Utvecklingsstörning och arbete
Alla barn med utvecklingsstörning går i grundskola. Även en stor del av ungdomarna med utvecklingsstörning fortsätter att gå i skola efter grundskolan. Efter skolgången börjar de flesta människor med utvecklingsstörning arbeta på ett arbets- eller dagcenter. Ersättningen de får på arbets- eller dagcenter är liten. En del människor med utvecklingsstörning arbetar på den öppna arbetsmarknaden (utlokaliserad arbetsverksamhet) och får en arbetserssättning på max 12 euro per dag (06.2009). Det är få människor med utvecklingsstörning som arbetar på den öppna arbetsmarknaden enligt allmänna anställningsförhållanden (Arbete med stöd). Människor med utvecklingsstörning har ofta svårt att förstå abstrakta saker. En utvecklingsstörning innebär ändå inte på något sätt att människor med utvecklingsstörning inte kan lära sig nya saker. Det är viktigt att arbetet är anpassat till personen med utvecklingsstörning och att han/hon får stöd i sitt arbete. (Källa: www.verneri.net, 06.2009).
I Finland arbetar ca 10 300 personer med utvecklingsstörning antingen på arbets- eller dagcenter, i utlokaliserad arbetsverksamhet eller Arbete med stöd. Målet är att fler personer med utvecklingsstörning skall få arbete på den öppna arbetsmarknaden och att personerna själva skall få välja om de vill arbeta på den öppna arbetsmarknaden eller om de vill arbeta på ett arbets- eller dagcenter. (Källa: www.verneri.net, 06.2009).
| Arbets- och dagcenter | Utlokaliserad arbetsverksamhet | Arbete med stöd |
| ca 7700 personer med utvecklingsstörning | ca 2300 personer med utvecklingsstörning | ca 300 personer med utvecklingsstörning |
|
|
|
Orsaken till att få människor med utvecklingsstörning arbetar på den öppna arbetsmarknaden med lön är:
- Arbetskraft- och socialservicens anpassade stöd är för litet
- Det finns för få arbetskonsulenter
- Det är en stor utmaning att få lönen att passa ihop med det sociala skyddet
- Allmänheten vet för lite kring arbete på den öppna arbetsmarknaden med lön
Oftast har människor med utvecklingsstörning som arbetar på ett arbets- eller dagcenter eller i utlokaliserad arbetsverksamhet en sjukpension som grund. Sjukpensionen är 558,46 euro/månad. (Källa: www.fpa.fi, 06.2009).
Människorna med utvecklingsstörning har även rätt att få bostadsbidrag för pensionstagare. Bostadsbidraget för personer med sjukpension påverkas DIREKT om personen har andra inkomster än sjukpensionen (t.ex. lön, egendom, ränteinkomster, skog, aktier eller är gift/sambo). Om man inte har andra inkomster än sjukpensionen är bostadsbidraget 85% av hyran. För bostadsbidraget för personer med sjukpension finns en självrisk på 542,10 euro/år. För överstigande del kan man få bostadsbidrag. (Källa: www.fpa.fi, 06.2009)
Personer med sjukpension kan även få vårdbidrag för pensionstagare. Vårdbidraget är utgående från personens hjälpbehov. Vårdbidraget inverkar INTE på bostadsbidraget. Vårdbidraget är skattefritt och indelat i tre kategorier; grundbelopp (54,80 eur/mån), förhöjt belopp (136,43 euro/mån), högsta belopp (288,49 e/mån). För att få grundbeloppet bör personen få handledning 1 gång/vecka. (Källa: www.fpa.fi, 06.2009).
En del människor med utvecklingsstörning som arbetar på den öppna arbetsmarknaden och följer metoden Arbete med stöd har valt att behålla sin sjukpension som en trygghet. Eftersom sjukpensionen och bostadsbidraget för pensionstagare kan påverkas bör man ha god kontroll över månadsinkomsterna. Inkomstgränsen för en person med sjukpension är 588,66 euro/månad. Bostadsbidraget påverkas direkt då en person med sjukpension har andra inkomster än pensionen. Det finns dock ett undantag då bostadsbidraget inte påverkas och det är om anställningen varar högst sex månader/år. (Källa: www.fpa.fi, 06.2009).
Ifall inkomsterna är högre än 600 euro/månad finns det idag möjlighet för människor med utvecklingsstörning att lägga pensionen vilande. Under de två första åren man har pensionen vilande betalar FPA ett specialhandikappbidrag på 361,21 e/mån. (Källa: www.fpa.fi, 06.2009).
Boktips (08.2009):
Här följer tips på böcker som handlar om utvecklingsstörning/funktionsnedsättning och arbete. Böckerna kan lånas på FDUV:s bibliotek (tel.nr: 09 43 42 36 0).
- Andersson Torbjörn & Zandén Håkan, (2003). Autism, asperger syndrom & arbete. 25 berättelser. Stockholm: Riksföreningen Autism.
- Brusén Peter & Hydén Lars-Christer (red.), (2000). Ett liv som andra. Livsvillkor för personer med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Recension av boken.
- Equal-project, (2007). Hop skip jump. Styrka och sysselsättning genom aktörssamarbete. Recension av boken.
- Gotthard Lars-Erik, (2007). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Bonnier Utbildning, Ab. Recension av boken.
- Kaski Markus, (2002). Kehitysvammaisuus. Borgå: WSOY Oy. Recension av boken.
- Larsson Per Olof, (2006). Arbetsplatskultur, socialt stöd och arbetets mening. Anställning med lönebidrag och daglig verksamhet för personer med intellektuella arbetshandikapp. Göteborg: Göteborgs universitet.
- Lindqvist Rafael & Sauer Lennart (red.), (2007). Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
- Londén Sonja, (2005). Handbok i metoden Arbete med stöd. Jakobstad: Optima samkommun. Recension av boken.
- Silfverberg Bo, Holmgren Anna, Larsson Ragnhild, Uhlin Torbjörn, (2002). Mångfald i arbetslivet. – Om ett öppet arbetsliv utan diskriminering. Stockholm: Prevent.
- Sjöberg Malena (red.), (2007). Arbetsliv och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Recension av boken.