Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Mänsklig robot.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

157883472012.01.2020 kl. 15:12
Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.

Ska robotar ta över våra jobb? Ska åldringar och andra som behöver omsorg lämnas vind för våg i händerna på robotar så ingen längre behöver bry sig?

Rädslorna för robotik och artificiell intelligens (AI) är många, men faktum är att robotar redan nu används inom social- och hälsovården och att de framöver kommer att ha en allt mer framträdande roll.

Cristina Andersson, faktaförfattare och konsult, förstår rädslorna och tycker de är bra. Via rädslor kan vi lära oss. Men hennes främsta budskap är att vi bör hänga med i utvecklingen och ta vara på de möjligheter robotiken ger.

– Jag vill skapa ett bättre liv åt människorna – med hjälp av robotar.

Cristina har arbetat med att främja robotiken och förbereda samhället på vad utvecklingen kan innebära redan länge. Hon har jobbat för ministerier, EU-institutioner och företag och är en ofta anlitad föreläsare. Som bäst är hon engagerad i Hyteairo, programmet för artificiell intelligens och robotik i välfärden vid Social- och hälsovårdsministeriet.

Kvinna mot kameran.

Cristina Andersson vill skapa ett bättre liv åt människorna med hjälp av robotar.

Mer tid för det mänskliga

Och ja, robotarna och AI kommer att förändra mångas arbetsbild, och därför måste vi fundera på vad det innebär, menar Cristina. Gällande farhågan att personer inom omsorgen kommer att lämnas ensamma och endast tas om hand av robotar, tror hon tvärtom.

Hon hänvisar till forskning som visar att 60 till 80 procent av sjukskötarnas tid går åt till logistik och administration. Annan forskning visar att 60 procent av klienterna inom hemvården i Sverige är undernärda. På grund av personalens brådska hinner de inte mata klienterna. Men redan i dag finns en bestickrobot som kunde sköta detta så att personalen hade mer tid för annat.

Människans roll förblir att ge omsorg.

– Robotar ska ge oss mera tid för det mänskliga.

Trots att vi talar robotar och AI betonar Cristina hela tiden det mänskliga.

– Människans roll förblir att ge omsorg.

Personal och anhöriga ska finnas där, coacha, berätta, lyssna, vara närvarande, visa empati.

– I och med den tekniska utvecklingen måste vi människor bli bättre, vi måste bry oss mer om varandra och vi måste bli bättre på att vara kreativa och skapande. Vi har fantasi och erfarenhet, det har inte robotar.

Robotar och AI gör det vi – människorna – skapat dem för att göra. De kan inte självmant ha ambitioner om vad de vill göra till nästa. De utför endast uppgifter inom sitt givna område.

Stöd för ett självständigt liv och inlärning

Robotiken kan användas för att göra det möjligt för fler äldre och personer med funktionsnedsättning att klara sig själva i hemmet, utan att för den skull bli ensamma och isolerade. I Sverige har man bra erfarenheter av sällskapsrobotar som kan allt från att hämta mediciner och kommunicera till att leda träningspass.

”Man hinner inte sitta och tänka på döden när man har en robot”, kommenterade en äldre dam som fått ha en sällskapsrobot hos sig på prov. De som deltog i försöket kände sig tryggare och mindre ensamma.

Robotar ska inte göra allt för människan, utan det människan inte själv kan göra.

Syftet med robotar inom omsorgen är att aktivera och hjälpa.

– Robotar ska inte göra allt för människan, utan det människan inte själv kan göra.

Också inom undervisningen öppnar robotiken upp för många möjligheter och nya metoder. Personer med autism eller inlärningssvårigheter har kunnat dra stor nytta av robotar.

Cristina berättar om ett fall där personen inte var motiverad att lära sig någonting, men när hen fick i uppdrag att lära saker till roboten så började det funka. Det stärker självförtroendet.

– De med begränsningar kan känna att jag kan nog tack vare roboten.

Cristina är överlag en stor vän av inklusion och menar att just teknologi kan hjälpa alla att få vara med. Men våra attityder kan vara ett hinder på vägen.

– Vi vill ha människor till allt.

En aspekt gällande robotar är att de är neutrala. De saknar förutfattade meningar. Och det kan ju vara skönt för en grupp som ofta hindras mera av omgivningens attityder än sin egen funktionsnedsättning. De är inte heller känslostyrda och de har ett oändligt tålamod. De blir inte upprörda eller irriterade om de måste svara på samma fråga eller förklara någon sak om och om igen.

Framtiden är robotikens

Cristina tror att det inom omsorgen framöver kommer att finnas betydligt mer robotar, och nya sorts robotar. Kanske färdtjänsten ersätts av robotbilar? Robotarna kommer också att bli betydligt billigare än i dag.

Eftersom de äldre blir allt fler är det sannolikt inom äldrevården som utvecklingen går snabbast framåt, men hon uppmanar också funktionshinderområdet att vara med i utvecklingen.

Människor behöver människor.

Genom hela vår intervju har en kattrobot gjort oss sällskap vid bordet. Den jamar och spinner ibland, i synnerhet reagerar den då Cristina stundvis smeker den. Till en början är det rätt konstigt men ju mer tiden går, desto trevligare och mer naturligt känns det.

Det är frågan om en leksak som tillverkaren kallar Joy for all med tanken om att även andra än barn kan behöva ett gosedjur att kela med. Cristina säger att kattrobotar kan lindra ensamhet, med betoning på lindra.

– Människor behöver människor. Vi är ju sociala varelser.

Text: Matilda Hemnell
Foto: iStock och Peter Forsgård

Artikeln har tidigare publicerats i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan 4/2019 med temat ensamhet.

En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.
En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.
Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.
Ung kille med ryggsäck och Turun Yliopistos-logo.

Andra stadiet avklarat – vad händer sedan? Inbjudan att delta i forskning

Forskare vid Åbo Universitet söker frivilliga som vill delta i deras forskning om övergången från andra stadiet för svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.
Illustration på personer med fukntionsnedsättning som marcherar med en banderoll där det står Funktionshinderlagen får inte blir en sparlag.

Funktionshinderorganisationer: urvattna inte funktionshinderlagen!

FDUV och 24 andra organisationer vädjar till beslutsfattarna att låta funktionshinderlagen träda i kraft utan ändringar i tillämpningsområdet.
Porträtt på Jenni Salo och citatet Jag lärt mig att hur viktigt det  är att beslutsfattarna beaktar behoven hos personer med IF, då många beslut kan ha jättestor betydelse för deras vardag.

Att göra skillnad: lärdomar från min praktik på FDUV

Jag har lärt mig att påverkansarbete kan vara väldigt mångsidigt, skriver Jenni Salo i vår blogg efter sin praktik på FDUV.
Bild på insändaren och FDUV:s, Kehitysvammaisten Tukiliittos, Autism Finlands och Kehitysvammaliittos logon.

Funktionshinderlagen hotar bli ännu en försämring

Insändare i Hufvudstadsbladet 26.8.2024 med våra finska systerförbund.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

Klientavgifterna får inte höjas

FDUV har ett gett ett utlåtande om förslag på ändringar i klientavgifter.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

FDUV vill inte att åldersgränsen för rehabiliteringspenningen för unga höjs

FDUV har gett ett utlåtande om riksdagens förslag att höja åldersgränsen för vissa av FPA:s sociala förmåner från 16 till 18 år.
FDUVs vita logo på blå bakgrund

FDUV säger nej till att slopa daghemsspecifika likabehandlingsplaner

FDUV har gett ett utlåtande om avskaffandet av de verksamhetsspecifika likabehandlingsplanerna inom småbarnspedagogiken.
Porträtt på Viktor Kalrsson.

Nytt projekt ska utreda välfärdsområdets tjänster

Genom projektet Funktionsrätt i praktiken ska FDUV följa upp hur tjänsterna fungerar för våra målgrupper i och med vårdreformen och ny funktionshinderlag. Viktor Karlsson är projektansvarig.
Alexandra Frisk och citatet När barnet känner sig delaktig och vet vad som förväntas blir övergången från semester till vardag smidigare.

Fem tips för en trygg och bra skolstart

Lärums pedagogiska planerare Alexandra Frisk ger i vår blogg vägkost för en smidig övergång till skolvardagen.
Sommarlandskap vid sjö och texten Glad sommar.

Våra kontor håller sommarstängt 1.7–2.8

Lägerteamet svarar på frågor om sommarens läger.
Porträtt på Sanna Tolvanen och citatet Att delta i en DUV-förening innebär att man inte bara bidrar till andras liv, utan även berikar sitt eget.

Föreningsliv – en väg till gemenskap

Gemenskapen som finns i DUV-föreningarna är verkligen något unikt, skriver Sanna Tolvanen i vår blogg.
Siv Fagerlund med gårtt kort hår.

Siv minns hur det var förr

En förändrad människosyn, ökad kunskap, modernare vård och annorlunda föräldrar. Siv Fagerlund har fått vara med om utvecklingen av den finlandssvenska specialomsorgen. I över 30 år jobbade hon för Kårkulla, med början på 1960-talet då hela omsorgen var i sin linda. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration över en gubbe som lägger ett pussel format som en hjärna och foto på en kvinna med glasögon.

Livet ska vara vackert också när minnet tryter

I takt med att personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre ökar också minnessjukdomarna hos dem. Det behöver man beakta inom omsorgen. Det gäller att förenkla, tydliggöra och strukturera – och fokusera på här och nu. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Illustration på en frågande kvinna vid dator och en man som hjälper.

Ny lättläst handbok med goda råd om internet

Ladda ner den digitalt eller beställ från Lärum.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen