Familjerna har särskilt svårt nu att få tjänster som passar dem. Coronatiden har försämrat tillgången till tjänster och osäkerheten om framtiden belastar personer med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning och deras familjer. FDUV har tillsammans med sina finska systerorganisationer kontaktat Kommunförbundet för att påverka kommunernas praxis.
Närståendevårdarnas rätt till ledighet äventyras
På många håll förverkligas närståendevårdarnas lagstadgade ledigheter främst i kommunens egna enheter, oavsett om det är säkert ur brukarens synvinkel. Många kommuner är till exempel inte flexibla när det gäller användningen av korttidsdagar, även om pandemisituationen har lett till behov av nya lösningar.
Kommunerna erbjuder inte heller servicesedlar för att svara på behovet av ytterligare stöd och tar inte heller initiativ för att arrangera stödet på ett annat sätt, utan familjerna måste förstå att kräva detta. En del köpavtalsplatser har stängts på grund av cornarisken under sommaren, och därför har andra platser varit fullbelagda.
Familjerna oroar sig också för tillgången till korttidsvård och lagstadgade ledigheter för närståendevårdarna om och när smittspridningen igen tar fart. På grund av smittrisken vågar man kanske inte föra barnet till vårdplatsen.
I vår kontakt med Kommunförbundet har vi också uttryckt oro över begränsningarna i användningen av lagstadgade ledigheter för närståendevårdare. I vissa kommuner finns en begränsning enligt vilken införtjänad ledighet måste tas ut inom sex månader, i annat fall nollas de.
I det här läget vore det skäligt att ledigheterna kunde användas fritt åtminstone till årets slut, så att familjerna själva kunde skräddarsy hjälpen i vardagen på det sätt som är bäst för dem. Nu blir ledigheterna outnyttjade om den modell kommunen erbjuder inte passar familjen. Till exempel FPA har varit flexibel i sina rehabiliteringsbeslut och möjliggjort att man kan överföra oanvända rehabiliteringsträffar till följande rehabiliteringsperiod.
Oro för skol- och dagvårdsarrangemangen
Familjer är också oroade över arrangemangen i skolar och daghem. Enligt linjedragningar inom småbarnspedagogiken måste barn med ens de minsta flunssasymptomen stanna hemma. Det här har i vissa fall lett till att en del barn knappt kan delta i småbarnspedagogiken alls.
Daghem har till exempel tolkat dreglande och slembildning som flunssasymptom medan familjerna är övertygade om att det hänger ihop med barnets funktionsnedsättning och det faktum att barnet stoppar händerna i munnen. Trots Institutet för hälsa och välfärd THL:s rekommendationer har vissa daghem också vägrat att ta emot barn, även om coronatest varit negativa.
Många familjer är för tillfället mycket belastade. Vi vädjar till Kommunförbundet att utöva sitt inflytande i frågan. Det skulle vara oerhört viktigt att man nu i kommunerna genuint skulle lyssna på familjernas behov och önskemål och flexibelt försöka hitta de lösningar som passar och hjälper respektive familj bäst.
Intresseorganisationerna för personer med intellektuell funktionsnedsättning samlar in och förmedlar information till regeringen och beslutsfattare om situationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning och deras anhöriga under coronatiden. Med i samarbetet är FDUV, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Kehtiysvammaliitto, Autism Finland och Vammaisperheyhdistys Jaatinen.
