Lagstiftningen ska stödja alla barn och deras familjer likvärdigt och jämlikt, oberoende av barnets funktionshinder eller diagnos. Att barnets bästa förverkligas i beredningen av lagstiftningen ska säkerställas genom en bedömning av barnkonsekvenserna.
Den internationella barnkonventionsdagen firas den 20 november. I år betonas i Finland särskilt rättigheterna för barn och unga som har ett funktionshinder som påverkar deras liv. FN:s konvention om barnets rättigheter ålägger medlemsstaterna att garantera barn och unga möjligheter att delta och påverka i ärenden som gäller dem själva på ett sätt som motsvarar deras ålder och utvecklingsnivå.
Det omfattande nätverket av aktörer som arbetar för att göra barnets rättigheter bättre kända påminner att även barn och unga med funktionshinder ska ses som experter i sina egna ärenden och som utvecklare av tjänster som berör dem.
När handikapplagstiftningen nu förnyas, bör den omfatta en skyldighet att utreda och beakta barnens och de ungas åsikter. De vuxnas uppgift är att hitta metoderna för att förverkliga dem och skapa möjligheter för växelverkan. Särskilt ska man beakta delaktigheten för barn som inte kommunicerar med ett talat språk.
Vidare ska den nya handikapplagstiftningen beakta alla barn och deras familjer likvärdigt och jämlikt oberoende av barnets skada eller diagnos.
Individuellt stöd till familjerna
Förutom barnen bör deras familjer erbjudas möjligheter till delaktighet i att definiera behovet av stöd och att utveckla tjänster. Det är inte nog med att ha rätt att uttrycka sin åsikt. Dessa synpunkter bör beaktas då stödet och tjänsterna ordnas och planeras.
Familjerna behöver stöd i form av servicehandledning och bättre samarbete som överskrider gränserna mellan förvaltningsområdena. I dag är föräldrarna ofta tvungna att själva vara budbärare mellan många olika tjänster.
Familjerna måste få stöd som planerats individuellt utifrån familjernas behov. Det finns ingen färdig lista på nödvändiga stödåtgärder som passar alla eller en allmän modell som lämpar sig för varje situation. Hur ett funktionshindrat barn får stöd för att bli självständigt och utvecklas beror i hög grad på att hur väl det stöd som tillhandahålls lämpar sig för familjens vardag.
Att erbjuda stöd som utgår från familjens egna åsikter är en utmaning för yrkesutbildade personer och myndighetsaktörer. Det kräver att professionella som arbetar med familjen är tillräckligt känsliga och modiga för att verkligen lyssna på den som behöver få hjälp och att utifrån detta hitta rätt sätt för att hjälpa barnet och familjen, påminner aktörerna i nätverket.
Lagreformens barnkonsekvenser måste förutses
För närvarande pågår arbetet med att förnya lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda, lagen om service och stöd på grund av handikapp och lagen om klientens ställning och rättigheter inom socialvården.
Barnorienteringen inom handikappolitiken behöver stärkas. Barn är i första hand barn och inte representanter för personer med liknand funktionshinder. Lagarnas barnkonsekvenser ska bedömas på förhand. I bästa fall ska barnkonsekvenserna bedömas i anslutning till alla avgöranden och beslut som gäller barn som individer eller samhällets medlemmar.
I handikapplagstiftningen ska byggas ramar som tryggar att ett barn kan känna sig delaktigt i de viktiga gemenskaperna i sin livsmiljö och knyta vänskapsförbindelser med andra barn. Det är väsentligt att exempelvis säkerställa att barn och unga får fungerande individuell hjälp och transporttjänster, betonar aktörerna i nätverket.
Barnkonventionen ålägger medlemsstaterna skyldighet att ge familjerna den hjälp som behövs för att föräldrarna kan fullfölja sin fostrargärning. Barnets uppväxt och utveckling till en deltagande och påverkande aktör beror i väsentlig grad på de möjligheter och det stöd som familjen kan erbjuda barnet. Högklassigt och individuellt stöd som tillhandahålls av samhället har central betydelse för handikappade barn och deras familjer.
Närmare information:
-
Barnombudsmannen Maria Kaisa Aula,
mariakaisa.aula@stm.fi, 050 530 9697 -
Specialsakkunnig Kirsi Pollari
Centralförbundet för Barnskydd
kirsi.pollari@lskl.fi eller tfn 040 511 9715 -
Chef för inrikes intressebevakning Mirella Huttunen
Finlands UNICEF
mirella.huttunen@unicef.fi eller tfn 040 900 4879
Ett omfattande nätverk arbetar för att göra FN:s konvention om barnets rättigheter känd. I nätverket medverkar barnombudsmannen, tiotals barn- och ungdomsorganisationer, handikapporganisationer och myndigheter. År 2013 betonas särskilt rättigheterna för barn och unga som har ett funktionshinder som påverkar deras liv. FN:s generalförsamling fastställde konventionen om barnets rättigheter 20.11.1989. Den är en av de konventioner om mänskliga rättigheter som flest länder har satt i kraft i världen.