På söndag firas dagen för lätt språk för fjärde gången. Det finns flera orsaker att fira dagen för lätt språk globalt, men också här hemma.
Många behöver lätt språk
Den främsta orsaken att fira dagen för lätt språk är att synliggöra behovet. I alla länder finns det många som behöver få information i en lättare form för att kunna läsa eller förstå. I Finland beräknas 11–14 procent av befolkningen behöva lätt språk för att alls kunna ta till sig information. Det betyder upp till 750 000 personer. Utöver det är det många som kan ha nytta av lätt språk i vissa situationer.
Det är Selkokeskus vid Kehitysvammaliitto som har gjort uppskattningen av behovet. För svenskspråkiga har ingen skild kartläggning gjorts, men om man antar att behovet är i proportion till den svenskspråkiga befolkningen så finns det mellan 30 000 och 40 000 personer i Finland som behöver lätt svenska. Någon liten grupp handlar det alltså inte om.
Och målgrupperna är många, bland annat personer med intellektuell funktionsnedsättning, demens eller afasi och invandrare som inte ännu kan landets språk.
Det finns redan mycket lättläst information
Dagen för lätt språk finns också till för att fira att det faktiskt redan finns en hel del information på lätt språk. Det finns allt från nyheter, aktualiteter och krisinformation till skönlitteratur och museitexter som är lättare att förstå än motsvarande på allmänspråk. Det här gör det möjligt för fler att följa med vad som händer i samhället, att klara av att sköta sina egna ärenden och att ha tillgång till kulturupplevelser.
Allt fler ser behovet och nyttan av lätt språk
Det är också värt att fira att allt fler börjar bli medvetna om behovet och nyttan av lätt språk. Många myndigheter insåg senast i samband med coronapandemin att det är livsviktigt att man når alla medborgare med sin information, och att man kan nå många fler om man informerar också på lätt språk.
För en tid sedan följde jag med ett seminarium där Vanda stad berättade att de har gått in för att satsa på information på lätt finska i stället för att göra olika språkversioner för alla olika invandrargrupper. Det kräver mindre resurser och stöder samtidigt språkinlärningen. Dessutom drar många andra målgrupper också nytta av informationen på lätt språk.
Småningom börjar också den privata sektorn få upp ögonen för nyttan med lätt språk. På samma seminarium berättade varuhuskedjan Tokmannis personalchef hur de satsar på lätt språk då de lär upp nya anställda. Alla instruktioner skrivs och framförs på lätt finska för att den anställda säkert ska förstå vad som förväntas av hen, för att jobbet ska löpa bra genast från början och för att den anställda ska trivas och vilja stanna.
Olika grupper behöver lätt språk – en del talar svenska
Mycket av det som görs på lätt språk i Finland är förstås på finska. Det är viktigt att den lätta svenskan också hänger med i utvecklingen. Det måste vi jobba hårt för att påminna om, inte minst i de nya välfärdsområdena.
Det är också viktigt att ingen målgrupp glöms bort. Mycket av den lättlästa informationen kan fungera för flera olika målgrupper, men ibland behövs också skräddarsydd information för vissa målgrupper.
Alla kan bidra till att flera ska förstå
Det behöver inte alltid handla om stora nationella, regionala eller kommunala aktörer som satsar på lätt språk. Alla som på ett eller annat sätt i sin vardag är i kontakt med människor som behöver lätt språk kan tänka på att uttrycka sig enklare och bemöda sig om att få fram sitt budskap till alla.
Det kan handla om att hänga upp lättlästa skyltar på en dagverksamhet, att erbjuda information på lätt språk åt en kund eller att tala lätt språk med en kollega i kafferummet. Fundera inför dagen för lätt språk när, var och med vem du själv kanske kunde använda lätt språk!
Över 30 år för lätt svenska i Finland
Själv vill jag den 28 maj också fira FDUV:s arbete för den lätta svenskan i Finland. Vi har jobbat i över 30 år med att producera lättläst material och sprida information, utbilda, utveckla, påverka och föra fram behovet av lätt språk. Det är en stor glädje att få vara en av dem som gör det.
Text: Johanna Rutenberg, teamledare och sakkunnig inom lättläst på LL-Center vid FDUV
