Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Portärtt på Simo Klem och Melanie Shametaj samt citatet Samhall kan öppna dörrar som som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Erbjuder Samhall verkliga möjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få jobb?

161489520005.03.2021 kl. 00:00
Melanie Shametaj och Simo Klem skriver i vår blogg om förslaget att skapa en finländsk Samhall-modell för att ge personer med funktionsnedsättning arbete.

Regeringen beslöt hösten 2020 att utreda hur svenska Samhall kunde fungera i Finland. En finsk Samhall-modell är tänkt att tas i bruk redan år 2022. I Sverige är Samhall AB ett statligt ägt bolag med syfte att sysselsätta personer med funktionsnedsättning. Samhalls mål är att erbjuda arbete inom bolaget och stöda övergången till den öppna arbetsmarknaden.

Samhall har funnits i Sverige redan i flera decennier och har etablerat sig i hela landet. Bolaget anställer partiellt arbetsföra personer och söker sedan lämpliga arbetsuppdrag för dem på den öppna arbetsmarknaden. Samhall är alltså ett statsfinansierat bolag med ett specifikt samhällsuppdrag: att erbjuda arbete för dem som för tillfället står utanför arbetsmarknaden.

Många med svag ställning på arbetsmarknaden förblir utan möjligheter till lönearbete om de inte får tillräckligt med stöd.

Hannu Mäkinen tillsattes som utredningsman för den finländska Samhall-modellen. Mäkinen har gjort en omfattande utredning om hur Samhall kunde fungera i en finländsk kontext. Han lyfter fram att många med svag ställning på arbetsmarknaden förblir utan möjligheter till lönearbete om de inte får tillräckligt med stöd. Han konstaterar att alla inte står på samma startlinje och kanske därför aldrig når anställning. Samhall handlar i första hand om ansvar för medmänniskan, skriver Mäkinen.

För att använda sig av Mäkinens metafor om kapplöpning mot arbetsmarknaden och om ofördelaktiga startlinjer, kan vi fråga oss på vilken startlinje personer med intellektuell funktionsnedsättning befinner sig. Hur skulle Samhall fungera för den här målgruppen? Har de en ärlig chans att delta och komma i mål?

Mäkinen föreslår att TE-byråerna skulle vara inkörsporten till anställning på Samhall, på samma sätt som i den svenska modellen. TE-byråerna skulle utreda personens förmåga, vilja och möjlighet till anställning vid Samhall. Det är alltså inte bolaget själv som väljer sina arbetstagare, utan det gör TE-byrån. Men detta är mycket problematiskt med tanke på personer med intellektuell funktionsnedsättning. TE-byrån är för många ännu obekant och de stödbehov personer med intellektuell funktionsnedsättning har som arbetssökande är främmande för dem som gör besluten.

Rådande strukturer och upptrampade servicestigar mot utlokaliserad arbetsverksamhet försvårar målgruppens möjligheter att nå lönearbete och även möjligheterna till anställning inom Samhall.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning uppmuntras vanligen inte att skriva in sig som arbetssökande hos TE-byrån, inte ens i de fall personen tydligt uttryckt önskan om att hitta ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. Kommunens funktionshinderservice är benägen att erbjuda arbetsverksamhet och utlokaliserad arbetsverksamhet även till dem som eftersträvar lönearbete.

Rådande strukturer och upptrampade servicestigar mot utlokaliserad arbetsverksamhet försvårar målgruppens möjligheter att nå lönearbete och även möjligheterna till anställning inom Samhall. Personer med intellektuell funktionsnedsättning blir inte alltid tagna på allvar i sin strävan efter ett betalt arbete. Vi vill därför lyfta fram möjligheten att även funktionshinderservicen kunde vara en väg in till Samhall, vid sidan av TE-byrån.

Det finns alltså en risk att denna målgrupp nedprioriteras och inte på samma sätt erbjuds stöd att nå anställning, då det redan finns etablerade servicestrukturer. Men dessa är utan lön.

Det är också viktigt att påpeka att det redan nu finns aktörer som anställer personer med intellektuell funktionsnedsättning och som verkar enligt samma värderingar som Samhall. Deras arbete har skapat verkliga arbetsmöjligheter för personer med intellektuell funktionsnedsättning, och därför bör även deras insatser uppmärksammas. Verksamheterna borde ges utrymme och stöd att verka på samma sätt som Samhall.

Det bör göras möjligt att flexibelt kombinera löneinkomster och sjukpension så att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ta emot arbete enligt sina verkliga förutsättningar.

Många med intellektuell funktionsnedsättning får sjukpension, även om de arbetar eller önskar hitta ett arbete. Det innebär att en person med intellektuell funktionsnedsättning som arbetar behöver vara uppmärksam på hur mycket hen kan förtjäna utan att förlora sjukpensionen. Både arbetssökning och anställning anpassas till de ramar som inkomstgränsen utgör.

Den nuvarande inkomstgränsen möjliggör arbete ca 15–20 timmar per vecka. Den verkliga förmågan och viljan att arbeta motsvarar inte alltid vad inkomstgränsen tillåter. Hur skulle detta fungera inom Samhall? Det bör göras möjligt att flexibelt kombinera löneinkomster och sjukpension så att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan ta emot arbete enligt sina verkliga förutsättningar även inom Samhall.

Samhall kan erbjuda tjänster och öppna dörrar som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Vi vill betona att Samhall utan tvekan är en viktig modell. Mäkinens utredning pekar på att det inte alltid är förmågan till arbete som är ett hinder för att nå anställning, utan våra attityder påverkar också. En statligt bekostad aktör inom övergångsarbetsmarknaden erbjuder en plats inom arbetsmarknaden till sådana personer vars livsvillkor är beroende av samhällets attityder. Samhall kan erbjuda tjänster och öppna dörrar som annars skulle vara stängda på grund av begränsande attityder.

Text: Melanie Shametaj, projektledare för Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön och Simo Klem, sakkunnig inom sysselsättningsfrågor, Kehitysvammaliitto

Lagogubbar på en arbetsplats där en av figurerna blir trakasserad av de andra.

Vi måste prata om arbetsplatsmobbning – också med dem som inte är anställda

Arbetsplatsmobbning kan drabba också dem som inte är anställda, nämligen dem som är inom utlokaliserad arbetsverksamhet. Men vem ska de vända sig till i fall av mobbning? Läs Erika Backmans blogginlägg.
Man tittar över axeln på en kvinna som håller en bebis i famnen och citatet Jag blir så förargad av att människor ser mig bara som min diagnos. Jag är Andrea, inte mitt handikapp. Och nu är jag också mamma.

Äntligen mamma!

För två månader sedan blev Steg för Stegs ordförande Andrea Westerlund mamma. I vår blogg skriver hon om de fördomar hon fått möta då hon via föräldraskapet utmanar normen för hur personer med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vara.
Porträtt på Lisbeth Hemgård med bestämd min.

En tung bransch?

Bedrövligt, lagstridigt och grymt. Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg Yles avslöjanden om inhumana begränsningsåtgärder vid ett boende.
Porträtt på Hanna Grandell och citatet

25 år av engagemang som gör skillnad

Vår medlemsförening Steg för Steg fyller 25 år. Föreningens verksamhetskoordinator Sofia Jernström har talat med en av de aktiva, Hanna Grandell, och funderat på vad som får henne att engagera sig. Läs om hennes tankar i vår blogg.
Porträtt på Maltilda Hemnell och citatet Människovärdet sitter aldrig i en persons funktionsförmåga. Människovärdet sitter i hur vi möts och bemöter.

Att lyssna till en röst som inte talar

Under veckan för personer med tal- eller kommunikationssvårigheter reflekterar vår informatör Matilda Hemnell kring sina möten med personer som saknar ett talat språk.
Porträtt på Paulina Bäckström och citatet Jag vill tydliggöra för andra vad som är skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet.

Vet du vad arbete med stöd är?

Projektassistent Paulina Bäckström har i sitt jobb på Steget vidare märkt att det för många är svårt att uppfatta skillnaden mellan lönearbete och utlokaliserad arbetsverksamhet. I vår blogg vill hon förtydliga skillnaden och berätta om möjligheten till arbete med stöd.
Ung person i rullstol håller vuxen i handen.

Våga släppa taget – får man eller ska man?

Susanne Tuure vänder sig i vår blogg till föräldrar vars barn med intellektuell funktionsnedsättning står inför vuxenlivet. Många känner oro inför framtiden och kan behöva stöd för att komma vidare i den gemensamma processen. Läs hennes vägledande råd till dem.
Arbetande legogubbar i ett legokontor.

Tio saker att beakta vid rekrytering av personer som behöver extra stöd

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har rätt att vara delaktiga i samhället och därmed också i arbetslivet. Mångfald på arbetsplatserna är en resurs, samtidigt måste man tänka till hur det kunde fungera i praktiken. Melanie Shametaj skriver i vår blogg om erfarenheterna av att rekrytera projektassistenter till Steget vidare och ger tips till andra.
Porträtt på Tessa Forssell och citatet Nu inser jag hur betydelsefullt det är att vara i kontakt med personer med intellektuell funktionsnedsättning för att förstå frågor som berör gruppens rättigheter.

Att kommunicera om en grupp man själv inte tillhör

När teori möter verklighet. I vår blogg skriver Tessa Forsell vad hon lärt sig från sin praktik på FDUV, och om hur viktigt det är att analysera och reflektera när man kommunicerar om en grupp man själv inte tillhör.
Kvinna med leksakskrona på huvudet skrattar gott.

När det inte blir som man planerat – om att ordna läger i coronatider

Ibland blir det inte som man planerat. Det är en realitet som framgått ovanligt tydligt under det senaste året. Hur gör man då, när det inte går som man hoppats på? Det funderar lägerkoordinator Filippa Sveholm i vår blogg.
Porträtt på Matilda Hemnell och citatet

De säger att de ska jobba för en kommun för alla – vad spelar det för roll?

Informatör Matilda Hemnell skriver i vår blogg om kampanjen En kommun för alla som uppmanar kommunalvalskandidater att förbinda sig till att jobba också för dem med funktionsnedsättning.
Porträtt på Melanie Shametaj och citatet

Stöd i vardagen som bygger på dialog

Kanske vi lätt glömmer att verksamheten ska främja och stöda delaktighet och sysselsättning och inte bara heta så, skriver Melanie Shametaj i vår blogg. Hon hoppas att de lättlästa kvalitetskriterierna för dag- och arbetsverksamhet ska bli ett konkret verktyg för dialog mellan deltagare och handledare.
Porträtt på Frank Lundgren och citatet Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem.

Missriktad omsorg – våga snacka politik

Vår rädsla för att styra och att på ett ojust sätt påverka personer med intellektuell funktionsnedsättning gör att vi aldrig vågar prata politik med dem, skriver Steg för Stegs Frank Lundgren i vår blogg.
Porträtt på Erika Backman och citatet

Önskan om att tas på allvar

Professionella måste våga och komma ihåg att fråga vad personen själv drömmer om och inte placera dem i färdiga fack på grund av deras funktionsnedsättning, skriver Erika Backman i vår blogg.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Personlig assistans är en oerhört viktig tjänst eftersom den möjliggör med självständigt liv.

Tredje gången gillt för funktionshinderlagen?

Vanessa Westerlund skriver i vår blogg om den pågående reformen av funktionshinderlagstiftningen som man hoppas att nu – äntligen – skulle ros i land, och om de frågor som hittills varit svåra att komma överens om.
Porträtt på Kassandra Nygård med stora röda glasögon.

Om att möta rädslor och ringa in drömmar

Susanne Tuure skriver i vår blogg om Kassandra som deltar i FDUV:s flyttförberedelse. Med Kassandras tillåtelse publicerar vi också hennes novell Rädslan och jag.
Man med Downs syndrom pratar initierat med någon någon annan person i folkvimlet.

”Jag vill att samhället ser oss med Downs syndrom som en resurs, att vi också passar in”

Det är bra att det finns sådana som tror på oss, att vi kan utvecklas, vara självständiga och delaktiga. Det skriver Steg för Stegs erfarenhetstalare Jonas Jansson i vår blogg inför Världsdagen för Downs syndrom.
Porträtt på Betty Marschan och citatet Att skriva lättläst är som att koka en buljon tills den reducerats till fond.

När lättläst blir klarsynt

En lättläst text är allt annat än enkel. En lättläst text är som bäst genialiskt redig. Den fångar essensen i vad som ska förmedlas och förtydligar budskapet. Men en lättläst text är också skoningslös: det går aldrig att gömma sig bakom floskler. Läs Betty Marschans bloggtext om att skriva lättläst.
Kvinna med ryggen vänd mot en grupp människor vid ett bord.

Jag tänker aldrig gå med i en föräldragrupp!

Henrika Mercadante skriver i vår blogg om hur hon förvandlats från gruppskeptiker till gruppentusiast tack vare grupper där alla tillåts vara olika, men olika tillsammans.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen