Gå till innehållet
FDUV - startsida
FDUV - startsida
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
    • Vanliga frågor och svar
    • Kalender
    • Aktuellt
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
    • Riksdagsvalet 2027
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
    • Första tiden efter besked om IF
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
    • Kropp och hälsa
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
SvenskaSuomeksiEnglishLättlästTalande webb
  • Om FDUV
    • Detta är FDUV
      • FDUV:s stadgar
      • FDUV:s strategi 2024-2026
      • Tidslinje över FDUV:s historia
      • Bok om DUV-rörelsens uppkomst och utveckling
    • Vanliga frågor och svar
    • Kalender
    • Aktuellt
      • Blogg
    • Medlemsföreningar
    • Projekt
    • Beställ våra nyhetsbrev
    • Stöd oss
    • Sigfrid Törnqvist-priset
  • Stöd till er
    • Så här stöder vi familjer
    • Familjestödjare
    • Rådgivning
    • Kurser & evenemang
      • Familjekurser
      • Vuxenlivskurser
    • Stöd på vägen mot vuxenliv
    • DUV-föreningar
    • Ekonomiskt stöd
    • Materialbank
      • Socialskyddsguiden
      • Handbok om service för unga
      • Pussel för ett gott liv
  • Sommarläger
    • FDUV:s läger
  • Läs & lär
    • Lättläst (LL-Center)
    • Stöd för inlärning (Lärum)
    • Lärum-förlaget
    • Specialbiblioteket
    • FDUV:s tidning GP
      • Prenumerera på GP
      • Annonsera i GP
  • Påverkan
    • Vårt påverkansarbete
      • Intressepolitisk arbetsgrupp
    • Politiskt program
    • Utlåtanden
    • Lagstiftning
    • Funktionshinderlagen
    • Rocka sockorna
    • Temaveckan för personer med IF
    • Livet kostar – också för oss
    • Riksdagsvalet 2027
  • Infobank
    • Intellektuell funktionsnedsättning (IF)
      • Begrepp
      • Bemötande av personer med IF
      • Fosterdiagnostik
    • Första tiden efter besked om IF
      • Hur ge besked om IF - tips till professionella
    • Vad finns det för stöd och hjälp att få?
      • Funktionshinderservice på svenska
      • Samhällets stöd till familjer
    • Skola och utbildning
    • Boende
    • Arbets- och dagverksamhet
    • Arbete med lön
    • Personlig assistans
    • Stör för rörlighet / färdtjänst
    • Självbestämmande och delaktighet
    • Intressebevakning
      • Intressebevakning samt arv och testamente
    • Kropp och hälsa
      • Fritidsverksamhet
    • Annorlunda syskonskap
    • Materialbank
  • Kontakt
    • Personal
    • Faktureringsuppgifter
    • Förtroendevalda
    • Bli medlem
    • Engagera dig
    • Jobba hos oss
    • För media
      • Pressmeddelanden & ställningstaganden

 

Bli medlem

Beställ nyhetsbrev

FDUV

Helsingfors
Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
Finland
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi

Vasa
Storalånggatan 60
65100 Vasa
Finland
+358 (0)6 319 56 52

Tillbaka
Symbolbilder på coronaviruset och vaccinering.

Frågor och svar om covid-19, vaccin och funktionsnedsättningar som Downs syndrom

162013320004.05.2021 kl. 16:00
Läkaren Anna-Barbara Kress har svarat på anhörigas frågor.

Under våra nätcaféträffar för anhöriga har många föräldrar lyft upp oro och frågor kring covid-19, vaccin och eventuella risker för personer med funktionsnedsättningar som Downs syndrom.

Det är svårt att veta som förälder vad man ska tro på när myndigheter och utländska forskningsresultat påvisar olika slags information kring hur hårt målgruppen kan drabbas vid ett eventuellt insjuknande och hur säkra vaccinerna egentligen är.

Den 19 april 2021 bjöd FDUV därför in neurologen Anna-Barbara Kress som är medlem i föreningen Finlands läkare för utvecklingsstörda (Suomen kehitysvammalääkärit ry) för att svara på anhörigas frågor. Kress har lång erfarenhet av arbete med personer med olika funktionsnedsättningar och jobbar i dag som avdelningsöverläkare i Lahtis.

Kress gav en omfattande presentation av vad den medicinska vetenskapen vet i dag om covid-19, risker och vaccin.

Ladda ned Anna-Barbara Kress presentation från 19.4.2021

Föräldrar fick i förväg ställa frågor som hon besvarade under träffen och ytterligare frågor kunde ställas också under nätcaféet.

Här har vi summerat frågorna och svaren. En del svar har Kress kompletterat med ytterligare information den 3 maj 2021. Eftersom coronaläget hela tiden förändras kommer det också ständigt ny information.

Frågor och svar

Vågar vi ge vaccin till vår vuxna son som har sju olika diagnoser, bland annat hjärtfel, hjärnskada och tendens till lunginflammation?

Vaccinera definitivt. Risken för svår covid-19 infektion är mycket stor, och sonen har även klart ökad risk att inte överleva svår covid-19.

Hur ska man tänka med vaccineringen om man har haft covid-19 förra hösten?

Rekommendationen är att man ska vänta minst ett halvt år efter att man har haft sjukdomen.

Speciellt om man har haft en svår sjukdom borde antikroppsbildningen vara betydande. Om man tar vaccinet innan det gått ett halvt år kan man få en kraftigare vaccinreaktion.

I dagens läge rekommenderar coronasakkunniga minst sex månaders väntetid från insjuknad coronainfektion till vaccinering. Rekommendationen kan komma att ändra (längre eller kortare väntetid mellan insjuknandet och vaccinering).

Om man hör till riskgruppen för coronavirusinfektion ska man nog vaccinera sig efter rekommenderad väntetid så fort som möjligt. Om det finns oklarheter gällande insjuknandet eller tillfrisknandet i corona och vaccinationsrekommendation kan man försöka få tid till ansvarig läkare/specialomsorgens läkare/hvc-läkare som vid behov kan konsultera infektionsläkare.

Det kan vara svårt att få läkarmottagningstider, då skulle jag ta vaccinet och behandla biverkningar med värkmedicin typ Panadol eller Burana om dessa värkmediciner även annars har passat personen. Också många som är grundfriska och inte tillhör någon riskgrupp har fått biverkningar av coronavaccinet, som en mini-infektion med feber, muskelvärk och trötthet. Andra har bara fått litet ont i vaccinationsstället, eller inga symptom, men ingen har blivit så sjuk att de till exempel skulle ha behövt sjukhusvård, vilket ju är risken med covid-19-sjukdomen.

Finns det vaccin i form av nässpray? Om det finns, vem har rätt att få det? Vår son har nålfobi.

Nässprayvaccin finns inte på marknaden. Jag känner inte heller till om utveckling av sådan pågår. Finska vaccinet är ännu i forskningsstadiet. Man har nyligen ansökt om (och tydligen fått) finansiering för utprövning på människor.

Vår 25-åriga dotter med Downs syndrom fick hög feber och en massiv attack av nässelutslag efter första dosen av Astra Zenecas vaccin. Nu känns det otryggt med dos två, både att ge Astra Zenecas vaccin och att ge ännu en dos. Hur ska vi tänka? Kan man byta "märke" på vaccinet? Hurudant skydd har hon efter bara en dos?

Nässelutslag är en rapporterad biverkning av vaccinet. Jag skulle nog ta andra dosen av vaccinet. För tillfället ges inte Astra Zenecas vaccin till under 65-åringar i Finland, men det kan ändra tills hon ska få dos två.

Jag skulle även vara nöjd med Astra Zenecas vaccin om det var min dotter, och ge profylaktiskt Panadol och antihistamin (till exempel Heinix 10 mg 1 tablett, vid behov 10 mg i två doser, till exempel morgon och kväll; då ska man vara beredd på risk för mera trötthet av antihistaminet Heinix).

Vår vuxna son med sviter av svår meningit i späd ålder har fått sin första dos coronavaccin med Astra Zeneca och ska få den andra i juni. Vad kommer han att få för vaccin då? Han har en medelsvår sömnapné. Om han skulle ha oturen att drabbas av covid19 – vad ska vi då göra? Borde han få sjukhusvård i ett tidigt skede?

