regelbundet sköta om sina syskonbarn.

Dags att stå på egna ben

Sin mamma beskriver Alecia i översvallande positiva ordalag.

– Hon är omtänksam och kämpar för sina barn in i det sista. Hon ger inte upp. Hon har ett stort hjärta och är den bästa mamma jag kunde ha.

Kerstin påpekar ändå försynt att det är hon som får skulden då Alecia inte mår bra.

– Men det är inte du, det är bara schizofrenin som säger att det är du, förklarar Alecia.

Självinsikten om vad som är sjukdomen och vad som är hennes sanna jag är numera god.

Det känns som att det går åt rätt håll. Snart ska jag flytta och få börja leva som jag vill och det ser jag fram emot.

Kerstin vittnar ändå om att många har svårt att se att Alecia tack vare medicineringen är en annan människa i dag. Det tar tid att återskapa förtroende.

Men Alecia är hoppfull inför framtiden.

– Det känns som att det går åt rätt håll. Snart ska jag flytta och få börja leva som jag vill och det ser jag fram emot.

Efter några år i föräldrahemmet är det så småningom dags för Alecia att stå på egna ben. När hon senast flyttade tillbaka hem bestämde sig familjen för att skynda långsamt och nu börjar de olika pusselbitarna i livet falla på plats.

Ett eget hem hägrar i Jakobstad och Alecia stortrivs med sitt jobb på Prevex. Redan då hon studerade vid Optima drömde hon om att få jobba på underleverantörsfabriken och nu är det verklighet två dagar i veckan. På Prevex beaktar de Alecias behov av att börja jobba först senare på dagen. Hennes starka medicinering göra att tidiga mornar inte fungerar för henne.

– Det är så påtagligt att det har haft en enorm effekt, att hon får göra det hon drömt om, enligt sin egen dygnsrytm, och att hon får vara en del av gemenskapen på arbetsplatsen, en del av personalen, säger Kerstin.

En annan positiv sak som har hänt – och här skiner Alecia verkligen upp – är att hon äntligen lyckats få en stödperson. De har hunnit träffas några gånger och enligt uppgift har Alecia varit alldeles euforisk efteråt.

Kvinna i rosa jumper med texten Jusin Bieber.

Justin Bieber-fan. – Jag älskar Justin Bieber, säger Alecia. Ett av hennes intressen är att kolla på Youtube och då är det ofta något relaterat till hennes idol som hon tittar på.

Människan är som vädret

Alecia har en hälsning till andra som är i en kris eller mår dåligt:

– Man måste tänka att människan är som vädret, det finns ledset eller argt väder och det finns glatt väder. Och man ska njuta av varje stund då man mår bra, hur lång eller kort stund det än är.

När det blir tal om att schizofrenin med åren kan mattas av, och att Alecia kanske inte behöver lika stark medicinering resten av livet, väcker det en ny fundering hos Alecia.

– Kommer jag alltid att vara på en 7-årings nivå i hjärnan?

– Ja, det tror jag, svarar Kerstin. Men du får livserfarenhet. Livserfarenhet är till exempel det att du efter allt som du har varit med om kan tänka positivt i dag.

Text: Matilda Hemnell
Foto: Ann-Britt Pada

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 2/2021.

         

Arbetsgrupp: Omsorgen och psykiatrin behöver samarbeta

Frågan om vård och stöd för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning och psykisk ohälsa har aktualiserats i olika sammanhang. Behovet av anpassade psykiatriska tjänster och relevant stöd i vardagen har varit uppenbart. För att utreda nuläget och vad som borde göras för att åtgärda bristerna tillsatte FDUV:s styrelse en arbetsgrupp i juni 2019.

Arbetsgruppens rapport lyfter fram att personer med intellektuell funktionsnedsättning löper minst två till tre gånger högre risk att utveckla psykisk ohälsa jämfört med den övriga befolkningen.

Man ringar in flera utmaningar när det gäller vården på svenska:

  1. Utmaningar i kartläggningen, diagnosticeringen och dokumentationen av psykisk ohälsa hos målgruppen. Till exempel tolkas psykiska besvär lätt som en del av funktionsnedsättningen. Målgruppen kan också ha svårt att själv berätta om sitt mående, därför är det viktigt att personal följer med förändringar i beteende.
     
  2. Osäkerhet och okunskap inom bas- och specialsjukvården i Svenskfinland att stöda målgruppen. Ofta hänvisas personer med intellektuell funktionsnedsättning till omsorgen som inte har tillräckliga kunskaper inom psykiatri.
     
  3. Brist på service och stöd som stöder psykiskt välbefinnande på svenska. Bland annat vissa boendelösningar och personalbrist med påföljande bristande kontinuitet kan påverka målgruppens psykiska hälsa negativt. Tillgången på svenskspråkiga terapeuter är också bristfällig.

För att råda bot på utmaningarna behövs det mer samarbete mellan omsorgen och psykiatrin – ingendera kan sköta psykiatrisk vård för personer med intellektuell funktionsnedsättning ensamma.

Arbetsgruppens rapport ska ännu behandlas av förbundets styrelse på ett möte i juni varefter vi publicerar den, inklusive arbetsgruppens rekommendationer, på vår webbplats. I höst kommer vi också att ordna ett seminarium om psykisk ohälsa.

I arbetsgruppen ingick barnpsykiater Saskia Öhman från Folkhälsan Välfärd Ab, ledande psykolog Anita Norrdahl från Kårkulla samkommun och Kerstin Strengell, anhörig och styrelsemedlem i FDUV. Strengell har fungerat som gruppens ordförande och FDUV:s sakkunniga inom påverkansarbete Anette Tallberg har fungerat som sekreterare.

 

        

 

FDUV:s logotyp

FDUV:s STEA-bidrag sänks i år mindre än befarat

Trots den goda nyheten kan vi inte bortse från att social- och hälsovårdsorganisationerna står inför stora nedskärningar.

Det svenska och funkisperspektiv saknas – FDUV kritisk till utredning om STEA-finansiering

FDUV har gett ett utlåtande om utredningsperson Mika Pyykkös rapport om den statliga finansieringen till social- och hälsovårdsorganisationer.
Alexandra Frisk: Högläsning utvecklar empati, fantasi, självkänsla, koncentrationsförmåga, ordförråd och språk samt bidrar till ökad kunskap och skapar samhörighet.

Högläsning för alla – så gör du högläsningsstunden tillgänglig och meningsfull

Läs med barnen, inte för dem, skriver Alexandra Frisk på Lärum. Inför högläsningsdagen ger hon i vår blogg tips på vad som är bra att tänka på för en lyckad högläsningsstund. Råden kan även tillämpas då man läser högt för vuxna.
Bildkollage med Jakob på läger tillsammans med olika deltagare och olika aktiviteter.

Därför är lägerjobbet det bästa sommarjobbet

Jakob Stenvall har jobbat på många FDUV-läger. I vår blogg berättar han om sina erfarenheter och varför han tycker det är det bästa tänkbara sommarjobbet.
Pärmen på broschyren och illustrationer på åldrandem som finns med i broschyren.

När du blir äldre – en ny lättläst broschyr om åldrandet

Ladda ner eller beställ broschyren gratis.
Lotte Karlsson tittat upp mot kameran och ler.

Lotte Karlsson om jobbet på FDUV-läger: ”Väldigt lärorikt”

Charlotte ”Lotte” Karlsson har varit programansvarig ledare på FDUV:s sommarläger. Till vardags jobbar hon som teaterpedagog. Läs om hennes tankar om lägerjobbet.
Beatrice Wahlström.

”En möjlighet att växa som människa”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Beatrice Wahlström är styrelseordförande i DUV i Östra Nyland och har varit med i föreningen sedan början av 1980-talet.
Bild på babyfötter och porträtt på Mårten Hammarlund.

Forskare: Orättvist att kategoriskt döma ut föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning

Psykolog Mårten Hammarlund vill nyansera bilden av föräldrar med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Forskning visar att det finns fog för att göra just det. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Andrea Westerlund i skogen med sonen Harald på ryggen.

Andrea fick sin efterlängtade son

Andrea Westerlund vill lära sin son om olikheter, men själv möter hon en hel del fördomar som mamma. – Man märker att att de tycker att sådana som jag inte ska vara förälder. Artikeln ingår i GP 4/2024.
Två personer under handdukar på en brygga.

Ansökan till sommarens läger har öppnat

Ansök om lägerplats senast 28.2. Sök sommarjobb som lägerledare senast 9.2.
Vi alla på FDUV önskar er en god jul.

Kontoren stängda under julhelgen

FDUV önskar god jul och gott nytt år.
Porträtt på Annette Tallberg-Haahtela och citatet Vi förstår er reformtrötthet. Därför vill jag understryka att vi på FDUV finns här vid er sida.

Stolpskott eller milstolpe?

En ny lag om funktionshinderservice träder i kraft 1.1.2025. FDUV följer med hur den börjar implementeras och finns som stöd för er familjer. Läs verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtelas blogginlägg.
Minitatyr rullstol på en hög med böcker.

Riksdagen har godkänt funktionshinderlagen

Den nya lagen om funktionshinderservice träder i kraft 1.1.2025.
Skärmklipp på insändare i ÅU, Vasabladet och Hufvudstadsbladet.

Risk för ytterligare marginalisering av personer med funktionsnedsättning

Insändare av de finlandssvenska funktionshinderförbunden publicerad i Vasabladet 15.12, i Hufvudstadsbladet 16.12 och på abounderrattelser.fi 13.12.
Illustration på en familj där föräldrarna har fullt upp och portträtt på Mona Pihl och Ulla Särkikangas.

Koordinatorstöd en möjlighet för specialfamiljer?

Tänk dig en stödperson som finns till hands för att skapa struktur i vardagen, och som hjälper dig med alla kontakter som berör ditt barn med särskilda stödbehov. I Sverige finns denna möjlighet i ett antal kommuner. Kunde vi ta i bruk något liknande hos oss? Artikeln ingår i GP 4/2024.
Flicka med Downs syndrom i skolmiljö och ryggsäck.

Julklappspengar till Lärum

Riksdagen har beviljat Lärum 65 000 euro för att förmedla anpassade läromedel för det finlandssvenska utbildningsfältet.
Selkokeskus och LL-Centers logon.

AI kan inte användas för lättlästa texter utan att en sakkunnig inom lätt språk medverkar

Selkokeskus och vårt LL-Center rekommenderar i ett ställningstagande att man i nuläget inte använder AI för att producera lättlästa texter. Om man använder AI bör texten fortfarande bearbetas av en skribent som behärskar lätt språk.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår medlemsenkät

Bland alla svarande lottar vi ut presentkort. Svara senast 12.1!
Miiku Lehtelä.

De fina stunderna – och allt vad de tar

Kolumn av Miiku Lehtelä i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2024 med temat familj.

Nedskärningarna i STEA-bidragen drabbar FDUV

Pressmeddelande: Social- och hälsovårdsministeriets understödscentral STEA har publicerat sitt understödsförslag för 2025. Nedskärningar är att vänta inom FDUV, vilket drabbar finlandssvenskar med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen