Den 14 april är det riksdagsval. En av grundtankarna i en demokrati är att alla ska få sin röst hörd. Det förutsätter att alla grupper röstar i ungefär lika stor utsträckning, men få grupper är lika underrepresenterade inom politiken och röstar så sällan som personer med intellektuell funktionsnedsättning. Ändå är dessa aktiva brukare av samhällets tjänster. Klart att de ska vara med och påverka!
Och du som undrar: Ja, personer med intellektuell funktionsnedsättning har rösträtt i Finland sedan 1972. Så vi har haft allmän och lika rösträtt sedan dess (inte 1906 som ofta nämns), men fortfarande kan vi inte tala om samma möjligheter för alla att delta och rösta.
Brist på begriplig information
Politik kan vara svårt och främmande för vem som helst, men personer med en intellektuell funktionsnedsättning kan behöva lättläst information för att kunna delta. Lättläst information är inte samma sak som klarspråk. Lättläst information innebär skriftlig eller muntlig information som är anpassad för dem som har svårt att läsa eller förstå standardspråk.
Förutom lättläst text kan bilder stödja begripligheten och för vissa är bildstöd helt centralt.
Att informera om valet på lätt svenska betyder alltså att man ger information med en enklare form av ordförråd, uppbyggnad och innehåll utan att samtidigt ge avkall på det väsentliga. Man kan säga att alla har rätt till samma information, men vissa behöver den i bearbetad form. Förutom lättläst text kan bilder stödja begripligheten och för vissa är bildstöd helt centralt.
Ett problem som man kanske inte tänker på innan det är för sent, är att många personer med intellektuell funktionsnedsättning inte bor i sin hemkommun. De behöver få tydlig information om att de inte kan rösta på valdagen utan måste förhandsrösta.
Brist på stöd
Förutom brist på tillgänglig information, är brist på stöd en av de främsta orsakerna till varför personer med intellektuell funktionsnedsättning låter bli att rösta. Enligt en undersökning i England (Keeley, H. m.fl. 2008) var personer som bodde på ett gruppboende där någon annan röstade, och där de fick rätt stöd, elva gånger mer benägna att gå och rösta jämfört med personer som bodde ensamma, eller med personer som inte röstade överhuvudtaget.
Personalen och anhöriga har alltså en central roll i att stöda personer att rösta.
Personalen och anhöriga har alltså en central roll i att stöda personer att rösta. Boendepersonal borde få utbildning och information i hur de ska informera om valet. Gruppboenden borde också använd möjligheten till hemröstning oftare.
Ovana att ta beslut
En annan orsak till att personer med intellektuell funktionsnedsättning inte röstar är att de är ovana att få fatta beslut. Om din förmåga att fatta beslut alltid ifrågasätts och andra bestämmer om de mest privata sakerna i ditt liv, hur påverkar det ditt självförtroende i förhållande till att fatta beslut om vem du ska rösta på?
Om din förmåga att fatta beslut alltid ifrågasätts hur påverkar det ditt självförtroende i förhållande till att fatta beslut om vem du ska rösta på?
Om vi stärker rätten till självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning och erbjuder stöd i att fatta beslut om sådant som berör ens eget liv, då ökar också viljan och möjligheten att rösta i val.
Funktionshinder i samhället
Till sist finns det även många konkreta funktionshinder i samhället som höjer tröskeln för personer med funktionsnedsättningar att rösta i val. Vallokalerna måste vara tillgängliga – i vid bemärkelse – och tillgänglighetskraven borde skrivas in i vallagen. Kandidatlistorna vid valbåsen borde vara tydligare, gärna med partiernas logotyper och med större text.
De som behöver färdtjänst för att ta sig till vallokalen, ska inte behöva använda sig av sina fritidsresor för detta. Alla kommuner borde erbjuda en extra färdtjänstresa till och från vallokalen.
Även partierna måste bli mer inkluderande. Personer med olika funktionsnedsättningar borde ställa upp i val och få synlighet för att inspirera andra. Betydelsen av representation ska inte underskattas.
Text: Frank Lundgren, regional koordinator på Steg för Steg
Bild: Skärmdump från LL-Bladets nyhet om riksdagsvalet med symbolstöd
Här hittar du lättläst information om riksdagsvalet och hur man röstar i det:
- Justitieministeriets lättlästa broschyr om riksdagsvalet
- Information med bildstöd om hur du röstar i valet
- Justitieministeriets film om hur man röstar på förhand
- Justitieministeriets film om hur man röstar på valdagen
Källor:
- Keeley, H. m. fl. (2008) "Participation in the 2005 General elections by adults with intellectual disabilities" Journal of intellectual disability research volume 52 part 3 s, 175-181
- Elin Anderssons pro-gradu avhandling från 2016: Lika möjlighet att rösta? En studie av utvecklingen av rösträtten för personer med utvecklingsstörning och deras möjligheter att rösta i allmänna val
