Välfärdsområdena lovades 45 miljoner euro extra för genomförandet av den nya lagen om funktionshinderservice för år 2025. Baserat på kontakter till oss verkar det ändå som att de ständiga sparkraven försvagar eller hindrar genomförandet av funktionshinderservice på det sätt som lagen avser. Dessutom har regeringen nu meddelat om ytterligare nedskärningar på 20 miljoner euro.
Förverkligandet av den nya funktionshinderlagen har stött på betydande problem. Välfärdsområdena har gjort egna tillämpningsanvisningar som delvis till och med strider mot lagen och ökar ojämlikheten i tillgången till tjänster. Social- och hälsovårdsministeriet har nyligen instruerat dem att utgå från THL:s handbok om funktionshinderservice, som samlar aktuell information om tjänsterna enligt den nya lagen och det preciserade tillämpningsområdet.
Den nya funktionshinderlagen skulle trygga förverkligandet av artikel 19 i FN:s funktionshinderkonvention: varje person med funktionsnedsättning har rätt att få de tjänster som behövs för att kunna leva ett självständigt liv och vara delaktig i samhället. Varje person har också rätt att välja sin bostadsort. Men vi organisationer kontaktas nu om situationer där kunden har erbjudits bara ett “allt eller inget”-alternativ: till exempel en boendeplats långt från föräldrahemmet eller endast en viss boendeform i grupp. Individuella boendelösningar i eget hem har avslutats.
Det har även varit problem med att ordna morgon- och eftermiddagsverksamhet för barn samt lovvård. Personer med funktionsnedsättning har också hänvisats till tjänster enligt socialvårdslagen, trots att dessa inte motsvarar behoven och det inom dem saknas tillräcklig kompetens om funktionsnedsättningar.
Brister och ovilja att beakta individuella behov syns också i många andra tjänster. Särskilt tillgången till personlig assistans har försvårats. Enligt kontakter till oss har man också minskat på arbets- och dagverksamhet samt färdtjänst.
Inom funktionshinderorganisationerna frågar man sig om de extra resurserna som tilldelats funktionshinderservicen verkligen riktats rätt.
Behövs ingen livsskedesbestämmelse
Det fanns en berättigad förväntan om att den nya funktionshinderlagen skulle bättre förverkliga rättigheterna i FN:s funktionshinderkonvention. Så blev det inte. Nya nedskärningar i funktionshinderservice skulle förvärra situationen ytterligare.
I slutet av mars tog regeringen livsskedesbestämmelsen igen till diskussionen. En dylik bestämmelse planerades redan i samband med lagberedningen men övergavs eftersom den var i strid med grundlagen.
Funktionshinderorganisationerna motsätter sig restriktionen. Lagen har redan nu en mycket stark betoning på allmänna lagar och särskilt socialvårdslagen, vilket göra att många med funktionsnedsättning inte kommer att få service enligt funktionshinderlagen. Livsskedesbestämmelsen skulle ytterligare försvåra tillgången till tjänster för äldre personer med funktionsnedsättning, sannolikt även för barn med funktionsnedsättning och deras familjer.
Att revidera lagen än en gång skapar osäkerhet inom hela funktionshinderfältet. Välfärdsområdena bör ges tid att implementera den nya lagstiftningen på ett sätt som följer FN-konventionen. Den nya lagen har varit i kraft i bara tre månader och det verkar som att välfärdsområdena behöver mer vägledning, inte ytterligare nedskärningar.
Vi undrar hur uppföljningen av den nya lagen om funktionshinderservice förverkligas och vilka beräkningar som ligger till grund för de tilltänkta besparingarna med anledning av livsskedesbestämmelsen?
Regeringens föreslagna sparplaner är ett exempel på dyra nedskärningar. Funktionshinderservice är nödvändiga tjänster som syftar till att säkerställa jämlikhet, delaktighet och självständigt liv för personer med funktionsnedsättning. Kostnadsbesparingar uppstår inte genom att spara på den här typen av nödvändiga tjänster.
När personer med funktionsnedsättning inte får tjänster som motsvarar deras behov och i rätt tid, ackumuleras problem och behoven ökar – det blir i slutändan mycket dyrare för samhället. Och framför allt drabbas personer med intellektuell funktionsnedsättning eller autism och deras närstående.
- Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare, FDUV, 040 848 93 00
- Susanna Hintsala, verksamhetsledare, Kehitysvammaliitto, 040 741 6179
- Johanna Repo, verksamhetsledare, Kehitysvammaisten Tukiliitto, 040 776 5573
- Satu Taiveaho, verksamhetsledare, Autism Finland, 050 4097 940
