Coronatiden har visat i praktiken vilken sårbar position personer med tal- och kommunikationssvårigheter är i. Isolering och besöksförbud har hindrat kontakten till anhöriga då alla inte har den kompetens, tillräckligt stöd eller den utrustning som krävs för att upprätthålla människorelationer på distans. Bristen på sociala kontakter och ensamhet har försämrat redan inlärda kommunikationsfärdigheter, vilket ytterligare försämrar livskvaliteten. Tolkar till personer med talsvårigheter nekades under våren besök hos kunder i vissa boendeenheter, vilket drastiskt inverkat på deras möjligheter att bli förstådda och påverka sitt eget liv.
I Finland finns det cirka 65 000 personer med varierande grad av tal- och kommunikationssvårigheter. Av dessa behöver 30 000 hjälpmedel som stöd för kommunikationen. Gruppen människor med talsvårigheter är brokig. Tal- och kommunikationssvårigheter kan vara medfödda och bero på till exempelvis en CP-skada, intellektuell funktionsnedsättning, autismspektrumtillstånd eller primära språkstörningar hos barn. Man kan också förlora sin talförmåga och sina språkliga färdigheter som vuxen till följd av en plötslig eller progressiv sjukdom eller skada.
Veckan för personer med tal- och kommunikationssvårigheter firas 5–11.10.2020 med temat "Skapa möjligheter!". Med temat vill vi synliggöra den roll kommunikationskumpanerna har för att personer med talsvårigheter ska bli hörda. Varje person som har olika grad av tal- eller kommunikationssvårigheter behöver i sin närhet kunniga människor för att samspelet ska fungera. Därtill behöver de ges tillfällen till kommunikation och att förverkliga sig själva. Ju mer en människa behöver stöd av en annan person i sin vardag, desto viktigare är det att alla som möter personer med talsvårigheter ser till att den här typen av möjligheter till kommunikation och samspel förverkligas.
”Personer med talsvårigheter upplever fortfarande diskriminering. Det syns i attityder och även i samhällets strukturer. En person som har stora kommunikationssvårigheter eller inte talar utan använder olika kommunikationssätt som ersätter talet, kan ignoreras med hänvisning till brådska eller genom att ifrågasätta hens budskap”, säger Eija Roisko, chef för Kehitysvammaliittos central för informations- och kommunikationsteknologi Tietoteekki.
Även om rätten till kommunikation har stärkts genom olika konventioner och i lag, förverkligas fortfarande inte rätten till tjänster och jämlikt bemötande.
”För att bli kvitt fördomar och förutfattade meningar behövs flexibla tjänster och strukturer. Rätten att kommunicera, rätten att få hjälpmedel och rätten till rehabilitering kan inte vara beroende av till exempel personens hemort eller ålder”, säger Minna Haveri, planerare vid Kehitysvammaisten Tukiliitto.
Veckan för personer med talsvårigheter koordineras av Kehitysvammaliittos central för informations- och kommunikationsteknologi Tietoteekki. Som samarbetsparter fungerar flera organisationer och aktörer som jobbar för personer med talsvårigheter.
Under veckan ordnas flera evenemang på olika håll i Finland. Information om evenemangen och veckan finns på: www.puhevammaistenviikko.fi
Mera information:
- Lisbeth Hemgård / FDUV, lisbeth.hemgard@fduv.fi, 040 526 43 69
- Eija Roisko / Kehitysvammaliitto, Tikoteekki, eija.roisko@kvl.fi, 040 590 3801
- Minni Haveri / Kehitysvammaisten tukiliitto, minni.haveri@tukiliitto.fi, 040 1841 240
- Maria Vinberg / Aivoliitto, Kommunikaatiokeskus, maria.vinberg@aivoliitto.fi, 050 310 1409
- Hannele Merikoski / Aivoliitto, Kommunikaatiokeskus, hannele.merikoski@aivoliitto.fi, 050 529 0137
- Heli Honko/ Suomen CP-liitto, heli.honko@cp-liitto.fi, 040 501 82 12
- Katriina Siiskonen / Autism Finland, katriina.siiskonen@autismiliitto.fi, 050 340 91 80
Bilden: Informationsteknologi gör det möjligt för Niilo Virta att kommunicera med andra. Foto: Niko Eloranta,