Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Äldre man med spjuverkatig min sitter i rullstol vid ett bord och har en kaffekopp i handen.

Ragnar och vardagen

166954236027.11.2022 kl. 11:46
Välkommen, följ med oss ett tag i 81-åriga Ragnar Bengtströms vardagsliv, det är nämligen ganska roligt! Eller det är huvudpersonen själv som är ganska så finurlig, ja rentav spjuveraktig. Artikeln ingår i GP 4/2022

När vi stiger på klockan nio den här gråmulna höstmorgonen har Ragnar redan gjort sin morgongymnastik och toalett på rummet. Nu är han i färd med att dricka sitt morgonkaffe i allsköns ro i hemmet på Kårkullaboendet i Kyrkslätt, iklädd en prydlig brunrutig kragskjorta och veckbyxor. 

– Välkomna välkomna, ojoj, vad jag har sovit gott! utbrister Ragnar piggt, ser oss i ögonen och sträcker fram handen med ett stort leende.

Vid bordet i vardagsrummet äter förutom Ragnar också boendekompisarna Anita Vigell  och Erik Björkman sitt morgonmål. Kring dem huserar vårdaren Johanna Fröberg-Björkman och praktikanten Stella “Bowie”  Lillieström.

Fotografen Sofia Jernström och jag har fått till uppgift att beskriva Ragnars vardag. Vilka är byggstenarna för ett gott liv hos en seniorman med funktionsnedsättning?

– Jag har all tid i världen att berätta åt er om min vardag och om mitt liv. Jag har ju bott här i redan 20 år. Vad vill ni höra?

Vi vill helt enkelt höra det Ragnar och hans nära har att berätta. Vilken är hemligheten bakom 81-åringens förnöjsamhet och varför sprider han så stor glädje i vardagen?

Tidigare har jag talat med hans syster Gunilla Söderlund, vårdarna Heidi Lindfors, Monica Andersson och enhetschef Sabrije Avdi. Och senare med chaufför Max Åberg och DuvTeaterns Mikaela Hasán. Och många fler.

Senare blir det besök hos Ragnars älskade teatergrupp på G18 och seniorklubben i Grankulla. Alla blir spontant glada och spricker ut i ett stort leende när jag nämner namnet Ragnar Bengtström. Det första de säger är: ”Du vet ju att teater går före allt annat för Ragnar?”

Äldre man i rullstol och yngre kvinna i samspråk vid ett bord.

Bowie och Ragnar i förtroligt samspråk.

***

Kårkullaboendet är ett gruppboende med fem platser, fem lägenheter och en korttidsplats. Det blir genast klart att måltiderna bestämmer rytmen på allt som händer.

Härnäst bjuds det på makaronilåda, sallad och rödbeta till lunch klockan 12. Klockan 14 vankas kaffe och klockan 17 dukas middagen fram vid samma bord. På kvällskvisten klockan 19–20 blir det kvällsmål.

– Stämningen är lugn och gemytlig, kommenterar jag.

– Yes box, det är precis vad den är, intygar Ragnar och ler igen stort.

En ljusgrön och en vit ballong och serpentiner hänger ner på bordet från de tända lamporna som en påminnelse om att Ragnars födelsedag firades för några dagar sedan, den 6 oktober. Ragnar är född 1941.

– Då sjöng vi för dig, påminner Anita. 

– Och åt förstås kaka, tillägger Ragnar.

I bakgrunden syns en soffgrupp med stora, sköna dynor. Soffbordet pryds av en spetsduk, HBL och tidskrifter. Mittemot soffgruppen ståtar en jättelik flat-screen TV där Krista Sigfrids med stor energi dansar i Tanssii tähtien kanssa. Kring TV:n finns hyllor med Kimble, Blokus, Labyrinth och annan pyssel. 

Jag frågar Ragnar om han gillar rummet som han vistas så mycket i.

– Jag gillar inredningen mycket. Jag tycker den är mysig och allt är bra, kommenterar han. Jag skulle inte ändra något fast jag skulle få. Det är ju ingen poäng med att ändra saker som är bra och fungerar.

Efter morgonmålet sätter sig Anita på konditionscykeln och Johanna slår på diskmaskinen som surrar tyst. 

