I vår blogg skriver vår personal tankar och reflektioner kring sitt arbete eller aktuellt inom funktionsrättsområdet. Vi kan också anlita gästbloggare. Om du vill skriva kan du vara i kontakt med förbundets informatör.
På det nationella planet sker det just nu stora förändringar inom specialomsorgen. Statsrådet beslöt i november 2012 att tjänsterna för personer med utvecklingsstörning ska utvecklas i närsamhället och att alla institutionsplatser ska avvecklas före år 2020. Kommunerna ges ett större ansvar för tjänsterna och specialomsorgsdistriktens roll kommer att förändras.
I Raseborg har tjänsterna för personer med utvecklingsstörning väckt diskussion. Raseborgs ekonomiska resurser är svaga och man börjar se om sitt hus. Ett förslag har varit att säga upp avtalet med Kårkulla samkommun, den stora producenten av stöd för personer med utvecklingsstörning i Svenskfinland. Kårkullas tjänster är helt enkelt för dyra för staden.
Thérèse Grahn lyfter i sin insändare (HBL 10.6.2013) fram den knipa som familjer kan hamna i då barnet har kommunikationssvårigheter och behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). På FDUV har vi bekymrat oss för att resurserna i Svenskfinland är så knappa när det gäller anpassade läromedel och alternativ kommunikation.
Inför kommunalvalet får vi dagligen läsa om hur kommunerna är tvungna att spara i social- och hälsovården. Kommunernas sparbudgeter kan förorsaka problem också i tjänsterna för personer med utvecklingsstörning. På FDUV oroar vi oss särskilt för att den positiva utveckling som kommit igång med individuella tjänster riskerar att stanna upp.
Enligt databasen för offentlig upphandling, hilma.fi, begär Raseborgs stad som bäst in anbud för personlig assistans med lägsta kostnad som enda kriterium.
Under sommaren har vi på debattsidan i HBL (7.6, 10.6, 12.7 och 17.8) fått läsa att skolassistenter vid Minervaskolan i Helsingfors är missnöjda med sina arbetsvillkor. Anhöriga till skolans elever med särskilda behov är besvikna. Det handlar om för korta arbetsavtal och avsaknad av kontinuitet i arbetsförhållanden. I Helsingfors har kritik bland annat riktats mot att staden anlitat rekryteringsföretaget Seure för att sköta anställningen av assistenter.
Det samhälle vi lever i genomgår ständiga förändringar. Är förändringarna till invånarnas bästa? I så fall, till vilka invånares bästa? Det ska vara lönsamt att främja välfärd och hälsa för alla invånare. Ett sådant samhälle vill vi arbeta för. Nästa regering bör tänka mycket mer på social hållbarhet – både som mål, medel och metod.
Tack för insändaren (25.10.2010 i HBL) om närståendevårdare. Det är viktigt att lyfta fram närståendevården bland äldre, men det finns också många närståendevårdare inom handikappsektorn.
Inom Miljöministeriet har framlagts en rapport angående bostadsbyggande för personer med utvecklingsstörning. En arbetsgrupp bildades tidigare under året där intresseorganisationer och byggproducenter var representerade. I Svenskfinland bor fortfarande närmare 90 personer på institution, på Kårkulla vårdhem.
Ett nytt lagförslag vars avsikt är att underlätta förvärvsarbete för personer med funktionsnedsättning, som har pension antingen enligt folkpensionslagen (invalidpension) eller enligt arbetspensionslagarna (sjukpension) har framlagts.
FDUV (Förbundet De Utvecklingsstördas Väl r.f.) har startat projektet Arbete genom samarbete som finansieras av insamlingen Gemensamt Ansvar 2008. Temat för insamlingen är ”Arbete och delaktighet”. Inom det inhemska projektet stöds sysselsättning för personer med utvecklingsstörning.
Jag har med stort intresse följt med den debatt som förekommit i HBL kring Kårkulla samkommuns tjänster. Som verksamhetsledare vid Förbundet De Utvecklingsstördas Väl (FDUV) kontaktas jag ofta av anhöriga som vill diskutera servicekvalitet. Det finns anhöriga som är nöjda med de tjänster deras barn erbjuds från Kårkulla samkommun. Men det finns också de som är missnöjda, det handlar ofta om anhöriga till personer med svåra funktionshinder. Anhöriga klagar på att servicen inte motsvarar deras barns behov och upplever att de inte blivit hörda eller tagna på allvar.