Finland måste sluta vanvårda barn och unga med funktionsnedsättning

25.03.2024 kl. 19:43

Yle MOT uppmärksammar den omänskliga behandlingen av barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning och autism i institutionsförhållanden. – Det räcker inte att uttrycka bestörtning, nu krävs handling. Missförhållandena och vanvården måste utredas. Tillräckliga resurser och tjänsternas kvalitet måste tryggas och ett funktionshinderombud bör tillsättas i Finland.

Yles granskande program MOT 25.3.2024 handlar om omänskligt bemötande av unga med intellektuell funktionsnedsättning och autism.

Vanvård och missförhållanden måste utredas

Det framgår tydligt av den information som presenteras i programmet att ungdomar utsatts för flagranta kränkningar av sina rättigheter. Deras rörlighet har begränsats på lagvidrigt sätt, vilket motiverats med bland annat personalbrist. I stället för vardagsstimuli och utomhusaktiviteter har barn och unga upprepade gånger isolerats i ett ostimulerande utrymme, vilket leder till ett mer utmanande beteende.

I vår rådgivning och övriga arbete kommer den här typen av fall till vår kännedom om och om igen. Vi organisationer som arbetar för person intellektuell funktionsnedsättning och autism har redan tidigare efterlyst en nationell utredning om övergrepp. I utredningen borde man bedöma barns och ungas stödbehov samt de resurser och den kompetens som finns på enheter för särskilt krävande stöd.

För närvarande finns det inte i Finland tillräckligt med enheter för dem med störst stödbehov. Barn och unga flyttas från plats till plats, vilket förvärrar deras illabefinnande.

Tillräckliga resurser och tjänsternas kvalitet måste säkerställas

Anstaltsrehabilitering ska vara högklassig, målinriktad och tidsbunden och övervakas på ett ändamålsenligt sätt. Ingen ska behöva bo på institution under en längre tid.

Kompetensen och antalet anställda måste säkerställas. Gruppstorlekarna bör hållas små. Forskning visar att det används mer begränsande åtgärder på stora enheter.

Tillsynsmyndigheternas resurser och inspektioner måste ökas och enheternas stöd och styrning stärkas. Vid tillsynen ska det också bedömas om enheterna har tillräckliga resurser och utrymmen som betjänar barns och ungas behov.

Inrätta en tjänst som funktionshinderombud i Finland

Personer med funktionsnedsättning behöver en ombudsman som är insatt i deras ärenden, försvarar deras ställning i samhället och följer med hur lagstiftningen verkställs.

Det är en skam för den finländska rättsstaten att de mest utsatta människornas grundläggande och mänskliga rättigheter på många sätt kränks inom ramen för de tjänster som de behöver på grund av sin funktionsnedsättning.

Barn och unga och deras familjer får inte lämnas ensamma. De kränkningar av de mänskliga rättigheterna som uppdagats måste utredas grundligt och lämpliga åtgärder vidtas.

Undertecknare

Satu Taiveaho, verksamhetsledare, Autism Finland

Annette Tallberg-Haahtela, verksamhetsledare, FDUV

Risto Burman, verksamhetsledare, Kehitysvammaisten Tukiliitto

Susanna Hintsala, verksamhetsledare, Kehitysvammaliitto

Läs hela ställningstagandet på finska

Mera information:

Annette Tallberg-Haahtela, 040 848 93 00, annette.tallberg-haahtela@fduv.fi
Satu Taiveaho, 050 4097 940, satu.taiveaho@autismiliitto.fi
Risto Burman, 050 5569 900, risto.burman@tukiliitto.fi
Susanna Hintsala, 040 741 6179, susanna.hintsala@kvl.fi

Funktionshinderorganisationerna: Öka inte avgifterna för funktionshinderservice

Organisationerna kräver i ett ställningstagande att den verkliga tillgången till tjänster beaktas när service beviljas.

Frågor och svar om anpassade läromedel - vad handlar krisen om?

Stödet för de anpassade läromedlen är hotat. Vi har listat frågor och svar om vad det hela handlar om.

Finansieringen av anpassade läromedel dras in – finlandssvenska elever drabbas hårt

Pressmeddelande: Regeringen håller på att avskaffa stödet för anpassade läromedel. Lärum som producerar och förmedlar specialpedagogiskt material på svenska i Finland blir utan STEA-finansiering från och med nästa år. Det drabbar de finlandssvenska eleverna med intellektuell funktionsnedsättning eller andra liknande stödbehov.

Porträtt på Fanny Käld och citatet I grund och botten handlar det om att våga kommunicera.

En härlig känsla när man äntligen förstår varandra

I samband med veckan för personer med talsvårigheter skriver Fanny Käld i vår blogg om sina egna språksvårigheter och hur hon har nytta av de erfarenheterna i dag.

FDUV understöder inte förslaget till ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde

Regeringen har avgett sin proposition till precisering i funktionshinderlagens tillämpningsområde. FDUV kan inte understöda förslaget, eftersom det försvårar möjligheten för personer med intellektuell funktionsnedsättning att få funktionshinderservice.

Pärmen av Rohkaisin där det stor att det är en arbetsmetod som stöder beslutsfattandet för personer som saknar ett talat språk och kommunicerar med kroppen.

Rohkaisin-materialet finns nu också på svenska

Metoden stöder självbestämmandet för dem som saknar ett talat språk.

Ändringarna i funktionshinderlagen till riksdagen

FDUV ska bekanta sig med regeringens proposition.

Se det stora i det lilla

Kolumn av Monica Björkell i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 3/2024 med temat glädje.

Kommunikationsveckan lyfter samspelets betydelse

Veckan för personer med talsvårigheter uppmärksammas i år 30.9–6.10.

”I DUV kan du ge mycket, men också få”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Pensionerade polisen Kenneth Eriksson är styrelsemedlem i DUV i Mellersta Nyland sedan cirka sex år.

Porträtt på Olivia och citatet För personer med IF kan steget att flytta vara mer komplicerat och innebära olika utmaningar – men också många möjligheter!

Så förbereder ni er för barnets självständiga vuxenliv i eget hem

Hur förbereda sig för den ungas flytt från föräldrahemmet? Olivia Sandström ger i vår blogg vägkost till familjer med barn med intellektuell funktionsnedsättning.

STEA-nedskärningarna äventyrar intresseorganisationers kärnverksamhet

Nedskärningarna på minst 600 000 euro är enorma i förhållande till det växande behovet av stöd. Organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism hjälper människor som redan har drabbats hårt av regeringens politik.

En kille med keps och gul väst håller om en man.

“Man blir alltid glad av läger”

När sommarlägren är som bäst trivs både deltagare och ledare. Det uppstår en stark gemenskap och oförglömliga lägerminnen föds. Artikel i GP 3/2024.

En illustration över personer som hittat glödje och portrtätt på Ina Lindroos.

Glädjens vidunderliga kraft

Någon fascineras av lampor, en annan kan allt om kollektivtrafiken och en tredje stornjuter av musik. Vi är olika och det är något vi behöver uppmärksamma inom skolan. Gör vi det kan vi hitta det som ger glädje och då höjer vi livskvaliteten och förbättrar inlärningen, säger specialklasslärare Catarina ”Ina” Lindroos. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Pärmen av böckerna Mina känslor och jag, Livsviktigt 1 och Petter hjärta Ellen.

Glädje och sorg – material om känslor

Lärum ger tips på litteratur och läromedel som behandlar känslor och som passar för barn och unga i olika åldrar och med olika behov. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Kvinna med Doens syndrom visar tummen upp och kvinna i grönt står i bakgrunden.

Målandet blev en vändpunkt för Jasmin

Från att knappt ha velat hålla i en penna älskar Jasmin Maier numera att måla, och hennes andra konstutställning har just avslutats. Men undvik att dra i gång en diskussion med henne medan hon målar, för då är det endast Jasmin, penseln och färgerna som existerar. Artikeln ingår i GP 3/2024.

Ljusglimtar i förändringens tid

Ledare i GP 3/2024 av verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela. Temat för numret är glädje.

Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet hur kan vi fira alla de här framstegen när den nuvarande politiken verkar föra oss bakåt i utvecklingen?

Äntligen en funkishistorisk månad, men tyvärr präglas den av historiska nedskärningar

När den första funkishistoriska månaden firas hotar de kommande nedskärningarna att föra oss bakåt i tiden. Vanessa Westerlund reflekterar i vår blogg över vad nedskärningarna i social- och hälsovården och den sociala tryggheten innebär för personer med funktionsnedsättning och hur kommande generationer kommer att minnas den här historiska tiden.

Andra stadiet avklarat – vad händer sedan? Inbjudan att delta i forskning

Forskare vid Åbo Universitet söker frivilliga som vill delta i deras forskning om övergången från andra stadiet för svenskspråkiga ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning.

Illustration på personer med fukntionsnedsättning som marcherar med en banderoll där det står Funktionshinderlagen får inte blir en sparlag.

Funktionshinderorganisationer: urvattna inte funktionshinderlagen!

FDUV och 24 andra organisationer vädjar till beslutsfattarna att låta funktionshinderlagen träda i kraft utan ändringar i tillämpningsområdet.