Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
    • Första tiden efter besked om IF
    • Funktionshinderservice
    • Samhällets stöd till familjer
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
    • Läger sommaren 2025
    • Så här ansöker du om lägerplats
    • Vanliga frågor och svar
    • Lägerplatser
    • Ekonomiskt understöd
    • Jobba på läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Kommunal- och välfärdsområdesval
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Funktionshinderservice
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
    • Samhällets stöd till familjer
      • Kombinera arbete med vår och omsorg av barn
    • Personlig assistans
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Fritid och hjälpmedel
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Fyra personer sitter i en soffa, en av dem har ett anteckningsblock och en penna i handen.

”Fantasi är grunden för självbestämmande”

163932246012.12.2021 kl. 17:21
Under ledning av Linda Juslin skapar deltagare på Mocca serviceenhet fiktiva berättelser tillsammans. Det är roligt, kreativt och utvecklande. Och tidvis rentav terapeutiskt. Artikeln ingår i GP 4/2021.

Vi sitter runt ett bord på Mocca serviceenhet i Pargas. Egentligen vet deltagarna Ami Roos, Rasmus Rönkönharju, Jesper Cederlöf, Maria Rönnholm, Hjalmar Toivo, Mats Nordström och Viljam Läde spelreglerna, men eftersom jag är med för första gången väljer handledare Linda Juslin att repetera dem:

– Vi är alla författare. Vi berättar inte om oss själva eller om personer som vi känner. Det här är fantasi.

Hon tillägger att det ofta blir berättelser om personer med funktionsnedsättning, eftersom det här gänget är experter på det.

Linda har försett sig med anteckningsmaterial och börjar ställa en fråga i taget.

 – Ska berättelsen handla om en man eller kvinna?

Kvinna, kommer de överens om.

– Vad är hennes namn?

Det kommer förslag som Siv och Sigrid, men de bestämmer sig för Siv. I andra namn kan hon heta Sigrid.

– Hur gammal är Siv?

Någon föreslår 50, en annan 20. Då vänder sig Linda till Jesper som hittills inte deltagit så aktivt och säger att han får bestämma. Saken är avgjord: Siv är 30 år.

Med hjälp av den här typen av stödfrågor formas efter hand en bild av berättelsens huvudperson. Siv har en CP-skada, hon kan gå med rullator, men hon kan inte läsa. Hon bor i ett lägenhetsboende. På sin fritid gillar hon att rida och lyssna på musik.

Sedan är det dags att komma på en handling. Då börjar Linda med att fråga om tidpunkten:

– När händer det här?

De kommer överens om att det är sommar, att Siv är på semester och att hon snart ska på läger.

– Man skulle kunna tänka att det är ett ridläger, säger Rasmus och får medhåll av de andra.

– Hur känner sig Siv? undrar Linda.

Glad och förväntansfull, blir svaret.

Så händer det något, slår Linda fast. Men vad? Och hur känner sig Siv då? Och hur beter hon sig om hon känner sig så? Hur löser hon situationen?

Sakta växer en berättelse fram som Linda senare renskriver (du kan läsa berättelsen längre ner).

Kvinna i rös blus sitter vid ett bord och lyssnar.

Maria Rönnholm gillar då fantasin kommer i gång.

En metod utan namn

Den har inget namn och den är ingen etablerad metod. Lindas sätt att jobba med berättelser tillsammans med deltagarna har utvecklats så småningom. Det är en produkt av Lindas passion för språk och kreativa sätt att jobba. Hon gillar att prova nytt och testa sig fram.

– Metoden har vuxit fram organiskt. När jag började hade jag ingen aning om vad som skulle hända. Men plötsligt hade vi en berättelse, fantasin började flöda och jag såg att det fanns ett intresse för att skapa berättelser tillsammans.

Metoden har likheter med sagotering som används mycket med barn och där man ordagrant skriver ner vad barnet berättar.

– Men jag har alltid varit mån om att det ska bli en berättelse. Det ska finnas en början, en huvudperson, en handling och ett slut.

Under åren har hon sett hur berättelserna utvecklats och hur mycket bättre deltagarna blivit på att bidra och komma med idéer.

Det är bra att jobba med berättelser, så kommer fantasin i gång.

– I början var det svårt att få en handling i berättelsen så jag bad att någon annan från personalen skulle slänga in något oväntat.

Deltagarna var nämligen benägna att tänka att allt hela tiden ska gå bra. De ville inte ha med överraskningar eller dramatik. Fortfarande önskar de att berättelserna har ett lyckligt slut.

– Det ger en bättre känsla, säger deltagarnas unisont.  

Linda har också gått igenom berättelseteori med deltagarna. Numera vet de vad handling och huvudperson är och kan fundera på perspektiv. Ur vems perspektiv berättas historien? De vet också vad ordet metafor betyder även om bildspråk ofta är svårt.

En man sitter vid ett bord med koncentrerad min.

Rasmus Rönkönharju uppskattar det terapeutiska i berättandet, att man får ventilera tankar och känslor.

Mer än en trevlig sysselsättning

Det märkts att deltagarna gillar att skapa berättelser tillsammans med Linda.

– Det är roligt att vi skriver historier. Man lär sig nya ord, säger Ami.

Maria uppskattar det kreativa.

– Det är bra att jobba med berättelser, så kommer fantasin i gång.

Hon tycker också det är fint att alla får vara med och bidra på sitt sätt.

– Alla får säga vad de vill, säger Maria.

Det är ett sätt att ventilera sina tankar och känslor fast det inte handlar om oss själva.

Att hitta på berättelser är ändå mer än en rolig sysselsättning. Det fyller helt tydligt också en pedagogisk funktion. Förutom att historieberättandet är en träning i fantasi och kreativitet är det också ett sätt att reflektera över hur man kan hantera olika situationer och känslor.

– Det är ett sätt att ventilera sina tankar och känslor fast det inte handlar om oss själva, säger Rasmus.

– Även om historierna handlar om fiktiva personer finns det lite av oss alla i berättelserna. Det kan ofta vara lättare att tala om känslor då det inte handlar om en själv, säger Linda.

Hon berättar också att det ofta i berättelserna kommer in sådana element som är aktuella i deltagarnas liv. Samtidigt blir berättelserna en träning i empati. Frågor som hur skulle det kännas för dig, hur skulle det kännas för mig och hur känns det för personen i berättelsen är centrala.

Enligt Linda har deltagara med tiden blivit mycket bättre på att beskriva känslor och vet att det finns olika sätt att handskas med dem. Till exempel reagerar vi alla olika på stress. Men hur reagerar huvudpersonen i den aktuella historien?

Porträtt på kvinna med långt hår utomhus.

Linda Juslin kombinerar sin passion för språk med omsorgsarbetet.

Ett kreativt arbete

För Linda är det en hjärtesak att få jobba med språk. Att det skulle bli på just det här sättet var ändå en överraskning. I tiderna studerade hon engelska och litteratur och planerade också att doktorera, men ett sommarvikariat på Kårkulla fick henne att tänka om.

– Jag kände att det här är det jag ska jobba med och utbildade mig till socionom.

I sitt arbete som handledare på Kårkulla ser hon att kreativiteten spelar en stor roll. Det handlar dels om att konkret jobba med handarbete och hantverk, dels om att hitta bättre sätt att göra saker på. 

Dessutom vill hon genom berättelserna få i gång kreativiteten hos brukarna och det tjänar ett större syfte.

– Fantasi är grunden för självbestämmande.

För att kunna fatta beslut om hur man själv vill leva sitt liv och göra val är det viktigt att kunna se att saker kan vara annorlunda. Att det finns fler alternativ och möjligheter än det rådande, än det bekanta. Det här kan vara svårt för många med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning då abstrakt tänkande ofta är en utmaning.

En idealvärld

Så hur fortsätter historien om Siv? Det får man kanske veta senare. Deltagarna är ivriga på att börja fantisera kring vad som händer på ridlägret, men Linda konstaterar att de får fortsätta berättelsen en annan gång.

Det är inte alls ovanligt att de återkommer till huvudpersoner eller platser som de har hittat på. De har till exempel skrivit flera berättelser om det fiktiva boendet Sommarboet. Det blev en helhet som återspeglar deltagarnas egna liv, drömmar och ideal.

 – På Sommarboet går det oftast bra, man har all tid i världen och det finns alltid tillräckligt med personal.

Text: Matilda Hemnell

Foto: Jan-Christian Stenroos

Artikeln ingår i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2021 med temat kreativitet.

     
       

Men var är hjälmen?

En berättelse berättad av: Jesper Cederlöf, Viljam Lähde, Mats Nordström, Ami Roos, Rasmus Rönkönharju, Maria Rönnholm, Hjalmar Toivo

Skriven av: Linda Juslin

Det var en morgon i juli. Siv låg och i sängen och väntade på att personalen skulle komma. Hon tyckte om att sova länge och stiga upp i sin egen takt. Det var det bästa med att ha semester. 

Men idag var ingen vanlig semesterdag. Idag skulle hon nämligen fara på ridläger. Siv hade fått lägret som present när hon fyllde 30 år i våras. Hon hade väntat och väntat ända sedan dess, men nu var det äntligen dags. 

Allting var klart inför lägret. Siv hade packat färdigt redan dagen innan och taxin var beställd. 

Det knackade på dörren till Sivs lägenhet. 

“Kom in!” ropade Siv. 

Dörren öppnades och en bekant röst sa: “Godmorgon.” Det var Anja som kom för att hjälpa Siv idag.

“Godmorgon Anja,” sa Siv. “Vet du att jag ska på ridläger idag?”

“Jo visst,” svarade Anja. “Är du nervös?”

“Nä, jag är bara ivrig,” sa Siv. “Jag har ju varit där förut. Det finns andra där som har en cp-skada precis som jag. Och hästarna är jättesnälla. Och sista dagen ska vi ha tävling.”

“Det låter ju jätteroligt,” sa Anja. 

Anja hjälpte Siv att stiga upp och såg till att Siv fick ett bra grepp om rollatorn. 

“När jag rider så behöver jag inte den här,” sa Siv och klappade sin rollator, ”men annars är den nog bra att ha.”

Medan de skötte alla morgonsysslorna berättade Siv åt Anja om allt roligt hon skulle göra på lägret. 

Efter att Siv hade ätit sin frukost bestämde hon sig för att ta en sista titt på sin packning. Hon ville vara säker på att allting faktiskt var med. Hon tittade i väskan med ridkläderna. Ridbyxorna och stövlarna fanns där, men var var ridhjälmen?”

“Anja! Var är hjälmen?” ropade Siv. 

Siv lyfte på ridbyxorna och tittade under dem, men där fanns ingenting. Hjälmen var borta. 

“Var är den?” ropade Siv. Hon kände sig nervös. Händerna började darra och det kändes som om hon hade en klump i halsen. Ridhjälmen var jätteviktig. Hur hade hon kunnat tappa bort den?

“Den finns nog någonstans här,” sa Anja. “Jag hjälper dig att leta.”

“Jag kan ju inte fara på ridläger utan hjälm,” sa Siv olyckligt. “Man måste ha hjälm när man rider. Annars kan man slå sig jätteilla om man faller av hästen.”

“Ta det lugnt nu, Siv,” sa Anja. “Hjälmen kommer nog fram. Den är inte i havet.”

“Tänk om jag glömde den i stallet förra veckan,” sa Siv. Det stack i hennes ögon och hon kände att hon var på väg att börja gråta.

Anja lade handen på Sivs axel och sa: “Det tror jag inte. Du är så noga med att alltid ha hjälmen med dig. Den finns nog här i lägenheten. Ta ett djupt andetag nu och sen letar vi efter den tillsammans.”

Siv tog ett djupt andetag. Hon kände sig lite bättre nu. Anja var alltid så lugn och vänlig. Det kändes tryggt. 

De letade på hatthyllan och i klädskåpet och till och med under sängen. Men hjälmen fanns ingenstans. 

“Har du månne packat ner hjälmen i någon av de andra väskorna?” frågade Anja. 

“Nej, det tror jag inte,” sa Siv. “Eller… vänta! Nu vet jag!” 

Hon öppnade väskan med mjukiskläderna och toalettsakerna. Och där fanns ridhjälmen!

Siv började skratta. “Den rymdes inte i väskan med de andra ridsakerna,” förklarade hon för Anja. “Därför satte jag den i fel väska igår.”

“Så bra att den kom fram,” sa Anja.

Siv log brett. “Nu är jag glad igen,” sa hon. Sedan gav hon Anja en stor kram. 

Utanför fönstret brummade en bil. 

“Det låter som om din taxi är här,” sa Anja.

“Nu ska jag på ridläger!” sa Siv lyckligt.

       
     
En hög med mynt.

Så här förändras FPA-förmånerna och den sociala tryggheten 2024

Ett nytt år har inletts, vilket den här gången medför fler ändringar än vanligt i de förmåner och stöd som FPA betalar ut. I den här artikeln finns information om ändringar i FPA:s förmåner som kan påverka ekonomin för personer med intellektuell funktionsnedsättning.
Flera böcker utradade på ett bord.

Låna lättlästa böcker i FDUV:s bibliotek

Vi har många nya lättlästa böcker i FDUV:s specialbibliotek i Helsingfors. Välkommen på besök under vardagar mellan klockan 10–14.
Porträtt på Annette Tallberg-Haahtela och citatet Ser man på alla de förändringar som är på gång just nu så är det tyvärr långt samma personer som drabbas.

Paradigmskifte och nedskärningar – en dålig kombination

”Utebliven service kostar också,” skriver verksamhetsledare Annette Tallberg-Haahtela i vår blogg. Hon reflekterar över utmaningarna inom funktionshinderservicen och nedskärningar som drabbar de mest utsatta – och det nya året 2024 då FDUV fyller 70 år.
God jul - vi önskar alla en fröjdefull jul och ett gott nytt år.

Julens öppettider

FDUV önskar alla medlemmar och samarbetsparter en god jul.
Åsa Broo och citatet Samtidigt som vi alla har likeheter och samma känslor och behov så är det viktigt med representation i böckerna.

Vägen till läsning

Kolumn av Åsa Broo i FDUV:s tidning Gemenskap & påverkan GP 4/2023 med temat läsning.
Anna och Alva Hedenberg framför en gammaldags

”I DUV får man både stöd och kan stödja andra”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Anna Hedenberg har varit aktiv i DUV på Åland i cirka 20 år, och fungerat som föreningens ordförande de senaste fyra åren.
Porträtt på Carina Frondén.

Är lättläst faktiskt lätt att läsa?

Ny forskning bekräftar att flera av de råd för hur man skriver lättläst håller streck. Samtidigt visar Carina Frondéns forskning att texter på lätt svenska också kan vara alldeles för svåra för dem som behöver lättläst. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Bildkollage på boken Mats Melin och Inte som vanligt samt ett memoryspel.

Lärum tipsar: Det livslånga läsandet

Alla har rätt till läsning! Därför är det bra att man kan läsa på många olika sätt. Högläsning är ett bra sätt att inkludera alla i läsupplevelsen. Du kan även läsa med öronen, det vill säga lyssna på ljudböcker. Lärum ger i GP 4/2023 tips på böcker och material som kan inspirera till läsning.
Porträtt på Vanessa Westerlund och citatet Att utveckla funktionshinderservicen borde inte ses som en kostnad, utan som en investering.

Pengar, pengar, pengar – vad hände med rätten till ett gott liv på lika villkor?

Vanessa Westerlund ifrågasätter i vår blogg varför det så ofta handlar om pengar när behoven hos personer med funktionsnedsättning lyfts upp i samhällsdebatten.
Jolin SLotte med boken Bultande hjärtan i sin hand.

Den goda läsupplevelsen tillhör alla

Tråkig. Barnslig. Ful. Fördomarna om den lättlästa litteraturen är många. Med den banbrytande nya antologin Bultande hjärtan raserar en rad finlandssvenska författare myter om skönlitteratur på lätt språk. – Det är en egen litterär genre, säger projektledare Jolin Slotte. Artikeln ingår i GP 4/2023.
En högläsningsstund.

Delad läsglädje är dubbel glädje

Högläsning är viktigt och roligt – det tycker både servicetagare och handledare på Treklangens serviceenhet. Regelbunden högläsning stärker gruppkänslan, främjar delaktighet i samhället och uppmuntrar till reflektion. Och det bästa av allt: alla får vara med! Artikeln ingår i GP 4/2023.
FDUVs vita logo på blå bakgrund.

Den nya funktionshinderlagen måste beakta den sociala funktionsförmågan

FDUV har gett ett utlåtande om funktionshinderlagen. Det är viktigt att begränsningar i den sociala funktionsförmågan finns kvar i lagens tillämpningsområde.
Annette Tallberg-Haahtela överräcker priset till Sixten Snellman.

Han ser möjligheter framom hinder

Sigfrid Törnqvist-priset gick i år till Sixten Snellman, tidigare rektor för Optimas yrkesinriktade specialundervisning. Han premieras för sitt pionjärarbete för svenskspråkig utbildning för personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 4/2023.
Grupp på ca 30 personer och texten My space my rules flashmob samt logotyperna för DuvTeatern, FDUV och Steg för Steg.

Temaveckan har fokus på självbestämmande – flashmob-video publiceras 3.12

Pressmeddelande: Rätten till självbestämmande tillhör alla, men den förverkligas dåligt för personer med intellektuell funktionsnedsättning. För att uppmärksamma rätten till självbestämmande gjorde DuvTeatern, Steg för Steg och FDUV en flashmob. Flashmob-videon publiceras på internationella funktionsrättsdagen den 3 december.
Person bär på en hög med böcker.

Trygga stödet för lättläst litteratur

Ställningstagande gällande stödet för lättläst litteratur.
Porträtt på Camilla Forsell och citatet hur förverkligas barnets rättigheter i praktiken för barn med funktionsnedsättning i Finland?

Barnets rättigheter förverkligas bara om hela familjen får stöd

Hur förverkligas barnets rättigheter för barn med funktionsnedsättning? Det frågar Camilla Forsell, sakkunnig inom familjearbete, i vår blogg.
Jolin Slotte och citatet Ibland funderar jag hur inkluderande den finlandssvenska samhärigheten är.

Den finlandssvenska kulturen och litteraturen ska vara tillgänglig för alla

Finlandssvensk litteratur på lätt språk behövs för att samhörighetskänslan på svenska dagen ska gälla alla, skriver Jolin Slotte vid LL-Center i vår blogg.
FDUV-70 årsjubileumslogo med texten lika unika.

Dela med dig av FDUV-minnen

Inför förbundets 70-årsjubileum efterlyser vi FDUV-minnen.
Kvinna i rullstol i urban miljö.

Hjälp oss att hjälpa er – svara på vår medlemsenkät

I år är vi extra intresserade av att höra om era erfarenheter av välfärdsområdets tjänster. Vi lottar ut presentkort bland alla som svarar på enkäten.
FDUV:s kongress.

FDUV:s kongress: Krävs krafttag för att få funktionshinderservicen i skick

Pressmeddelande från FDUV:s förbundskongress på Åland 28–29.10.2023.
  • «
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen