Tobias Ståhlberg vid sin dator med annorlunda joystick.

Våga kommunicera!

07.10.2020 kl. 06:00

Under den här veckan uppmärksammas de cirka 65 000 finländare som har tal- eller kommunikationssvårigheter. En av dem är Tobias Ståhlberg. Annika Martin skriver i vår blogg om vikten av att våga kommunicera också med dem som gör sig förstådda på ett annorlunda sätt.

”Hur kunde hen missförstå mig så där? Det var ju inte alls så jag menade.”

Visst känner du igen dig i det här? Att vi då och då missförstår varandra och inte kan förstå varför. Och då tänker jag på oss som har ett talat språk och som kommunicerar med en annan person som också har det. Och att vi dessutom talar samma språk.

När en person har någon form av svårigheter med talet och kanske behöver alternativ eller kompletterande kommunikation (AKK) för att göra sig förstådd blir utmaningarna ännu större.

Eftersom de flesta av oss vill förstå och bli förstådda, gör vi förhoppningsvis vårt yttersta för att det ska lyckas. Vi använder oss av kroppsspråk, vi läser av mimiken och tonfallet och vi använder kanske bilder eller föremål för att förklara oss. Allt oftare tar vi dessutom tekniken till hjälp.

Och visst är det till stor hjälp att numera kunna ta till digitala alternativ. Men det är inte alltid okomplicerat det heller.

Själv blev jag lite ställd då jag såg att det var Tobias Ståhlberg som ringde ett videosamtal till mig. Tobias använder oftast en mapp med bilder för att kommunicera och nu hade han ingen assistent med sig som kunde tolka vad han säger – hur skulle det här gå?

Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan ringer modigt upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Efter en stund kom jag fram till vad han hade på hjärtat. Men där var ju det digitala hjälpmedlet (videosamtalet) endast en del. I kombination med kroppsspråk, frågor och mina tolkningar fick vi det att fungera. Någorlunda.

Jag tycker Tobias är en förebild då han inte låter sig begränsas av sina svårigheter utan modigt ringer upp. Då ska vi inte heller begränsa hans möjligheter att kommunicera och delta i diskussioner.

Jag frågade Tobias vad han har för hälsning till dem som inte är vana att använda alternativa kommunikationsmetoder. Så här svarade han:

”Försök lära dig att använda det hjälpmedel som personen använder. Det är också okej att använda annat än just det hjälpmedlet, huvudsaken är att man försöker”.

Han tyckte själv det till en början var svårt när han i dagisåldern började använda kommunikationsmappen. Numera går det utan problem och förutom den har han också en kommunikationsapp på pekplattan. Han använder också till exempel Facebook, Messenger och mejl för att kommunicera.

Tobias håller dessutom på att utbilda sig till Steg för Stegs erfarenhetstalare. Framöver kommer vi alltså att få se mera av honom, då han delar med sig av sina erfarenheter av att leva med talsvårigheter.

Det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation.

Så lyssna på Tobias, var inte rädd att kommunicera även om du inte tidigare använt den typen av hjälpmedel som personen använder. De flesta kommunikationsappar och -program är gjorda för att vara användarvänliga. Eller kanske du själv är mera bekväm med att använda kroppsspråk, miner och gester eller varför inte ta fram papper och penna eller telefonens emojis för att underlätta kommunikationen?

Alla har rätt till kommunikation och det är allas vår skyldighet att lägga märke till och besvara initiativ till kommunikation. Genom att kommunicera även med dem som inte kan tala skapar vi möjligheter till delaktighet och samspel samt stöder deras rätt att påverka sitt eget liv.

Text: Annika Martin, kurskoordinator vid FDUV och regional koordinator för Steg för Steg

Foto: Privat

Fakta om talsvårigheter

I Finland finns det ungefär 65 000 personer med olika grad av tal- och kommunikationssvårigheter, alltså personer som inte kan tala eller vars tal är otydligt.
Ungefär 30 000 personer behöver hjälpmedel som ersätter eller kompletterar talet.
En person med talhandikapp kan höra, men klarar sig inte i vardagliga kommunikationssituationer med det talade språket.
Svårigheterna är ofta förknippade med läs- och skrivsvårigheter.
Kommunikationssvårigheter av olika grad kan vara medfödda och bero till exempel på en cp-skada, intellektuell funktionsnedsättning eller autismspektrumtillstånd.
Man kan också förlora tal- och kommunikationsförmågan på grund av en fortskridande sjukdom eller en förvärvad skada.

Vad är AKK?

Med alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, menas kommunikation som inte sker med tal utan med till exempel stödtecken eller bilder.
Som i all kommunikation sker AKK också med gester och kroppsspråk.
I bildkommunikation behövs hjälpmedel som kan vara till exempel ett kommunikationsprogram eller en applikation i en pekplatta.
Med bilder och stödtecken kan man också underlätta förståelsen av talat språk.

Källa: Papunet

Läs mer om veckan för personer med talsvårigheter på:
www.puhevammaistenviikko.fi (på finska)

Sinneskänsliga barn utmanar oss att tänka om

Har du mött barnet som helst går barfota, som vägrar yllehalare eller inte tål att få håret borstat? Ett barn som tar in sinnesintryck mycket starkt. Pedagogiska handledaren Nina Rosenblad skriver i vår blogg om sinneskänsliga barn.

Två galda personer håller armen om varandra i somrig miljö.

Äntligen läger!

Lägerkoordinator Pamela Abbors skriver i vår blogg om våra läger och vad de innebär för deltagarna, de anhöriga och lägerledarna – och ett nytt lägerkoncept: dagläger.

Porträtt på Lisbeth Hemgård och citatet Nu har vi möjlighet att stärka vårt kunnande om vi lyckas samarbeta och fördela resurserna rätt.

Vad är specialkunnande inom omsorgen och hur ska det tryggas?

Utmaningen med vårdreformen är inte vem som har ansvar för bastjänsterna. Utmaningen är hur man lyckas samarbeta och planera tillsammans för att trygga expertisen. Det skriver verksamhetsledare Lisbeth Hemgård i vår blogg.

Porträtt på Frank Lundgren och Melanie Shametaj och texten: Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg.

Trivsel på jobbet ersätter inte lön för arbetet

Lön är en jämlikhetsfråga, inte ett trevligt tillägg, skriver Melanie Shametaj och Frank Lundgren i vår blogg. De kommenterar rapporteringen kring årets temavecka för personer med intellektuell funktionsnedsättning och rätten till arbete.

”Se oss som vi är”

Efter nio år i ledningen för Steg för Steg är det dags för Jonne Tallberg att ge över ordförandeklubban till nya krafter. I vår blogg skriver han om sin tid som ordförande.

Malin Sandström med bokhylla i bakgrunden.

Lärdomar från ett annorlunda år

Lärums verksamhet har påverkats av coronapandemin, men nya utmaningar kan också innebära nya möjligheter. Många personer behöver stöd i inlärningen för att tillägna sig den kunskap de behöver för att leva ett gott liv, oberoende av om det är pandemi eller inte, skriver Malin Sandström i vår blogg.

Glädjebudskapet om det lätta språket spreds över nätet

Det blev inte som planerat, men det blev bra ändå. LL-Centers seminarium visade att det är luft under vingarna för lätt språk just nu, skriver Maria Österlund i vår blogg.

Den kognitiva förmågans privilegium

Frank Lundgren spinner i vår blogg vidare på Fredrik Soncks essä i Hbl.

Skärmdump av en nyhet om coronablinkern med lättläst text och symboler som stöd.

Nyheter för dem som behöver mer än text för att förstå

Om man inte förstår nyheter och vad som händer omkring en är det svårt att påverka sitt liv och vara delaktig i samhället. Därför behövs nyheter med symbolstöd, skriver Veronica Andersson i vår blogg.

Unga elever tittar på postitlappar på en väg tillsammans med lärare.

Om att göra det omöjliga möjligt

Den 5 oktober är internationella dagen för lärare och vi har bett specialklassläraren Jenni Lindström skriva till vår blogg om skolvardagen i en specialklass på högstadiet.

Har vi en ängslighetskultur inom omsorgen?

Vårt eget förhållningssätt till arbete med lön syns i hur vi stöder personer med intellektuell funktionsnedsättning att hitta ett lönearbete. I vår blogg undrar Melanie Shametaj om utvecklingen hämmas av en ängslighetskultur inom omsorgen.

Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Har inte alla rätt att få lön för sitt arbete?

Frågor om arbete med lön för personer med intellektuell funktionsnedsättning utmanar invanda tänkesätt. I vår blogg skriver Melanie Shametaj om det nya projektet Steget vidare.

Man med Downs syndrom tittar tillsammans med kvinna i mapp, visar tummen upp.

Flyttförberedelse – en väg mot vuxenlivet

Alla flyttförberedelser med enskilda personer har varit lyckade på något sätt, för alla har kommit vidare i sitt tänk om hur, var och med vem hen vill bo, skriver Susanne Tuure i vår blogg.

Flicka med Downs syndrom utför skoluppgifter vid ett bord.

Tips för skolarbetet hemma

Oberoende av corona eller inte så arbetar barn och unga med skoluppgifter också hemma. I vår blogg ger Lärums pedagog Fredrika Nyqvist tips för hur man kan få skolarbetet att fungera bättre, särskilt för dem med utmaningar i inlärningen.

Porträtt på Lisbeth Hemgård i somrig miljö.

Förslaget till vårdreform kan innebära fler alternativ

Verksamhetsledare Lisbeth Hemgård kommenterar i vår blogg förslaget till vårdreform.

Porträtt på Susanna Lång med texten Se mig som jag är på blusen.

Födelsedagsfirande med förhinder

Vår gästbloggare Christina Lång skriver om sin dotters födelsedagsfirande som kom av sig på grund av coronaepidemin.

skuggan av en cykel bakom en äppelträdskvist i blom.

När utomhuslivet blev räddningen

Coronaepidemin har understrukit naturens betydelse som tidsfördriv, kraftkälla och plats för socialt umgänge. Sofia Jernström från Steg för Steg skriver i vår blogg om utomhuslivets roll denna vår.

Tämj din coronabläckfisk

Henrika Mercadante reflekterar i vår blogg kring alla de svåra beslut vi varit tvungna att fatta denna coronavår och om de känslor av otillräcklighet som många av oss tampats med.

Lättläst om internet och appar för videosamtal

Carina Frondén på Lärum tipsar i vår blogg om lättlästa instruktioner för videosamtal och om material för trygg internetanvändning.