Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Enkät till anhöriga och personer med IF
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Enkät till anhöriga och personer med IF
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Mänsklig robot.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

157883472012.01.2020 kl. 15:12
Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.

Ska robotar ta över våra jobb? Ska åldringar och andra som behöver omsorg lämnas vind för våg i händerna på robotar så ingen längre behöver bry sig?

Rädslorna för robotik och artificiell intelligens (AI) är många, men faktum är att robotar redan nu används inom social- och hälsovården och att de framöver kommer att ha en allt mer framträdande roll.

Cristina Andersson, faktaförfattare och konsult, förstår rädslorna och tycker de är bra. Via rädslor kan vi lära oss. Men hennes främsta budskap är att vi bör hänga med i utvecklingen och ta vara på de möjligheter robotiken ger.

– Jag vill skapa ett bättre liv åt människorna – med hjälp av robotar.

Cristina har arbetat med att främja robotiken och förbereda samhället på vad utvecklingen kan innebära redan länge. Hon har jobbat för ministerier, EU-institutioner och företag och är en ofta anlitad föreläsare. Som bäst är hon engagerad i Hyteairo, programmet för artificiell intelligens och robotik i välfärden vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Kvinna mot kameran.

Cristina Andersson vill skapa ett bättre liv åt människorna med hjälp av robotar.

Mer tid för det mänskliga

Och ja, robotarna och AI kommer att förändra mångas arbetsbild, och därför måste vi fundera på vad det innebär, menar Cristina. Gällande farhågan att personer inom omsorgen kommer att lämnas ensamma och endast tas om hand av robotar, tror hon tvärtom.

Hon hänvisar till forskning som visar att 60 till 80 procent av sjukskötarnas tid går åt till logistik och administration. Annan forskning visar att 60 procent av klienterna inom hemvården i Sverige är undernärda. På grund av personalens brådska hinner de inte mata klienterna. Men redan i dag finns en bestickrobot som kunde sköta detta så att personalen hade mer tid för annat.

Människans roll förblir att ge omsorg.

– Robotar ska ge oss mera tid för det mänskliga.

Trots att vi talar robotar och AI betonar Cristina hela tiden det mänskliga.

– Människans roll förblir att ge omsorg.

Personal och anhöriga ska finnas där, coacha, berätta, lyssna, vara närvarande, visa empati.

– I och med den tekniska utvecklingen måste vi människor bli bättre, vi måste bry oss mer om varandra och vi måste bli bättre på att vara kreativa och skapande. Vi har fantasi och erfarenhet, det har inte robotar.

Robotar och AI gör det vi – människorna – skapat dem för att göra. De kan inte självmant ha ambitioner om vad de vill göra till nästa. De utför endast uppgifter inom sitt givna område.

Stöd för ett självständigt liv och inlärning

Robotiken kan användas för att göra det möjligt för fler äldre och personer med funktionsnedsättning att klara sig själva i hemmet, utan att för den skull bli ensamma och isolerade. I Sverige har man bra erfarenheter av sällskapsrobotar som kan allt från att hämta mediciner och kommunicera till att leda träningspass.

”Man hinner inte sitta och tänka på döden när man har en robot”, kommenterade en äldre dam som fått ha en sällskapsrobot hos sig på prov. De som deltog i försöket kände sig tryggare och mindre ensamma.

Robotar ska inte göra allt för människan, utan det människan inte själv kan göra.

Syftet med robotar inom omsorgen är att aktivera och hjälpa.

– Robotar ska inte göra allt för människan, utan det människan inte själv kan göra.

Också inom undervisningen öppnar robotiken upp för många möjligheter och nya metoder. Personer med autism eller inlärningssvårigheter har kunnat dra stor nytta av robotar.

Cristina berättar om ett fall där personen inte var motiverad att lära sig någonting, men när hen fick i uppdrag att lära saker till roboten så började det funka. Det stärker självförtroendet.

– De med begränsningar kan känna att jag kan nog tack vare roboten.

Cristina är överlag en stor vän av inklusion och menar att just teknologi kan hjälpa alla att få vara med. Men våra attityder kan vara ett hinder på vägen.

– Vi vill ha människor till allt.

En aspekt gällande robotar är att de är neutrala. De saknar förutfattade meningar. Och det kan ju vara skönt för en grupp som ofta hindras mera av omgivningens attityder än sin egen funktionsnedsättning. De är inte heller känslostyrda och de har ett oändligt tålamod. De blir inte upprörda eller irriterade om de måste svara på samma fråga eller förklara någon sak om och om igen.

Framtiden är robotikens

Cristina tror att det inom omsorgen framöver kommer att finnas betydligt mer robotar, och nya sorts robotar. Kanske färdtjänsten ersätts av robotbilar? Robotarna kommer också att bli betydligt billigare än i dag.

Eftersom de äldre blir allt fler är det sannolikt inom äldrevården som utvecklingen går snabbast framåt, men hon uppmanar också funktionshinderområdet att vara med i utvecklingen.

Människor behöver människor.

Genom hela vår intervju har en kattrobot gjort oss sällskap vid bordet. Den jamar och spinner ibland, i synnerhet reagerar den då Cristina stundvis smeker den. Till en början är det rätt konstigt men ju mer tiden går, desto trevligare och mer naturligt känns det.

Det är frågan om en leksak som tillverkaren kallar Joy for all med tanken om att även andra än barn kan behöva ett gosedjur att kela med. Cristina säger att kattrobotar kan lindra ensamhet, med betoning på lindra.

– Människor behöver människor. Vi är ju sociala varelser.

Text: Matilda Hemnell
Foto: iStock och Peter Forsgård

Artikeln har tidigare publicerats i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 4/2019 med temat ensamhet.

Kira Nalin och citatet Vi är glada över det stora intresset och uppmuntrar alla som skickade in manus att fortsätta skriva lättläst.

Vem har skrivit den bästa berättelsen på lätt svenska?

Vem kammar hem första prisen i manustävlingen Skriv för mig!? Snart får vi veta! LL-Centers Kira Nalin skriver i vår blogg om tävlingen som vaskar fram ny finlandssvensk lättläst litteratur.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

Personer med funktionsnedsättning drabbas av nedskärningarna i STEA-bidragen

Ställningstagande. SAMS och dess medlemsförbund är oroade för konsekvenserna av nedskärningarna i STEA-bidragen.
Matilda Hemnell med en pratbubbla som säger Kom och säg hej till oss och Vanessa Westerlund med en pratbubbla som säger Testa dina kunskaper om IF!

FDUV och LL-Center på Helsingfors bokmässa

Genom att delta i vårt guiz om intellektuella funktionsnedsättningar kan du vinna en årsprenumeration på GP eller Lätta bladet.
FDUV-logotyp.

Funktionshinderorganisationerna: Öka inte avgifterna för funktionshinderservice

Organisationerna kräver i ett ställningstagande att den verkliga tillgången till tjänster beaktas när service beviljas.

Frågor och svar om anpassade läromedel - vad handlar krisen om?

Stödet för de anpassade läromedlen är hotat. Vi har listat frågor och svar om vad det hela handlar om.

Finansieringen av anpassade läromedel dras in – finlandssvenska elever drabbas hårt

Pressmeddelande: Regeringen håller på att avskaffa stödet för anpassade läromedel. Lärum som producerar och förmedlar specialpedagogiskt material på svenska i Finland blir utan STEA-finansiering från och med nästa år. Det drabbar de finlandssvenska eleverna med intellektuell funktionsnedsättning eller andra liknande stödbehov.
Porträtt på Fanny Käld och citatet I grund och botten handlar det om att våga kommunicera.

En härlig känsla när man äntligen förstår varandra

I samband med veckan för personer med talsvårigheter skriver Fanny Käld i vår blogg om sina egna språksvårigheter och hur hon har nytta av de erfarenheterna i dag.
Riksdagens plenisal.

FDUV understöder inte förslaget till ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde

Regeringen har avgett sin proposition till precisering i funktionshinderlagens tillämpningsområde. FDUV kan inte understöda förslaget, eftersom det försvårar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få funktionshinderservice.
Pärmen av Rohkaisin där det stor att det är en arbetsmetod som stöder beslutsfattandet för personer som saknar ett talat språk och kommunicerar med kroppen.

Rohkaisin-materialet finns nu också på svenska

Metoden stöder självbestämmandet för dem som saknar ett talat språk.
Bild från riksdagens plenisal.

Ändringarna i funktionshinderlagen till riksdagen

FDUV ska bekanta sig med regeringens proposition.
Porträtt på Monica Björkell.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.
Kommunikation är samspel.

Kommunikationsveckan lyfter samspelets betydelse

Veckan för personer med talsvårigheter uppmärksammas i år 30.9–6.10.
Pappa och son.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.
Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men  också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.
En hög med euromynt.

STEA-nedskärningarna äventyrar intresseorganisationers kärnverksamhet

Nedskärningarna på minst 600 000 euro är enorma i förhållande till det växande behovet av stöd. Organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism hjälper människor som redan har drabbats hårt av regeringens politik.
En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen