Projektet Steget vidare – från arbetsverksamhet till arbete med lön startade under den annorlunda coronavåren. Nu är hösten här och dag- och arbetsverksamheterna har kunnat öppna igen. Det innebär att många återvänder till sina arbetsplatser. Men hurudana arbeten är det egentligen?
Det är inte en självklarhet att en person med intellektuell funktionsnedsättning får lön för sitt arbete. Endast ett fåtal är anställda och får lön. En del av dem, faktiskt rätt många, deltar i arbetsverksamhet som utförs på alldeles vanliga arbetsplatser, men utan anställningsskydd. Det heter utlokaliserad arbetsverksamhet eller stödd arbetsverksamhet.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan och vill verka på den öppna arbetsmarknaden.
Projektets övergripande mål är att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning får möjlighet till lönearbete. Detta förverkligas på olika sätt. Dels genom att sprida kunskap om olika typer av stöd för anställning, dels genom att synliggöra att personer med intellektuell funktionsnedsättning kan och vill verka på den öppna arbetsmarknaden.
Att jobba med arbetsfrågor för målgruppen är inte som en rak linje som går från arbetssökning till anställning. Men målet är klart: Ett arbete som den arbetssökande trivs med och där hen upplever sig behövd och delaktig. Att hen ska få vara en självklar del av samhället, också på jobbet.
Samma rättskydd
En anställning ger ett rättsligt skydd som upprätthåller förtroendet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Gäller skyddet också personer med intellektuell funktionsnedsättning?
Självklart! Finland har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Artikel 27 är tydlig: ”konventionsstaterna ska vidta åtgärder för att förbjuda diskriminering på grund av funktionsnedsättning med avseende på alla frågor som gäller alla former av yrkesverksamhet, inklusive rekryteringsvillkor, anställning och sysselsättning, bibehållande av anställning, befordran samt en säker och hälsosam arbetsmiljö.”
Ändå fortsätter arbetsverksamheten på vanliga arbetsplatser. Man hänvisar bland annat till att det är tryggare om serviceproducenterna och kommunerna fortsätter att skapa och upprätthålla dessa arbeten. För vad händer annars med alla dem som inte är produktiva, snabba och effektiva? De som kanske bara klarar av att göra en liten del av en arbetsuppgift? Ska de bli utan det arbete de upplever som viktigt och meningsfullt?
De som gör ett produktivt arbete som arbetsgivare drar nytta av ska inte diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning och därför nekas anställning.
Nej, självklart inte. För dem behövs fortfarande sysselsättning i form av dag- och arbetsverksamhet. Men de som gör ett produktivt arbete som arbetsgivare drar nytta av ska inte diskrimineras på grund av sin funktionsnedsättning och därför nekas anställning.
Flera personer med intellektuell funktionsnedsättning arbetar i förhållanden som uppfyller kännetecknen för arbete. När ställs kravet på anställning? Efter en skälig inlärningsperiod, efter fem år eller aldrig?
Dagens system upplevs orättvist
Vad säger då de personer som själva berörs av systemet? Som varje dag går till sin arbetsplats och gör ett arbete som behöver bli gjort? Steg för Stegs medlemmar visar ett stort intresse för arbetsfrågor. ”Orättvist” säger många om systemet. ”Vi vill ha lön för det arbete vi gör!”
Många saker kan ändå vara svåra att förstå, det gäller till exempel frågor om skatter och pension. ”Tänk om man förlorar pensionen?” undrar somliga och ”Blir det något kvar i handen om man är tvungen att betala mycket skatt?” funderar andra.
Det är tydligt att det behövs information. Det är viktigt att den ges så att den är förståelig, att den är verklighetsbaserad och så att den inte skapar rädsla för anställning. Vi betalar alla skatt, även på pension eller arbetsmarknadsstöd, är ett förtydligande som många behöver höra.
Projektet Steget vidare kommer att väcka frågor och utmana invanda tankesätt. Vi behöver ställa oss frågan: Hur förhåller jag mig till detta?
Att projektet är aktuellt och viktigt är klart, men ännu tydligare är att personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver få sin röst hörd och sina rättigheter synliggjorda också när det gäller arbete.
Text: Melanie Shametaj, projektledare för Steget vidare
Foto: iStock
Läs mera om:
