1. Vad är ett välfärdsområde?
Ett välfärdsområde är en ny administrativ struktur på regional nivå som från och med 1.1.2023 har ansvaret för att ordna social- och hälsovården inklusive funktionshinderservicen samt räddningstjänsterna.
Ett välfärdsområde består av flera kommuner. För tillfället ansvarar kommunerna, samkommunerna och räddningsverken för dessa tjänster.
2. Hur många välfärdsområden finns det?
Finland delas in i 21 välfärdsområden. Därtill finns Helsingfors stad och HUS-sammanslutningen som kommer att ansvara för vissa specialiserade sjukvårdstjänster i Nyland.
3. Vilka områden är tvåspråkiga och hur ordnas service på svenska?
De tvåspråkiga välfärdsområdena är Mellersta Österbotten, Österbotten, Egentliga Finland, Västra Nyland, Vanda-Kervo, Östra Nyland och Kymmenedalen. Helsingfors stad är en tvåspråkig kommun. De tvåspråkiga områdena har en skyldighet att erbjuda tjänster på de båda nationalspråken.
Det är även de tvåspråkiga välfärdsområdena som kommer att ta över Kårkulla samkommuns personal, verksamhet och fastigheter. De har dessutom en skyldighet att ingå samarbetsavtal med varandra för att trygga de svenskspråkigas rätt till social- och hälsovård på sitt eget modersmål.
I varje tvåspråkigt välfärdsområde tillsätts en nationalspråksnämnd som ska utreda, bedöma och uttala sig om hur de språkliga rättigheterna tillgodoses i praktiken.
4. Hur styrs ett välfärdsområde?
Ett välfärdsområde styrs av ett fullmäktige som väljs genom demokratiska val. Mandatperioden är fyra år. Fullmäktige väljer i sin tur en styrelse, övriga organ och en välfärdsområdesdirektör. Fullmäktige fattar också beslut om bland annat områdets strategi, budget och klientavgifter.
5. Hur många ledamöter sitter i fullmäktige?
I ett välfärdsområdesfullmäktige sitter 59–89 ledamöter. Varje välfärdsområde beslutar själv antalet ledamöter som sitter i fullmäktige, men inför valet 2022 har det slagits fast på förhand: i Österbotten, Mellersta Österbotten, Östra Nyland och Kymmenedalen är det 59 ledamöter, i Vanda-Kervo 69 och i Egentliga Finland och Västra Nyland 79.
6. Vad röstar vi om i valet?
I välfärdsområdesvalet röstar vi om vem som ska sitta i det egna välfärdsområdets fullmäktige, vilka partier som ska vara representerade och vilka kandidater som blir ledamöter eller ersättare. Valen är direkta, hemliga och proportionella.
7. Varför röstar inte Helsingforsarna i valet?
Helsingfors stad är inte ett välfärdsområde och väljer därför inte ett välfärdsområdesfullmäktige. Helsingfors är på grund av sitt befolkningsunderlag den enda kommunen på fastlandet som i fortsättningen ansvarar för sin egen social- och hälsovård samt räddningstjänster. I Helsingfors är det fortsättningsvis stadsfullmäktige som är det högsta beslutande organet för dessa tjänster.
Fastän Helsingfors inte är ett välfärdsområde tillämpas samma bestämmelser om social- och hälsovården samt räddningstjänsterna som i ett välfärdsområde.
8. När är välfärdsområdesvalet?
Det första välfärdsområdesvalet ordnas 23.1.2022. Förhandsröstningen är 12–18.1. I framtiden ordnas välfärdsområdesvalet samtidigt som kommunalvalet. Följande kommunal- och välfärdsområdesval är 13.4.2025.
9. Vem har rösträtt?
Finska medborgare, medborgare i andra medlemsstater i EU, isländska och norska medborgare som fyller 18 år senast på valdagen och vars hemkommun hör till ett välfärdsområde får rösta i valet. Även andra utlänningar som har haft sin hemkommun i Finland i minst två år har rösträtt.
10. När inleder fullmäktige sitt arbete?
Välfärdsområdesfullmäktige inleder sitt arbete 1.3.2022. Från och med valet 2025 inleds mandatperioden vid ingången av juni månad under valåret.
+ 1 Varför är det viktigt att rösta?
Det är nu som framtidens social- och hälsovårdstjänster byggs upp. Speciellt de allra första välfärdsområdesfullmäktigena kommer att ha ett stort inflytande över hur och var vi får vår service.
Vårdreformen kommer bland annat att medföra förändringar i hur funktionshinderservicen organiseras. Därför är det viktigt att de förtroendevalda är insatta i det stöd som personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning behöver. Valet är din chans att påverka.
Text: Vanessa Westerlund
Illustration: Albert Pinilla
Artikeln ingår i vår tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2021.