För tillfället ges Astra Zenecas vaccin inte till under 65-åringar, hur det är i juni visar tiden. Om sonen får symptom på covid-19 ska allmäntillståndet följas med noga, profylaktisk (förebyggande) sjukhusvård ges inte, men nedsatt syrsättning, andnöd och nedsatt allmäntillstånd förutsätter bedömning av behovet av sjukhusvård.

I artikeln Specific Susceptibility to COVID-19 in Adults with Down Syndrome läste jag att personer med Downs syndrom verkar reagera annorlunda och kunna tillgodogöra sig vacciner på annat sätt än andra. Ingen jag pratat med om min dotters medicinska frågor har någonsin nämnt detta, hur är det möjligt? Är detta inte accepterad forskning/kunskap i Finland?

Ovannämnda forskning är säkert accepterad i Finland, men detta är immunologisk specialkunskap. Så länge patienterna med Downs syndrom inte har märkbart större tendens att trots vaccination få besvärliga (virus)infektioner, är det bra att ha samma riktlinjer för alla.

Min 30-åriga dotter fick feber i flera dagar och hosta efter sin första dos av coronavaccinet. Jag har inte hört att andra fått hosta av vaccinet. Är det en möjlig biverkning av vaccinet? Kan man smitta om man blivit sjuk som biverkning av vaccinet?

Feber och hosta som biverkning av vaccinet är relativt vanliga. Vaccinationsympton är INTE tecken på covid-19 infektion och kan inte orsaka covid-19 smitta.

Min vuxna dotter är småväxt. Ges vaccinet i olika mängd till olika personer beroende på kroppsvikt? Kan den starka reaktionen med feber i flera dagar bero på att hon fick för mycket vaccin i förhållande till hennes kroppsstorlek? Borde hon kanske ha väntat på barnvaccin?

Jag kan inte säga exakt, men alla vuxna får samma dos, oberoende av om de väger 45 kg eller 145 kg. Det finns ingen orsak att vänta på barnvaccin, trots kortväxthet. Barnens immunförsvar är annorlunda än vuxnas, och det är enligt immunförsvarets mognadsgrad och även annan mognadsgrad (bland annat hormonbalans samt tand- och skelettstruktur) som man vaccinerar.

I dagsläget finns inga vacciner för barn under 16. Vilken tidtabell är sannolik för vaccination åt personer under 16 i Finland?

Antagligen vaccineras 12–16–18-åringar från och med augusti eller september 2021. Yngre barn kommer att vaccineras när vaccinproducenterna gjort studier som visar att vaccinet är tryggt (eller inte tryggt) för respektive åldersgrupp, och sedan anhåller de om tillstånd att sälja/använda vaccin för den nya åldersgruppen av hälsovårdsmyndigheterna.

Personer över 16 år med Downs syndrom hör till riskgrupp 1 i vaccinationsordningen, medan det för personer med Downs syndrom under 16 inte finns vaccin. Hur ser du på riskerna och utsikterna för denna grupp? När kan denna grupp börja röra sig mera fritt?

Det vet jag inte, men allt som allt är ju smittsiffrorna för covid-19 på nedgång, och om personen kan använda munskydd och hålla avstånd från främmande personer tycker jag att man inte bara ska sitta hemma och vara rädd för att gå ut.

Smittsiffrorna visar att personer med intellektuell funktionsnedsättning fått väldigt litet smittor, och forskningen kring Downs syndrom och covid-19 visade att de som är över 40 år eller med alzheimersymptom har klart högre risk för svår covid-19 och komplikationer än yngre personer med Downs syndrom.

Vad beror det på att det väntas med att ge den andra dosen av vaccinet?

Det har konstaterat att man redan efter första dosen får någon slags skydd mot coronaviruset. Den andra orsaken är att Finland inte får så mycket vaccin som man skulle vilja ha. För tillfället uppskattar myndigheterna att alla över 18 år är vaccinerade senast i sommar.

Första dosen av vaccinet skyddar till 95–99 % mot svår covid-19 som kräver sjukhusvård, och i främsta hand vill man i Finland skydda människor mot just svår covid-19 och dess följdsjukdomar, samt garantera att sjukhussystemet inte totalt överbelastas.

Hur är det med självbestämmande gällande vaccinering av vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning? Har man övervägt vaccinationstvång i Finland?

Inom psykiatrin anser man att barnens självbestämmanderätt kan frånses och att vårdnadshavaren kan ta beslut angående vården då patienten är under 12 år, eller då patientens psykiska mognad är under 12 år. Denna tolkning rekommenderar jag även för personer med en intellektuell funktionsnedsättning. Man ska inte ge barn för stort ansvar, det ger ångest och en otrygghetskänsla.

Vaccintvång kommer nog inte i Finland, konsensusprincipen fungerar bra och grundlagen hindrar det.

Vad vet man i dag om hur många personer med Downs syndrom som behövt sjukhusvård/intensivvård på grund av covid-19 i förhållande till personer utan Downs syndrom? Vad vet man om dödligheten?

En brittisk studie skannade 4/2020–10/2020 patienter i sjukhusvård på grund av covid-19 i Storbritannien, USA, Indien, Spanien, Brasilien och så vidare. 1046 patienter med Downs syndrom inkluderades.

Symptom som feber, hosta, andnöd samt snuva, halsont, frossa, illamående/uppkastningar och ledvärk var speciellt vanliga i åldern 20–30 år.

Följande komplikationer/svår covid-19 förekom:

  • viral lunginflammation 36%
  • ARDS (chocklunga) 34%
  • bakteripneumoni 17%
  • septisk chock 11%

Komplikationsrisken ökade med stigande ålder. Av patienterna med Downs syndrom fick 41 % i åldern 0–19 år komplikationer, 65% av 20–34-åringarna och 69 % av över 40-åringarna.

Risken för lungkomplikationer var högre hos patienter med Downs syndrom och de förekom i klart yngre ålder än hos andra patienter. Dödligheten ökade klart hos över 40-åringar jämfört med kontrollgruppen. Dödligheten hos under 40-åringar med Downs syndrom i sjukhusvård var 7 %, vilket också är klart högre än hos kontrollgruppen, främst på grund av komorbiditeten, alltså samsjuklighet (hjärta, lungor, övervikt och så vidare).

Män hade högre risk för sjukhusvård, även Alzheimer var en riskfaktor.

Kan en person med Downs syndrom gå på jobb till ett dagis?

Personen med Downs syndrom kan gå på jobb till dagis. Smittspridningen på ett nationellt plan i Finland är ganska låg och det är väldigt få barn som insjuknar i coronaviruset. Dessutom har daghemmen väldigt stränga regler och inga barn med symptom får komma till dagis. I till exempel Brasilien där smittspridningen är hög skulle det inte vara klokt för personen med Downs syndrom att gå på jobb.

Kan man som närstående leva ”normalt” om man har en nära anhörig som hör till riskgruppen?

Man ska leva rätt normalt, men följa de angivna begränsningarna om till exempel hur många människor som högst får samlas. Man blir tokig om man bara sitter hemma och aldrig träffar någon. Det gäller dock att komma ihåg att vara noggrann med hygienen.

Vid en covid-19 exponering är det en smittskyddsläkare som gör beslutet om att sätta en person i karantän. När en person konstaterats vara smittad med covid-19 gäller isoleringsregler. Det gäller att följa instruktionerna för isoleringen. Bryter man mot dessa kan man få böter.

Så länge som man inte varit i kontakt med någon som är smittad av coronaviruset behöver man inte göra mer än det normala.

Har dödligheten ökat i Finland på grund coronaviruset?

Coronadödligheten i Finland är väldigt låg med cirka 800 avlidna. Det kan hända att dödligheten antingen är mindre eller går på ett ut, eftersom influensaepidemin har varit mycket lindrigare i år på grund av god hygien, ansiktsskydd och handtvätt samt klart färre sociala kontakter.

Är det säkert att använda utländska munskydd?

Utländska munskydd kan vara av både bra och dålig kvalitet. Den finländska kvalitetskontrollen av munskydd är dock sträng och därför borde munskydden som kommer till Finland vara tillräckligt bra. Engångsmunskydden är bättre än tygmunskydd, eftersom tygmunskydden släpper igenom för mycket och blir snabbare fuktiga. Fuktiga skydd fungerar inte utan släpper igenom även virus.

En del människor kan inte använda munskydd och använder ansiktsvisir i stället. Att använda kirurgiska engångsmunskydd ger ett tillräckligt bra skydd. Att använda någon slags munskydd är bättre än att inte använda munskydd alls.

I vilken mån tas det psykiska välbefinnandet i beaktande när restriktioner görs upp?

Beslutsfattarna försöker nog alltid ta det psykiska välbefinnandet i beaktande. Coronarestriktionerna har fört med sig nya rutiner som i själva verket har fungerat bättre för vissa personer, till exempel när arbetsverksamheten har kommit till boendet. En del personer lider och andra mår bättre av de nya rutinerna.

Man måste fråga sig vilket som är värre, sjukdomen eller behandlingen? Då en covid-19 infektion i värsta fall kan kräva flera månader av intensivvård och ändå orsaka att personen dör, måste myndigheterna vara noggranna och försiktiga. Ju mer kunskap vi får om covid-19 desto mera kan man rikta restriktioner och uppluckrandet av dem. Vi vet oerhört mycket mera om covid-19 i maj 2021 än vi visste om sjukdomen i maj 2020.

Carolna Lillgäls.

I Steg för Steg får Carolina vara med och påverka

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Carolina Lillgäls är nyinvald styrelsemedlem i Steg för Steg.
Pehr Löv, Christina Mannfolm och Christina Omars sitter bredvid varandra och skrattar.

Fina FDUV-minnen från flera årtionden

Det var inte alltid bättre förr. Men också utmaningar och svårigheter kan man skratta gott åt i efterhand. Den stora behållningen av engagemang i FDUV är ändå alla människomöten. Under DUV-dagen i Vasa uppmärksammades förbundets historia. Tre tidigare och nuvarande aktiva delade med sig av sina FDUV-minnen. Artikeln ingår i GP 2/2024.
FDUV:s logotyp.

Regeringens ändringar i funktionshinderlagen strider mot grundprinciperna inom funktionsrätt och funktionshinderservice

Regeringens förslag på ändringar i funktionshinderlagens tillämpningsområde strider mot FN:s funktionshinderkonvention. Därför kan organisationerna som företräder personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism inte understöda att lagen går vidare i den här formen. Det borde bli lättare att kunna få funktionshinderservice, inte svårare.
Kira Nalin med en bok i handen och citatet Även om du inte hör till målgruppen för den lättlästa litteraturen i dag, så kan det hända att du gör det i morgon.

Låt den lättlästa litteraturen komma in

Den 28 maj är den internationella dagen för lätt språk. Det är också sista inlämningsdagen för den lättlästa manustävlingen Skriv för mig! I vår blogg skriver Kira Nalin om varför den lättlästa litteraturen berör envar av oss.
Lena Berglund skrattar med kisande ögon och Nina Berglund håller om hennes axlar.

Systrarna Lena och Nina finns där för varandra

Den längsta relationen vi har i våra liv är ofta till våra syskon. Därför kan den bli så betydelsefull. I synnerhet om man har en så stark relation som Nina och Lena Berglund har. Deras speciella band har präglats av Lenas funktionsnedsättning. Artikeln ingår i GP 2/2024.
Vanessa Westerlund och citatet Att investera i funktionshinderservice utgör en enorm potential för samhället.

Nedskärningar i välfärden har ett högt pris

Nedskärningar i den sociala tryggheten sätter en oskäligt hög börda på de personer i samhället som har allra minst möjligheter att delta i det gemensamma spartalkot, skriver Vanessa Westerlund i vår blogg.
Stöd våra läger med en gåva. Betala valfri summa via  MobilePay till numret 84643.

Stöd vår lägerverksamhet – donera!

Hjälp oss att ordna läger även i framtiden. I maj till juli 2024 samlar vi in medel för vår lägerverksamhet. Det går lätt att betala med MobilePay till numret 84643. Även Tongåvan samlar in medel till förmån för oss i maj.
Annette Tallberg-Haahtela.

Funktionshinderlagen på utlåtanderunda – förslaget en besvikelse

Regeringens proposition om preciseringen av tillämpningsområdet för lagen om funktionshinderservice har sänts på remiss.
Information om EU-valet på lätt språk.

Lättläst om EU-valet

Ladda ner den lättlästa broschyren eller beställ den i tryckt format via LL-Center.
Lisbeth Hemgård.

Hederstiteln socialråd till Lisbeth Hemgård

Pressmeddelande 19.4.2024.
Bild på Kent och Linda Semskar och citatet Trots att han inte hade ett talat språk, lärde han oss viktiga saker om livet och om oss själva.

Till minnet av min storebror Kent

Att “ha Kent” och växa upp med honom har gett oss syskon så mycket. Det har varit en rikedom som är få förunnat, skriver Linda Semskar i vår blogg. Hennes älskade bror dog i januari i år.
Porträtt på Katarina Lönnbäck och citatet Jag visste inte riktigt vad jag skulle förvänta mig och hur jag skulle bete mig.

En ögonöppnande upplevelse

Under våren har Katarina Lönnbäck, andra årets studerande inom socialt arbete, varit på en kort praktik hos oss på FDUV och Steg för Steg. I vår blogg berättar hon om sina erfarenheter.
FDUV-logotyp.

Finland måste sluta vanvårda personer med funktionsnedsättning

Insändare publicerad i Hufvudstadsbladet 2.4.2024.
FDUV:s logotyp.

Finland måste sluta vanvårda barn och unga med funktionsnedsättning

Yle MOT uppmärksammar den omänskliga behandlingen av barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning och autism i institutionsförhållanden. – Det räcker inte att uttrycka bestörtning, nu krävs handling. Missförhållandena och vanvården måste utredas. Tillräckliga resurser och tjänsternas kvalitet måste tryggas och ett funktionshinderombud bör tillsättas i Finland.
En illustration.

”Det handlar i första hand om trygghet”

Bra personal är en förutsättning för ett bra liv för personer med funktionsnedsättning. Men tillgången till kompetent personal påverkar också de anhörigas liv. Därför har vi talat med en grupp föräldrar till vuxna med funktionsnedsättning. Hur ser de på personalsituationen? Artikeln ingår i GP 1/2024.
Böckerna Vardagsexperten - håll ordning hemma och Omsorgsboken.

Lärum tipsar: Tips till dig som stöder dem som behöver stöd

Vi som jobbar för dem med särskilda behov behöver tidvis ny inspiration, nya insikter och perspektiv. Vi kan också behöva material som kan hjälpa oss att stöda dem som behöver extra stöd i vardagen. Här är tips på nyheter i Lärums urval.
Socialskyddsguiden 2024

Socialskyddsguiden 2024 är här!

En uppdaterad version av Socialskyddsguiden med information om service för personer med intellektuell funktionsnedsättning finns nu på webben.
Rocka sockorna och porträtt på Susanne Nygård.

Rocka sockorna med oss! Tips till pedagoger

Världsdagen för Downs syndrom den 21 mars närmar sig. I vår blogg ger Susanne Nygård, pedagogisk planerare på Lärum, tips på hur ni kan uppmärksamma Rocka sockorna-dagen i daghem eller skolor.
Bild kollage med ung kvinna med Downs syndrom, boende utifrån och kvinna med skylten regnbågen i bakgrunden.

Ett jobb fyllt av glädje

Vad är det bästa med att jobba med personer med funktionsnedsättning? Hur kan vi tackla personalbristen? Vi åkte till Kronoby för att tala med personal inom branschen och möttes av glädje, gemenskap och ett människonära förhållningssätt, och servicetagare som inte skulle klara sig utan sin personal.
Pia och Lars-Erik brjörklund på sommarstugan.

”I DUV får jag göra något för dem som inte alltid kan tala för sig”

Föreningsprofilen. I vår tidning Gemenskap och påverkan GP lyfter vi fram personer som är engagerade inom våra medlemsföreningar. Lars-Erik Björklund har varit ordförande för 60-åriga DUV i Vasanejden i över 20 år.
  • «
  • 5
  • 6
  • 7
  • 8
  • 9
  • 10
  • 11
  • 12
  • 13
  • »
Bli medlem   Nyhetsbrev Familjestöd  Rådgivning 

FDUV-logotyp.

Helsingfors

Nordenskiöldsgatan 18A
00250 Helsingfors
FINLAND
+358 (0)9 434 23 60
fduv@fduv.fi
 

Vasa

Storalånggatan 60
65100 Vasa
FINLAND
+358 (0)6 319 56 52
fduv@fduv.fi

 

KONTAKT

 

DUVNÄT

 

Om webbplatsen