Den andra vårdaren Bowie hjälper Ragnar knyta kravatten och nu är munderingen fulländad. Bowie tittar honom mjukt i ögonen och säger ”vad fin du blev”. 

Ragnar blir glad och vill inte släppa Bowies händer utan berättar att han höll på att falla av britsen på hälsocentralen dagen före när en mindre nippa skulle skäras bort under vänstra ögat. Därför har han nu plåster. Han berättar också att en kompis, Ida, ringt honom bara för att prata bort en stund.

ett veckoschema där varje dag har en egen färg.

Ett tydligt veckoschema med bildstöd finns i boendets korridor.

***

– Vet du, jag har ju några kompisar, till exempel de där två! Han plirar åt mig och pekar på Anita på konditionscykeln bakom hörnet och Johanna i det öppna köket.

– Tiden går så snabbt, nu har jag bott här i mer än 20 år! Men att flytta från mamma och pappa i Hindersböle var nog en sån chock. Det hade varit min farfars hus och jag bodde där redan som liten. 

– När mamma och pappa dog sålde mina två systrar och jag huset. Vänta nu, när var det riktigt? 

Den Ragnar kollar med är Johanna som jobbat på boendet nästan lika länge som Ragnar bott där. Johanna gräver i en låda och hittar ett papper.  

– Din pappa dog i juni 2011 och mamma i oktober 2012. 

När Johanna började jobba som inhoppare 1998 bodde Ragnar redan här. Hon minns:

– Han var redan då alltid jätteglad och pratsam. Han har alltid orkat med mycket och säger själv att han alltid vill göra saker. Jag tror det håller honom ung.

– Ja, fast nu har du varit här så länge att du har blivit en gammal gubbe! Och jag en gammal gumma! 

Johanna och Ragnar skrattar i samförstånd. 

Yes box, så är det!

Ragnar vill prata mer minnen, att mamma gillade seniordans och fick dö lugnt och fint hemma på kökssoffan. Att han vid det laget hade flyttat hemifrån för de ålderstigna föräldrarna kunde inte längre sköta om honom. Först flyttade han till Finnsbackaboendet och sedan till det nuvarande Kyrkslättboendet. 

– Det bästa var att få besöka mamma och pappa på veckosluten hemma. Jag längtar efter dem varje dag och känner mig ledsen. Och då blir jag lite butter och tvär med min sorg, säger han.

Johanna säger att när Ragnar har en dålig dag isolerar han sig på rummet med den egna TV:n, radio- och CD-spelaren, den bruna sängen med kanter, Kyrkslätt-väggklockan i trä, alla inramade teaterdiplom och affischer.

– Yes box, så är det, säger Ragnar. Det är inte lätt att bli gammal, föräldrarna finns inte mer och så måste jag äta mediciner och väntar på en brockoperation. 

Bowie tillägger att Ragnar kan bli upprörd för att han känner sig ”helt hopplös på gamla dar” och inte klarar av något han tidigare kunde göra.

När vårdarna säger något om Ragnar frågar de alltid honom om det de säger stämmer, att det är så han känner. Ragnar säger att det stämmer men vill ”tala om allt det goda i stället”. Men först kommer han på en praktisk angelägenhet:

– Johanna hördu, min rullstols ena hjul var sönder och nu är det reparerat men knarrar fruktansvärt. Kan du fixa det på något sätt?

     
         

Därför fungerar Ragnars vardag bra

  • Tillfredsställda basbehov (mat, hygien, boende, hälsovård)
  • Personal som är professionell och bekant
  • Dygns- och veckorytm som är trygg och förutsägbar
  • Systrar som ringer och besöker
  • Vänner i olika åldrar
  • Hobbyer som är meningsfulla
  • Möjlighet att vara social eller dra sig tillbaka
  • Umgänge med andra seniorer
  • Inkludering i beslutsfattandet
  • Självbestämmande
     
         

 

***

Vid 10-tiotiden läser Ragnar sin dagliga dos HBL och klockan 11 drar han sig tillbaka till rummet och TV:n ”för att veta vad det pågår i yttre världen”. Snart hörs det lågmälda, utdragna snarkningar…

Om en halv timme rullar han ut igen och tar HBL för att läsa sporten. Sedan berättar han att han föddes i Hindersböle men att familjen måste flytta undan ryssarna 1944 till Karis, där familjen bodde i 14 år innan den återvände till Kyrkslätt.

– I Karis gick jag i folkskolan i sex år och lärde mig en hel del. Jag hade klasskompisar men det fanns elever i de andra klasserna som gjorde mig illa.

– De kunde kasta en fotboll i huvudet på mej och då blev jag arg. Jag berättade åt läraren som sa åt bråkstakarna att ”sådär gör man inte”.  

Tidigare har jag ringt den ena av Ragnars två yngre systrar, den fem år yngre Sjundeåbon Gunilla Söderlund som beskriver trions barndom med ordet ”perfekt”.

– Alla minnen med Ragnar är fina. Vi hade en mamma som var hemma med oss, katter och hundar. Vår pappa hade egen cykelverkstad och jobbade i Billnäs som montör.

Han hade de starkaste armarna. Han högg mycket ved, rodde bäst och simmade bra. Vi tyckte aldrig det var något konstigt med Ragnar.

– Vi var nästan alltid tillsammans hela familjen och hade massor med grannbarn att leka med ute på gården. Man lekte och pratade och umgicks, inte hade man hobbyn på samma sätt som i dag.

– Hela sommaren var vi på sommarstället i Gennarbyviken i Tenala och mamma hade sommarbarn så vi var sju stycken. Ragnar hade svårt att stå på den vrängda foten. Han använde käpp när han gick och kunde inte leka med i kurragömma, men var annars med.

– Han hade de starkaste armarna. Han högg mycket ved, rodde bäst och simmade bra. Vi tyckte aldrig det var något konstigt med Ragnar. Han var äldst och vi var som syskon är.

   

En vanlig vecka i Ragnars liv

Måndag: Seniorklubben, café

Tisdag: Fysioterapi

Onsdag: Allsångsklubben

Torsdag: Läkare

Fredag: Teater eller karaoke

 

Ragnars favoriter

TV-program: Haluatko miljonääriksi, Beck, nyheter

Radioprogram: En gåva i toner

Sport: Handboll/BK, korgboll

Musiker: Evert Taube 

Skådespelare: Christoffer Strandberg 

Hobby: Teater

 

 

***

Prick klockan 13 svänger taxichauffören Max in på gården. Nu bär det av till DuvTeatern i Helsingfors. Egenvårdaren Heidi har hjälpt Ragnar på med rocken och Sofia har fotograferat ute.

Liksom Anita känner Max sin gamla kund Ragnar utan och innan.

– I hela 32 år har jag kört taxi. Det brukar bli 2–4 körningar i veckan och han är nog en hurja gubbe med otrolig energi. Han vill alltid vara med på allt.

Max och Ragnar har blivit kompisar med årens lopp.

– Vi har det roligt och tryggt. Vid starten av en körning pratas det mest i munnen på varandra men så småningom sprider lugnet och tystnaden sig.

Ragnar säger att han inte vill åka med någon annan än Max.

 – Om han slutar köra taxi innan jag slutar åka taxi hålls jag säkert inne på boendet i Kyrkslätt. Eller kanske ändå inte, för jag vill ju nog till DuvTeatern.

Taxischaufför med munskydd och en äldre man i rullstol inne i en taxi.

Ragnar och taxichauffören Max Åberg.

***

På Georgsgatan 18 i Helsingfors träffas vi i DuvTeaterns studio. Ensemblen arbetar för tillfället i tre olika grupper. Två av grupperna har premiär i november med föreställningarna Näkterbaren och Två duetter.  

Den tredje gruppen, där Ragnar ingår just nu, har under det senaste året bekantat sig med hur man skapar film, en helt ny konstform för DuvTeatern. Mest har det handlat om att skriva texter och manus. 

En liten stund får fotografen Sofia och jag följa med. Regissören Mikaela Hasán, dramaturgen Marina Meinander, repetitionsassistenten Sara Sandén, skådisarna och författarna Yvonne Heins, Marina Haglund, Tanya Palmgren, Irina von Martens med assistenten Evelina Sagulin har ställt sig i en cirkel och grattar Ragnar med sång.

Efter att först ha värmt upp kroppen värmer vi sedan upp ”författarhjärnan” med hjälp av en associationsövning som i dag utgår från ordet ”vatten”.

