Fotografi på Susanne Tuure och citatet Rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar ofta om rätten till service på det egna modersmålet.

Blogg: Är jag svensk eller finne – spelar det någon roll?

06.11.2019 kl. 00:15

Tankar om att vara finlandssvensk ur ett privat och yrkesmässigt perspektiv. Det skriver Susanne Tuure om i vår blogg Svenska dagen till ära.

I min barndom på landsbygden där jag bodde, var det det svenska språket som gällde. Jag lyssnade på svensk radio, tittade på Sveriges tv, läste finlandssvenska dagstidningar och lyssnade på svensk musik. Jag talade svenska i butiken, hos läkaren, med kamrater och med släkten.

I skolan var alla elever svenskspråkiga och det var också hela umgängeskretsen. Min kontakt med det finska språket var språkundervisningen i skolan, och under somrarna råkade jag någon gång på personer som talade finska.

Det var en lycklig barndom i en liten finlandssvensk by.

I dag, drygt 50 år senare, är mitt hemspråk finska. Jag tittar på finska nyheter och följer med den finska politiken i pressen och i nyhetsutbudet på internet. Vännerna i umgängeskretsen talar finska och grannarna i byn där jag bor talar finska. I föreningen där jag är aktiv talar jag finska, och jag drömmer på finska.

Jag lever ett lyckligt liv i en liten finskspråkig by.

Mitt yrkesmässiga liv har ändå genom åren ständigt haft en koppling till det finlandssvenska. Jag har arbetat för flera olika arbetsgivare, och det har alltid varit i en finlandssvensk miljö. Det betyder att arbetskompisarna kring kaffebordet talar svenska, texter skrivs på svenska och ärenden sköts på svenska.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar många gånger om rätten till service på det egna modersmålet.

I mitt nuvarande jobb som sakkunnig inom en finlandssvensk intresseorganisation ligger fokus ofta på det svenska språket. Att tala och jobba för rättigheter för personer med funktionsnedsättning handlar många gånger om rätten till service på det egna modersmålet, och rätten till en tillhörighet i ett finlandssvenskt sammanhang.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning har ofta svårigheter med kommunikationen och förståelsen av språket. Deras behov av service på det egna modersmålet är därför extra stort.

Så till frågan: Är jag svenska eller finne? Och spelar det någon roll?

För mig personligen spelar det ingen roll om man är svensk eller finne. För mig är det viktigare med en värdegrund där frihet, lojalitet, valfrihet och förståelse för olikheter råder. Denna värdegrund ser rätten till sitt eget språk som en självklarhet! Och vård och service på det egna modersmålet som en grundläggande rättighet.

Susanne Tuure, sakkunnig inom boendefrågor och påverkansarbete

skuggan av en cykel bakom en äppelträdskvist i blom.

När utomhuslivet blev räddningen

Coronaepidemin har understrukit naturens betydelse som tidsfördriv, kraftkälla och plats för socialt umgänge. Sofia Jernström från Steg för Steg skriver i vår blogg om utomhuslivets roll denna vår.

Internationlella dagen för lätt språk 28.5.

Använd lätt språk – 20 tips om lätt svenska

Den 28 maj firas den första internationella dagen för lätt språk.

Person med dator i famnen, från skärmen framgår att Steg för Stegs nätcafé med temat musik pågår.

När träffarna och stödet flyttade ut på nätet

När det inte längre var möjligt att träffas fysiskt på grund av coronaviruset fick Steg för Steg tänka om. Många med intellektuell funktionsnedsättning satt nu hemma utan normal sysselsättning och utan att träffa andra. Därför öppnade föreningen ett nätcafé – ett rum på nätet öppet för alla.

Organisationernas hälsning till riksdagens funktionshindergrupp med anledning av coronakrisen

Vi lyfte fram vilka konsekvenser coronarestriktionerna haft för personer med intellektuell funktionsnedsättning och vilka åtgärder som bör vidtas när samhället börjar öppnas upp.

Tämj din coronabläckfisk

Henrika Mercadante reflekterar i vår blogg kring alla de svåra beslut vi varit tvungna att fatta denna coronavår och om de känslor av otillräcklighet som många av oss tampats med.

illustration över person som får hjälp vid videosamtal och utomhusvistelse.

En annorlunda vardag, men rätt bra trots allt

Inget ont som inte för något gott med sig, heter det. Det gäller också coronakrisen. När vardagen på boendeenheter sattes på ända togs nya verktyg och verksamhetsformer i bruk. Många av dem kommer att leva kvar också efter coronavåren. Vardagen har även sett annorlunda ut för anhöriga som nu fått hålla kontakt med sina barn via digitala verktyg.

tre personer och illustyrationer av coronaviruset

Så här har coronaviruset påverkat min vardag

Coronaviruset har påverkat personer med intellektuell funktionsnedsättning väldigt olika.

Pärmen på boken FDUV – 60 år för demokrati, utveckling och humana värderingar.

Ny bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling

Boken är skriven av FDUV:s tidigare verksamhetsledare Mikael Lindholm.

Rörligheten för personer med funktionsnedsättning begränsas lagstridigt

Många personer med intellektuell funktionsnedsättning har svårt att förstå varför de inte fått träffa sina föräldrar på upp till två månader. Att vara ifrån de anhöriga är särskilt betungande nu inför mors dag. Enligt lagen kan bara personer som blivit smittade av eller exponerade för coronaviruset isoleras eller sättas i karantän.

En ljus och rymlig sal samt texten Förbundskongressen 23-25.10.2020 på Åland.

Anmälan till förbundskongressen är öppen

Kom med och påverka och träffa gamla och nya bekanta!

Händer som skålar i kaffekoppar samt mobiltelefoner.

Nätcaféer där anhöriga får prata av sig

När coronakrisen var ett faktum och vi på FDUV blev tvungna att ställa in kurser och träffar för familjer räckte det inte länge förrän vårt familjeteam körde igång med nätträffar för anhöriga till barn med funktionsnedsättning.

Föräldrar ska inte behöva välja mellan barnets hälsa och försörjning

Också personer som är över läropliktsåldern kan till exempel på grund av intellektuell funktionsnedsättning behöva fortsatt hjälp, stöd och omsorg av en annan person. Organisationer kräver att familjernas försörjning tryggas jämlikt.

Lättläst om internet och appar för videosamtal

Carina Frondén på Lärum tipsar i vår blogg om lättlästa instruktioner för videosamtal och om material för trygg internetanvändning.

Det behövs tydligare direktiv för vårdbegränsningar

Insändare i Hufvudstadsbladet 24.4.2020.

Enkät om självbestämmande och begränsningsåtgärder samt hur coronapandemin påverkat – svara senast 26.4!

FDUV utreder hur självbestämmande och begränsningsåtgärder förverkligas samt hur coronapandemin påverkar er.

illustrationer över personer som har kontakt via internet.

Tips och goda exempel under coronakrisen

Berätta hur ni löst olika situationer i dessa undantagsförhållanden – vi tipsar vidare!

I skuggan och ljuset av ett syskon

Den 10 april firas internationella syskondagen och då vill vi särskilt lyfta fram dem som är syskon till barn med funktionsnedsättning. Syskonens behov av stöd är något vi inom FDUV allt mera har fokus på. Läs Annika Martins bloggtext om detta.

Service som behövs på grund av funktionsnedsättning ska vara avgiftsfri

FDUV har gett ett utlåtande om regeringens förslag till klientavgiftslag.

Johanna Rutenberg sitter bland böcker och läser i en bok.

Läs tillsammans – om corona, men också om helt andra saker!

Kriser understryker behovet av information som är lätt att förstå. I vår blogg skriver Johanna Rutenberg, teamledare på LL-Center, om vikten av att läsa högt och diskutera tillsammans. Hon tipsar också om var du kan hitta lättläst material om corona, men även annat.

Person med downs syndrom leker på solig strand, i bakgrunden ledare.

Tongåvan samlar medel till FDUV:s läger

I april kan man skicka hälsningar via Tongåvan och samtidigt stöda våra läger.