Alla barn ska ha möjlighet att gå i vanlig skola och alla ungdomar ska ha rätt att växa till sin fulla potential.
FDUV är för skolinklusion, det vill säga att personer med funktionsnedsättning går i vanlig skola. Via skolinklusion får elever med funktionsnedsättning lära sig att de är en del av gänget på alla livsområden. Skolinklusion skapar också förståelse för olikheter och är positivt för hela skolan.
Många elever med intellektuell funktionsnedsättning går i dag i vanlig skola tillsammans med andra barn. De undervisas helt eller delvis i vanliga klasser, och oftast helt eller delvis i små specialklasser inom samma skola. Hur inkludering eller integrering förverkligas i praktiken varierar mycket mellan skolor och kommuner.
I Svenskfinland handlar det ur familjens synvinkel ofta om hur nära hemmet barnet får gå i skola och hur mycket stöd och resurser det finns i skolan. Var eleven placeras påverkas av hur föräldrar, lärare och beslutsfattare tänker och hur skolorna och undervisningen är organiserade i kommunen.
På många håll ordnas undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i en viss, mera centralt belägen skola i kommunen. På en del håll vill föräldrarna att deras barn ska få gå i närskola.
Efter en reform av lagstiftningen år 2010 finns ett trestegsstödsystem för inlärning och skolgång: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Elever med intellektuell funktionsnedsättning har oftast särskilt stöd. De har också ofta förlängd läroplikt. Läroplikten börjar då det år som barnet fyller 6 år.
År 2019 fick cirka 17 procent eller drygt 6 000 av de svenskspråkiga eleverna i den grundläggande utbildningen intensifierat eller särskilt stöd: 11 procent av eleverna omfattades av intensifierat stöd och 6 procent av särskilt stöd. Av de drygt 2 000 eleverna som fick särskilt stöd i de svenskspråkiga skolorna år 2019 hade en femtedel förlängd läroplikt (drygt 400 elever).
Behovet för intensifierat eller särskilt stöd har under de senaste åren ökat både bland både svensk- och finskspråkiga. Mellan år 2011 och 2019 har antalet svenskspråkiga elever som får intensifierat eller särskilt stöd ökat med över 7 procentenheter.
År 2019 var 20 procent av de svenskspråkiga eleverna med särskilt stöd helt integrerade i den allmänna undervisningen, 60 procent delvis integrerade och knappt 20 procent hade undervisningen helt i specialgrupp eller -klass.
Källa: Utbildningsstyrelsen
Alla ungdomar har rätt att växa till sin fulla potential och rätten till lika möjligheter fortsätter också efter grundskolan.
Efter avslutad grundskola kan den unga med särskilda behov söka sig till:
Det lönar sig att börja fundera på alternativen i god tid innan den unga avslutar grundskolan. Det kan också hända att man inte kommer in på det önskade utbildningsprogrammet.
Hösten 2021 trädde den utvidgade läroplikten i kraft (gäller ej Åland). Samma utbildningsalternativ finns fortfarande, men i och med reformen ska studieplats erbjudas till alla och utbildningen ska vara avgiftsfri.
Läs mer om studier i Brytningsskeden - handbok om service för unga
Lärum som är en del av FDUV jobbar för att den enskilda individen ska få det stöd som gagnar hens utveckling, inlärning och vardagliga liv.
Lärum utvecklar och erbjuder verktyg för anpassade inlärningsmiljöer, till exempel i specialundervisningen eller på boenden för personer med funktionsnedsättning. Personalen stöder och handleder kring material och även anhöriga kan få tips och råd gällande material och verktyg.