Mikaela: Vad tänker ni på när ni hör ordet vatten?

Ragnar: Bastu

Mikaela:I vilken form finns vattnet i bastun?

Ragnar: I vattentunnan

Yvonne: Vatten kan finnas i vattenkranen.

Marina: Vattenbad eller badkar.

Ragnar: Simbassäng. Vi skulle inte leva utan vatten!

Associationsövningen fortsätter och utmynnar i korta improviserade scener där allt som sägs dokumenteras som idéer för möjliga framtida projekt. 

Skrattande äldre man i rullstol med händerna uppe och bredvis honom en kvinna som skrattar hjärtligt.

Ragnar, skådespelarkollegan Marina Haglund och dramaturgen Marina Meinander gör associationsövningar på DuvTeatern.

Tidigare på dagen hade den 81-åriga skådespelaren och författaren konstaterat: 

– Den här hösten delar jag ut programblad. Men det gör inget för jag har ingen roll jag ännu absolut vill göra. Jag har gjort så mycket och känner mig nöjd.

Men nu lämnar vi Ragnar på G18 och låter honom fortsätta sitt arbete tillsammans med kollegorna och vännerna.

Ragnar lyfter upp händerna, sträcker på sig. Han vänder blicken rakt upp i luften och ler. 

Kanske drar han sig till minnes någon av rollerna som älg, kunglig barnmorska, postiljon eller radiovärd? Kanske känner han suget i maggropen inför ett scenframträdande? Eller kanske värms han av gemenskapen i ensemblen och glädjen efter ännu en lyckad premiär?

Text: Nina Winquist
Foto: Sofia Jernström

Artikeln ingår i FDUV:s tiding Gemenskap och påverkan GP 4/2022 med temat vardag.

Veronica Rehn-Kivi lutar mot en väg och bläddrar i papper.

”Jätteviktigt för mig personligen att lagen blev klar”

Den nya funktionshinderlagens öde blev något av en thriller. En av dem som jobbade för att lagen skulle godkännas är Veronica Rehn-Kivi, riksdagsledamot och medlem av social- och hälsovårdsutskottet då det begav sig. Via sitt barnbarn Heddi har hon en egen koppling till frågorna och visste hur mycket det behövs en förnyad lagstiftning.
Jesse Saarinen håller i ett vårdhjälpmedel i en korridor med flera dörrar.

Jesse hittade sin grej – jobbar nu inom vården

Att hitta sin plats i arbetslivet är utmanande för vem som helst. Extra svårt kan det vara för dem med särskilda behov. Att byta bransch är rentav unikt. Men det är just vad Jesse Saarinen gjort. Som stöd på vägen har han haft hjälp av en arbetstränare.
Illustration över en labyrint där personer försöker hitta rätt.

Sökes: Personal som kan hjälpa familjerna

Det har kallats den största reformen sedan Kårkulla samkommun grundades. Hur vårdreformen landar med tanke på personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras familjer är för tidigt att säga i nuläget, men hur gick det när välfärdsområdena tog över ansvaret och Kårkulla upplöstes vid årsskiftet?
En man med keps och kvinna i grön klänning, båda har i handen festrekvisita.

”I DUV är man välkommen som man är”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar, antingen som anställda eller förtroendevalda. I GP 1/2023 är Anna Ilmoni i tur.
Illustration på personer som arbetar, portrtätt på Lennart Jönsson och Mikael Klein och citatet Det är inte så mycket snack. Vi utmanar föreställningar genom att göra något.

Ett samhälle för alla – på riktigt

Han blev frustrerad över att man sa en sak och gjorde en annan. Det fanns fina principer, men i praktiken förverkligades de inte. Därför startade Lennart Jönsson det svenska företaget Misa som jobbar med individuella lösningar för att personer med intellektuell funktionsnedsättning ska komma ut i arbetslivet. – Egentligen är det ingen rocket science, säger Mikael Klein.
Fyra personer bakom en filmkamera.

Från objekt till subjekt

Av oss, om oss. Så kunde man sammanfatta tanken bakom webb-tv-kanalen FIXtv. – Vi vill ge personer med funktionsnedsättning möjlighet att själva tala för sig och få en synligare plats i samhället, säger primus motor Sara Jansson.
Porträtt på Marcus Rosenlund och citatet Jag har varit tvungen att skärskåda min egen roll som förälder.

Att gå emot det som är rätt och riktigt

Kolumn av Marcus Rosenlund i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat värdegrund.
Kille med långt hår, glasögon och grannröd tröja.

”Det finns många definitioner på ett bra liv”

Villa, Volvo, vovve. Något standard Svenssonliv kommer Matheo Lundqvist sannolikt aldrig att få, men han kan ha ett bra liv ändå. Matheo har lärt mamma Camilla Kojonen och resten av nyfamiljen om olikheter och att ett bra liv kan se ut på många sätt.
svartvitt porträtt på Matilda Hemnell

Som alla andra?

Ledare i FDUV:s tidning Gemenskap och påverkan GP 1/2023 med temat värdegrund.
Bild på bokpärmarna Skriv lättläst och bokcirkel i lättläst samt citatet Det allra bästa sättet att lära sig skriva lättläst är förstås att öva sig.

LL-Center tipsar: Alla har rätt till information

LL-Center ger i senaste numret av vår tidning Gemenskap och påverkan tips på böcker och verksamhet som kan inspirera den som vill jobba konkret för allas rätt till information och läsning.
Porträtt på Lisbeth Hemgård.

”Ett humant samhälle mår bra av mångfald”

Ännu är det inte dags. Men ett sorts avslut hägrar vid horisonten. I augusti ska Lisbeth Hemgård ge över ledarskapet för FDUV till Annette Tallberg-Haahtela. Samtidigt har vårdreformen trätt i kraft och riksdagen kämpar med att hinna godkänna en ny funktionshinderlag före valperiodens slut, två frågor som dominerat Lisbeths tid som verksamhetsledare.
Citatet Den tydliggörande pedagogiken löser inte allt men är ett bra stöd och pärmbilden för boken Svart bälte i föräldraskap och handledning om tydliggörande pedagogik.

Lärum tipsar: Nycklar till en fungerande vardag

Hur hjälpa barn med neuropsykiatriska svårigheter så att vardagen blir smidigare för alla? Lärum tipsar om metoder och material. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Porträtt på Pia Lindevall och citatet förutsätter kommunikation och förutsägbarhet.

För en bra vardag behövs individuella lösningar och bra hjälpmedel

Det viktigaste i vardagen är att personen känner sig trygg och hörd. Det säger Pia Lindevall, talterapeut och sakkunnig inom funktionsnedsättning sedan mer än 30 år. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Två vuxna och tre barn varav ett i rullstol i vacker höstmiljö.

”Vår vardag är ett pussel av stora mått”

Minuttidtabell, rutiner och nätverk med många hjälpande händer. Det är vardag i en flerbarnsfamilj där ett av barnen har funktionsnedsättning. Vi har talat med mamma Cecilia Boström i Karis. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Två personer en klädd i gult håller upp mellan sig en stor båll, ljuset i rummet är blått.

Scener ur en vardag

DuvTeatern-konstnärerna Pia Renes och Carl Knif återskapar Pias vardag finstämt i duetten med samma namn. Estetiskt och lyhört arbetar de samspelt med ett unikt rörelsespråk. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Flera personer varav några i rullstol sitter kring ett bord.

Seniorklubben träffas med ålderns rätt

– På klubbarna med ungdomar kan det ofta vara ett jäkla liv men här i seniorklubben får vi umgås i lugn och ro, säger Anita Vigell och får medhåll av de andra deltagarna. Vi har besökt i DUV i Mellersta Nylands seniorklubb. Artikeln ingår i GP 4/2022.
Man och flicka på specialtandemcykel.

En fartfylld drömsemester

I år blev det en riktig drömsemester för Hanna med familj i Norge! Med hjälp av en solgul påhängscykel som Project liv hade donerat kunde Hanna Elenius njuta av de vackra landskapen i tandem med pappa Mats. Det blev upp till 15 kilometers dagsturer.
Två kvinnor med hörlurar sjunger i stor mikrofon.

Maddes och Matildas stjärndröm

Madde Wik och Matilda Hemming är bästisar som gillar att sjunga och dansa tillsammans på fritiden. Deras stora dröm har alltid varit att bli artister och få göra egna låtar. Den drömmen har nu blivit verklighet! Artikeln ingår i GP 3/2022.

“Om våra barn har det bra, har också vi det bra”

Vad är ett bra liv? Vilka drömmar för barn med intellektuella funktionsnedsättningar har föräldrarna och vad har de gjort för att förverkliga dem? Vi talade med två mammor och en pappa till tre unga vuxna. Artikeln ingår i GP 3/2022 med temat drömmar.
Jonas Jansson står i en korridor i riksdagen.

Drömmen om att påverka

Jonas Jansson drömmer stort och vill påverka politiken i samhället. Helst skulle han vilja vara en länk mellan riksdagen och lokalsamhället. – Att förbättra de handikappades rättigheter och säkra svenskans ställning i den kommande vårdreformen är viktigt för mig. Artikeln ingår i GP 3/2022.
Människor på torget vid Kampen i Helsingfors.

Återgången till vardagen efter pandemin

”Sen när samhället öppnar upp så ska jag...”. Så det blir roligt sen när vi igen kan...”. Låter det bekant? Sen, sen och sen. Nu slopas restriktionerna. Sen är nu, men vad gör vi och hur mår vi?
Jens Mård med sin dotter Saga i famnen. I bakgrunden sitter mamma Anne Mård och familjestödjaren Anki Byggmästar.

Familjestödjarens uppgift är att lyssna

Chock, ovisshet, oro och skuldkänslor. Men också en stor dos glädje och kärlek. Att få ett barn med funktionsnedsättning väcker många känslor som kan vara svåra att hantera. Då kan en familjestödjare vara till hjälp.
Benny och skidlärare Teemu i slalombacken i Kirvensalo

Slalom som teamarbete

Benny Tallings passion är att skida slalom tillsammans med sin vän och skidlärare Teemu Kaitanen. Artikeln ingår i vår tidning GP 1/2022. Temat i tidningen är Min hobby.
Pärmen av två böcker och ett spel.

Lärum tipsar: Vill du bli mera kreativ och få bättre minne? Rör på dig!

När du promenerar, springer, simmar eller går på gymmet mår inte bara musklerna bättre. Hjärnan blir också piggare och starkare. Du skyddar dig mot stress och demenssjukdomar. Samtidigt blir du glad och mera kreativ.
Illustration över Finland som vårdas av en läkare och som också fungerar som en röstlåda samt personer med funktionsnedsättning med röstsedlar.

10 + 1 frågor och svar om välfärdsområdesvalet

I somras klubbades vårdreformen igenom i riksdagen. Det här innebär att alla förutom helsingforsarna och ålänningarna går till valurnorna i januari för att för första gången i Finlands historia välja fullmäktige till de 21 nya välfärdsområdena. Men vad är egentligen ett välfärdsområde och varför ska du rösta?
Fyra personer sitter i en soffa, en av dem har ett anteckningsblock och en penna i handen.

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

En kreativ mix – studerande vid Akan får skapa på sitt eget sätt

Vid Borgå folkakademi pågår en kurs i kreativa ämnen för personer som behöver särskilt stöd i inlärningen. Inom ramen för KreaMix får deltagarna testa på allt från keramik och bildkonst till olika former av musik och teater. Efter en viss tveksamhet i början har deltagarnas konstintresse och skaparglädje vuxit. Artikeln ingår i GP 4/2021.
Porträtt på Anna-Lena Forsman.

Optima har samarbete i fokus då läroplikten utvidgas

Den utvidgade läroplikten trädde i kraft i höst. Vi har talat med Optimas rektor för lärande Anna-Lena Forsman för att höra hur yrkesinstitutet förberett sig inför reformen. Det är på Optima de flesta svenskspråkiga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning får sin utbildning efter grundskolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Illustration över föräldrar som gör barnet redo för skola.

Den förlängda läropliktens ABC

Att börja skolan är ett stort steg för både barn och föräldrar. Det är naturligt att det nya skedet i livet väcker en rad frågor, särskilt om man har barn som behöver extra mycket stöd. För dem kan det bli aktuellt med förlängd läroplikt. Lärums pedagogiska handledare Nina Rosenblad svarar på de vanligaste frågorna om förlängd läroplikt. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Pojke med Downs syndrom i en klätterställning.

Lennis nya närskola är till för alla

I nya Nedervetil skola inkluderas barn med intellektuell funktionsnedsättning. Deras behov har beaktats redan i planeringsskedet. Lenni Hansén är en av eleverna i resursklassen i den nya skolan. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Olika hjälpmedel som penngrepp, läslinjal och boken Min skolvecka.

Lärum tipsar om hjälpmedel som stöd för skolarbetet

Skolan har kört i gång och det finns kanske behov av hjälpmedel som underlättar skolarbetet eller koncentrationen. Här tipsar vi om några hjälpmedel som kan vara till stöd i inlärningen både i skolan och i hemmet. Artikeln ingår i GP 3/2021.
Porträtt på Otto Ilmonen i brun sammetskavaj och kravatt.

Byråkraten som vill förbättra världen

Att leda i en tid av förändring. Det blir Otto Ilmonens uppdrag som ny samkommunsdirektör för Kårkulla. Att lotsa Kårkulla inför den stundande vårdreformen som innebär att samkommunen uppgår i välfärdsområdena. Men vem är Otto Ilmonen, och hur ser han på Kårkullas roll i reformen? Artikeln ingår i GP 3/2021.
Bildkollage på kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning.

När de redan utsatta drabbas mest

I Kenya har coronakrisen gjort att människorättsperspektivet fått ge vika för humanitär hjälp. Men det görs även framsteg – sedan 2010 har kenyaner med intellektuell funktionsnedsättning en egen förening och den har fått luft under vingarna de senaste åren.
Bildschema över veckans matsedel

Lärum tipsar: Tydliggörande pedagogik förebygger kriser i vardagen

En kris kan se ut på många olika sätt. En del tänker kanske på stora kriser som coronakrisen eller livskris. I en familj kan det uppstå små kriser av olika slag i vardagen. Lärum ger därför några tips kring tydliggörande pedagogik som kan underlätta vardagen och förebygga kriser.
Illustration över person i rullstol som tittar ut genom ett fönster och en graf som visar att 45 % svarat att coronapandemin påverkat det stöd man får.

Medlemsenkäten bekräftar: Coronakrisen har varit en svår tid för många

Coronapandemin har inte bara varit en samhällskris, den har också inneburit en tung tid för många med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga. Det bekräftar FDUV:s medlemsenkät. Samtidigt har pandemin även fört med sig goda saker. I enkäten frågade vi också om medlemmars erfarenheter av samhällets stöd över lag. Svaren understryker vikten av personlig skräddarsydd service.
En glad kvinna i rosa tröja blickar framåt.

Efter femton år av kriser kan Alecia nu blicka framåt

Ångest, beteendestörningar och självmordstankar – på grund av psykisk ohälsa har Alecia Strengell och hennes familj genomgått svåra kriser. Efter många turbulenta år har rätt diagnos gett klarhet i tillvaron.
En kvinna mellan två män som sitter i rullstol.

Glädjen av att få stå i centrum

Hur har det påverkat mig att växa upp som syskon i en familj med barn med funktionsnedsättning? Vilket blir mitt ansvar i framtiden? Många funderingar aktualiseras då syskon blir vuxna och funderar på att själva bilda familj. Ett av dessa vuxensyskon är Andrea Holm.

”Glöm inte de andra barnen”

För föräldrar till barn med funktionsnedsättning kan relationen till syskonen vara en känslig fråga. Många bär på dåligt samvete antingen för att syskonen får för lite uppmärksamhet eller för att de måste ställa upp och hjälpa så mycket. Vi träffade familjen Johansson för att diskutera annorlunda syskonskap.
Porträtt på Andrea Westerlund.

Steg för Stegs nya ordförande vill jobba för rättvis lön och motarbeta mobbning

Andrea Westerlund från Raseborg är sedan årsskiftet ny ordförande för Steg för Steg. Andrea valdes till ordförande på föreningens årsmöte i november. Vi ställde några frågor till henne om det nya uppdraget och det hon vill jobba för: rättvis lön och antimobbning.
Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.
Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.
Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.
illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Ung kvinna med Downs syndrom leder en häst.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Simo Vehmas föreläser.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.
Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.
illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen