Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Möten som ger familjerna kraft

153924708011.10.2018 kl. 11:38
Att få ett barn med funktionsnedsättning anstränger ofta hela familjen och ställer den i en särskild position jämfört med andra familjer. Behovet av stöd är enormt och det behovet vill FDUV möta med projektet Familjen i centrum. Artikeln ingår i GP 3/2018.

De bubblar av tankar och idéer. De avbryter varandra och flikar in. Deras engagemang och iver att utveckla och hjälpa är påtagligt och genuint.

Möt Maria Balk och Camilla Forsell som sedan april är koordinatorer för FDUV:s familjearbete i södra Finland respektive Österbotten.

Inom ramen för det STEA-finanseriade projektet Familjen i centrum är deras uppgift att stärka förbundets stöd till familjer med barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning.

Den som suckar uppgivet över ytterligare ett projekt istället för kontinuitet och varaktig verksamhet behöver inte misströsta. Syftet är att styra upp och utveckla familjearbetet inom FDUV uttryckligen så att det också ska fortsätta efter projekttiden.

Tid för familjerna

Både Maria och Camilla har i och med sina tidigare arbetserfarenheter god kännedom om hur vardagen kan te sig i familjer med barn med funktionsnedsättning och om det krångliga servicesystemet. Att sköta all pappersrumba och ansökningar kräver mycket av föräldrarna.

De borde få vara föräldrar, men de blir ju experter istället.

– De borde få vara föräldrar, men de blir ju experter istället, konstaterar Camilla som arbetat över tio år som socialarbetare inom Vasa stads handikappservice. Hon hoppas kunna minska på familjernas börda på den här punkten.

Maria har jobbat som socialarbetare inom Helsingfors stads handikappservice och nu senast med utkomststöd. Dessutom har hon erfarenhet av jobb inom tredje sektorn och hon uppskattar organisationernas roll.

– Vi har mera tid för föräldrarna att på ett djupare plan diskutera också kreativa lösningar.

Också Camilla lockades av tanken på att kunna komma ännu närmare familjerna.

Möten på möten

Behovet av stärkt stöd till familjerna – inte minst på grund av alla förestående reformer – är uppenbart. Det finns ett stort behov att bolla tankar och få information.

I och med sitt tidigare jobb känner också Camilla till den mötesrumba som är vardag för familjerna.

– Det blir lätt för många möten som tär på föräldrarnas krafter och är bort från annat, säger Camilla.

Vi ska erbjuda möten som ger familjerna kraft. Ett av våra mål är att stärka resurserna hos familjen.

Hon ser att FDUV:s roll är att vara ett komplement till kommunerna, någon som lyssnar. FDUV får aldrig bli ännu en instans som tar av familjernas energi.

– Vi ska erbjuda möten som ger familjerna kraft. Ett av våra mål är att stärka resurserna hos familjen. Vi ska ha hela familjen i fokus och det ska även finnas tid för reflektion kring de känslor och tankar som deras situation medför, säger Maria.

Samarbete med familjestödjarna

Så småningom börjar det utkristalliseras vad det här stödet till familjerna för FDUV:s del ska handla om. Det är lite längre familjekurser som beaktar hela familjen, kortare endagarsträffar kring olika teman eller några timmars infokvällar och rådgivning.

– Behovet att träffa andra i samma situation kommer väldigt starkt fram då man talar med familjer, säger Camilla.

Därför kommer det sig naturligt att förbundets professionella familjearbete delvis sker i samarbete med de frivilliga familjestödjarna. Familjestödjarna är alla anhöriga till personer med funktionsnedsättning och utbildade av FDUV.

– Familjestödjarna är erfarenhetsexperter, vår uppgift är att koordinera och sprida info så att de kan stöda andra familjer på bästa sätt, säger Maria.

Varför är det viktigt att de här familjerna möts?

Det ger mycket att höra om andras liknande erfarenheter. Så man inte blir fast i negativa tankar.

– De är i en särskild position jämfört med familjer som inte har barn med funktionsnedsättning och det anstränger hela familjen, säger Camilla.

– Det ger mycket att höra om andras liknande erfarenheter. Så man inte blir fast i negativa tankar. Det är också viktigt att hitta ett sammanhang, en gemenskap. Ingen ska förbli ensam, säger Maria.

Bekant verksamhet på nytt sätt

Mycket av det som räknas upp här ovan låter säkert bekant. Familjekurser och infokvällar ordnar FDUV redan nu. Men Camilla och Maria ska också se över innehållet och fundera på vad som är just FDUV:s uppdrag och kärnkompetens.

– Vår uppgift är kanske att ha mera fokus på substans än rekreation, funderar Maria.

Camilla lyfter fram behovet att hitta sätt att ordna programmet så att vi faktiskt får familjerna med. Det kan t.ex. handla om att ordna barnpassning.

En tydlig ambition är att nå grupper som nu inte så starkt är med i FDUV:s verksamhet. Det gäller till exempel familjer med barn med neuropsykiatrisk problematik, barn som inte ännu har en diagnos och barn med sällsynta diagnoser samt syskon till personer med funktionsnedsättning.

– Syskon behöver också få uppmärksamhet, säger Camilla.

Maria och Camilla uppmanar familjer att ta kontakt. Dels kan de erbjuda rådgivning och fungera som bollplank inför serviceplanering, dels önskar de höra familjernas önskemål och idéer för FDUV:s familjearbete.

 

Matilda Hemnell
Catharina Stude står med armarna i kors i en lunchrestaurang.

Catharina jobbar med det hon älskar

En värdefull resurs, så betecknar arbetsgivaren Catharina Studes arbetsinsats. Catharina själv stortrivs med jobbet på lunchrestaurangen Täffä Lunch i Esbo. Hon hör till de få personer med funktionsnedsättning som har ett jobb på den öppna arbetsmarknaden.
Porträtt på Hannaleena Luoma och Fanny Ala-Heikkilä.

Med lönearbete som mål

Genom skräddarsytt, konkret och långvarigt stöd hjälper arbetstränare personer med funktionsnedsättning att hitta, få och behålla ett arbete med lön. Och det ger resultat: år 2019 hade nästan 200 helsingforsare en anställning tack vare stadens tjänst arbete med stöd.
Person med Downs syndrom arbetar i ett kök.

Centrala begrepp om arbete

Det är inte alltid lätt att veta skillnaden på arbetsverksamhet och arbete, eller skillnaden på ersättning och lön och hålla reda på alla svåra ord och begrepp som gäller arbete för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Därför har vi här samlat centrala ord och begrepp.
Nalle Öhman uppvaktas av Lisbeth Hemgård i sitt hem.

Samspelets mästare

Det första Sigfrid Törnqvist-priset går till Nalle Öhman, mannen som på ett banbrytande sätt utvecklat samspelet med personer med stora stödbehov och kommunikationssvårigheter. Nalle Öhman verkade som omsorgspräst 1990–2012. Artikeln ingår i GP 4/2020.
illustration där personer jobbar bland djur i naturen.

Arbete bland djur och natur

Inom Soite kan personer med intellektuell funktionsnedsättning välja att delta i arbetsverksamhet på ett stall eller en fårfarm inom ramen för Green care-verksamhet. Även inom Kårkulla har man goda erfarenheter av naturbaserade metoder. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Mikael Lindholm utanför en gammal villa.

Från föräldrakretsar till människorättsorganisation

Förr ansåg man att samhället behöver skyddas från personer med intellektuell funktionsnedsättning. I dag är människosynen en helt annan och det finns ett servicesystem som den tidens familjer bara kunde drömma om. Den här utvecklingen finns nu dokumenterad i en bok om FDUV:s och DUV-rörelsens historia. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Ung kvinna med Downs syndrom leder en häst.

Ridningen ger Ida nya färdigheter

Ida Sundelin trivs i naturen och har sedan ett år tillbaka haft ridning som hobby. Den nya hobbyn har inte bara botat hennes svåra djurfobi, den har dessutom utvecklat och stärkt många färdigheter som är viktiga ingredienser för ett fullgott vuxenliv. Artikeln ingår i GP 3/2020.
Simo Vehmas föreläser.

Blomstra som individer

Personer med grava intellektuella funktionsnedsättningar är utsatta för förvaringsmentalitet. Servicesystemet är dåligt på att identifiera deras styrkor och erbjuder dem få möjligheter att blomstra som individer, visar professor Simo Vehmas forskning.
Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.
illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.
tre personer och illustyrationer av coronaviruset

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.
Händer som skålar i kaffekoppar samt mobiltelefoner.

Nätcaféer där anhöriga får prata av sig

När coronakrisen var ett faktum och vi på FDUV blev tvungna att ställa in kurser och träffar för familjer räckte det inte länge förrän vårt familjeteam körde igång med nätträffar för anhöriga till barn med funktionsnedsättning.
Man med hjälm och kvinna stretchar.

Motion ger styrka i vardagen

Alla kan motionerna och den vägen träna upp sin styrka. Men de som har en funktionsnedsättning och ett stort stödbehov behöver extra hjälp för att röra på sig. För Anja Niskanen-Leskinen är det en hjärtesak att inkludera motion i Robin Pinomaas vardag.
Paula Tilli och Svenny Kopp som föreläser.

De synliggör flickor med autism

Många flickor och kvinnor med autism får ingen diagnos eller får den väldigt sent och blir därmed utan det stöd de behöver. Förr trodde man till och med att flickor med en normal begåvning inte kan ha autism. Paula Tilli är ett levande exempel på att det inte stämmer. Hon exemplifierar också konsekvenserna av att inte få rätt stöd, och vilken enorm skillnad det kan göra att slutligen få en diagnos.
Mamma och barn med funktionsnedsättning och mormor i bakgrunden.

Med mormor som familjens styrka

Att få familjepusslet att gå ihop är en utmaning för många, även i familjer där det inte finns barn med särskilda behov. Fyrabarnsfamiljen Mats och Sofia Elenius har hjälp av både far- och morföräldrar, men främst av mormor som bor sex kilometer från familjens hem i Purmo.
Mänsklig robot.

Robotar kan göra oss mindre ensamma

Det finns många farhågor gällande robotik, men fördelarna är fler. Inom omsorgen kommer robotar att bli betydligt vanligare och det kan minska på ensamheten bland äldre och personer med funktionsnedsättning. Det anser i varje fall Cristina Andersson.
Porträtt på Mark Levengood och pärmarna av tre lättlästa muminböcker.

Mark Levengood om Mumin, lättläst och ensamhet

Mark Levengood har läst in lättlästa muminböcker. Fredrika Nyqvist fick en pratstund med Sveriges mest kända finlandssvensk, för många ”muminspråket” personifierad.
Två kvinnor lyssnar koncentrerat.

Ensamhet som förenar

Att ha ett barn med funktionsnedsättning kan få dig att känna dig ensam, att känna ett visst utanförskap. Men du kan också hitta ett sammanhang och en gemenskap som ger dig kraft.
Man sitter ensam vid ett bord intill ett fönster.

Ensamheten är värst

Upp till 400 000 finländare uppger att de känner sig ensamma, många av dem har en funktionsnedsättning. Roland Grankulla talar öppet om sin ensamhet, om sin längtan efter en riktig vän och en livskamrat.
Barn som gråter förtvivlat.

När orden saknas

Det här är en ärlig berättelse av en mamma. En berättelse om hennes kärlek till sin dotter och hennes kamp för att få vardagen att fungera. Meningarna består av citat ur en lång intervju. Av respekt för familjen saknas namnen och bilderna i artikeln är endast symboliska.
Kvinna med man och barn i roddbåt.

En familjesemester för alla

Hotellsemester med barn, både med och utan specialbehov, hur går det ihop? Åsa Broo deltog med sin familj på FDUV:s och Semesterförbundets familjevecka och blev positivt överraskad. Läs hennes tankar efter semestern. Hon rekommenderar fler att ta chansen.
Kvinna med CP-skada titta utrycksfullt in i kameran

Ida kommunicerar utan att prata

Ida Westerlund kan inte tala, men är en hejare på att göra sig förstådd. Som hjälp använder hon gester, miner, ljud och en pekplatta. Hon har nyligen blivit utbildad erfarenhetstalare för Steg för Steg – den fösta som använder alternativ- eller kompletterande kommunikation, AKK.
Ett äldre par går armkrok längs en väg i höstigt landskap

God hälsa på ålderns höst

Det kunde kallas ett paradigmskifte, ett nytt sätt att tänka inom vården och omsorgen. Det anses inte längre självklart att personer med intellektuell funktionsnedsättning åldras snabbare, eller har kortare livslängd. De har rätt till samma undersökningar, förebyggande insatser och behandlingar som alla andra.
Porträtt på Gerd Ahlström

Svensk forskning med fokus på de äldres hälsa

Professor Gerd Ahlström har forskat i hur äldre personer med intellektuell funktionsnedsättning mår och hurdan vård de får.
Kia Mundebo med svart blus och glasögon

Hon brinner för de äldre

Personer med intellektuell funktionsnedsättning lever allt längre. Det är i sig en bra sak, men beredskapen att stöda dem är i regel låg. Därför behövs det eldsjälar som Kia Mundebo.
Äldre person sitter på en bänk utomhus och bläddrar bland sina papper

Så förändras livet för de äldre i Svenskfinland

GP 2/2019 hade temat att åldras. Vi redde ut vad åldrandet innebär för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Svenskfinland.
Kvinna med grått hår och glasögon sitter i soffa, bakom soffan står en man på huk

När åldern börjar ta ut sin rätt

Vem ska ta hand om våra barn med funktionsnedsättning när vi inte längre finns? Hur blir det när både de anhöriga och barnen blir gamla? Många vill skjuta bort frågorna, men Gunnel Grönlund har en plan för sonen Mikael.

”Jag var nog så tveksam till att Kalle skulle flytta”

När personer med intellektuell funktionsnedsättning ska flytta behöver alla inblandade förberedas och det kan vara en lång process. Kalle Sundelin har deltagit i FDUV:s flyttningsförberedelse och bor nu i ett eget hem.

Leder fosterdiagnostik till informerade beslut?

Fosterdiagnostiken ställer oss inför svåra etiska frågor. Henrika Mercadante har träffat genetiska vägledaren Charlotta Ingvoldstad Malmgren som var inbjuden till Finland för att tala på FDUV:s etikseminarium Rätt till (ett gott) liv. Artikeln ingår i GP 4/2018.

”Ett modigt beslut”– i dag sprider Mio glädje

De flesta som får veta att barnet de väntar har Downs syndrom väljer att avbryta graviditeten. Men Maija och Mark Niemi valde annorlunda. I dag är de föräldrar till Mio, 4,5 år och My, 1,5 år. Artikeln ingår i GP 4/2018.

Behandla dig själv som en vän

Som anhörig till någon med funktionsnedsättning är det inte ovanligt att känna att man inte räcker till. Även känslor av skam och skuld kan förekomma. Självmedkänsla är något som kan hjälpa oss handskas med dessa känslor och klara av vardagens utmaningar.

Trygga möten på internet

Att kunna röra sig på internet är både viktigt och roligt i dagens samhälle, men innebär också en del risker. Lärums Carina Frondén ger tips på vad det är bra att tänka på om ens barn med intellektuell funktionsnedsättning vill vara på sociala medier. Artikeln ingår i GP 3/2018.

Katja har fått möta arbetslivet på lika villkor

Katja Nygård i Karleby har jobbat på dagis i 22 år och stortrivs. Hon har Downs syndrom och vill inte byta ut jobbet mot att arbeta på dagcentral. Artikeln ingår i GP 3/2018.

Personlig assistans ger fritiden ett lyft

I Karleby får personer med intellektuell funktionsnedsättning personlig assistans för fritid, även om de bor på Kårkullas boenden. Inom Mellersta Österbottens social- och hälsovårdssamkommun Soite har man aktivt lyft fram att detta är en laglig rätt personerna har. Det har gett fritidsverksamheten ett lyft, anser personalen på Soldalens serviceenhet. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Ett läger är mer än ett läger

FDUV:s läger är ett viktigt avbrott i vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Förbundet har startat en medelinsamling får att kunna sänka deltagaravgifterna. Det ska vara möjligt att delta oberoende av socioekonomisk bakgrund. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Stöd är en fråga om tajming

Vad händer när läkaren säger: ”Ditt barn har kanske en utvecklingsstörning”? Hur snabbt kan du ta det till dig och när behöver du stöd? För Minna Almark, vars dotter har Kleefstras syndrom, misslyckades tajmingen av stöd. Artikeln ingår i GP 2/2018.

Framgångssagan behöver nyanseras

Att det i någon bemärkelse var sämre förr, rättfärdigar inte missförhållanden mot personer med intellektuell funktionsnedsättning i vår samtid. Därför behöver vi kritiskt granska den historia vi berättar om funktionshinderpolitik, och reflektera över vår egen maktutövning, säger forskaren Niklas Altermark.

Nu ska brukarna bli delaktiga på riktigt

Alla anställda vid Kårkulla ska få fortbildning i så kallad personcentrerad planering, PCP. Med hjälp av metoden ska personalen stärka de funktionsnedsattas rätt till självbestämmande, delaktighet och valfrihet.

Alla har rätt till kärlek och sexualitet

Temat sexualitet och intellektuell funktionsnedsättning är svårt eftersom det överskrider de gränser vi vanligen satt upp för intimitet och integritet. Det betyder ändå inte att vi ska låta bli att prata om det.

Snuvad på konfekten? Valfrihet ska gälla alla

FDUV:s sakkunniga inom intressepolitiskt arbete Annette Tallberg analyserar regeringens utkast till lag om valfrihet inom vården.

Delta i vår läsarundersökning – vinn biobiljetter!

Hjälp oss att utveckla FDUV:s och DUV-föreningarnas tidning Gula Pressen.

Begrepp väcker känslor

Med anledning av diskussionen om FDUV:s namn och begrepp publicerar vi redan nu verksamhetsledare Lisbeth Hemgårds ledare, som ingår i nästa nummer av vår tidning Gula Pressen.

”Härligt att få vara en pappa som behövs”

Jocke Wilén är tacksam över att få vara pappa till Lucas som har Downs syndrom. Fars dagen till ära väljer vi att lyfta fram en artikel från i vår.

Världen tillhör oss alla

Den kenyanska funktionshinderorganisationen KAIH och FDUV har samarbetat i 11 år. I april reste Steg för Stegs erfarenhetstalare Erik Weyand, föräldern och socialarbetaren Marianne Ly och FDUV:s koordinator Elina Sagne-Ollikainen till Nairobi för att träffa KAIH:s föräldragrupper och erfarenhetstalare.

Ett rop på medvandrare

Hur är det att ta emot det första beskedet om funktionsnedsättning hos ett barn? Nästan 80 föräldrar har besvarat frågor om första beskedet i vår enkät inom projektet Mer än ord.

Vårdarlön det enda rätta

Att vara närståendevårdare åt ett barn med funktionsnedsättning kan vara oerhört tungt. Christina Mannfolk i Korsnäs tycker att det enda rätta vore att de som drar det här lasset fick en rimlig vårdarlön.

Hjälp! – svårt att få psykvård

Om en person med utvecklingsstörning har allvarliga problem med sin psykiska hälsa, har hen lika rätt till specialiserad psykiatrisk vård som alla andra. I praktiken fungerar det inte alltid så smidigt.

Självbestämmande: Hur hjälpa Mia att bestämma själv?

Mia vill inte gå i duschen. Om hon skulle få bestämma själv skulle hon aldrig gå i duschen. Det tror personalen på gruppboendet. Det tror de anhöriga. Får hon som har en utvecklingsstörning besluta om sitt duschande själv?

Susannas nya hem  – en solskenshistoria

Susanna Berghäll flyttade till en egen lägenhet för ett halvt år sedan. Allt gick väldigt fort efter att Susanna och hennes mamma Alice började på FDUV:s kurs, men båda är nöjda och glada över livsförändringen.
  • «
  • 1
  • 2
  • 3
  • 4
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen