Ruunaa ligger i östra Finland mellan Lieksa och ryska gränsen. Mest känt är Ruunaa för sina forsar och sin vackra ödemarksnatur. Här strövar både björnar och järvar fritt över gränsen mellan Ryssland och Finland.
Det låter kanske som att man borde ha god kondition för att kunna njuta av ett besök. Men även med ett funktionshinder kan man njuta av den vackra naturen och dessutom ge sig ut på ett litet äventyr – i synnerhet om man har med sig Rauni Hietanen från Lieksan matkakaverit.
− Allting passar inte för alla, säger Rauni Hietanen som har en ekologisk och handikappvänlig stugby i Ruunaa. Men om det finns lite god vilja från båda parter kan man med utgående från sina egna förutsättningar alltid hitta ett sätt att röra sig i naturen och i forsarna.
Paddling
För att kunna paddla med gummiflotte ner för forsarna behövs att man snabbt kan reagera på kaptenens korta kommando så att båten styr åt rätt håll: ”Höger ror”, ”vänster ror”, ”alla ror”.
Det är minst sex personer som sitter i båten och paddlar. Om någon är rullstolsbunden kan den personen sitta i fören.
Det är en våt färd att ta sig ner för forsen i en gummiflotte. Vågorna sköljer in i båten så att man har vatten upp till knäna. Men om det är sommar och varmt så är det bara roligt att bli våt.
Älvbåt
Om man vill ha en lugnare färd och inte vill anstränga sig så mycket själv kan man välja att åka med älvbåten. Båten är gjord i trä och känns stabil i forsarna. I den här båten kan alla åka:
− En av mina gäster var en man som var förlamad från hakan och ner,
berättar Rauni.
– Sjukhussängen sattes i båten, en flytväst sattes på mannen och två familjemedlemmar höll i honom på varsin sida och det gick bra. Vill man så kan man.
Floating
När jag besöker Ruunaa står Kirsi Mikkonen, Jukka-Pekka Levy och Eeva Toivanen på bryggan och drar på sig torrdräkter.
Kirsi och Jukka-Pekka kommer från Kirsihemmet i Lieksa. Det är ett konstnärsboende för personer med särskilda behov.
De ska tillsammans med konstnärshemmets verksamhetsledare Eeva Toivanen prova på ”floating” för första gången. I Floating lägger man sig ner i vattnet och flyter helt stilla och det känns som att man smälter ihop med naturen.
Trots att det är en stillsam aktivitet kan det vara svårt att slappna av i början.
− Jag är nog lite nervös, säger Jukka-Pekka när han tar på sig torrdräkten.
Torrdräkten är lite krånglig att få på. Meningen är att den inte släpper igenom vatten och man kan ha på sig varma kläder under dräkten utan att de blir våta.
Rauni hjälper alla tre att få på sig dräkterna och så vadar de ut i vattnet för att släppa ut luften. Om man inte släpper ut luften blir dräkten som en ballong när man går ut i vattnet. Det är inte farligt men kan kännas lite obekvämt.
Sen tar de på sig flytvästarna och de är klara för att gå ut i vattnet och lägga sig på rygg.
− Det här känns lite läskigt, säger Kirsi.
Rauni hjälper alla att lägga sig på rygg i vattnet och efter ett tag släpper spänningen och det känns underbart att flyta tyngdlös. Kirsi, Jukka-Pekka och Eeva håller varandra i handen i vattnet och ligger tysta en lång stund.
− Det var underbart, säger Kirsi då hon kommer upp ur vattnet.
− Det här vill jag göra igen, säger Jukka-Pekka.
Floating kan man göra alla tider på året om det inte finns is. Sent på hösten kan det vara magiskt att ligga i det kalla vattnet och titta på stjärnorna i mörkret. Det är inte kallt om man har tjocka lager med varma underkläder innanför torrdräkten.
Text och foto: Elisabeth Morney
Mera information
Här hittar du webbsidan till Rauni Hietanen och Lieksan matkakaverit
www.ruunaa.eu
www.facebook.com/RuunaaRafting
Här kan du läsa mer om
Kirsihemmet: www.kirsikoti.fi
Tips! Du kan se ett reportage från Ruunaa i tv-programmet Strömsö på Yle Fem söndagen den 15 december klockan 17.15. Reprisen går följande lördag den 21 december klockan 20.20.
