Utvecklingsstörning och arbete ur arbetsgivarens synvinkel
a) Allmän info, arbetsuppgifter och praktiska arrangemang
b) Hur gå till väga för att ha en perosn med utvecklingsstörning i arbete?
c) Lönesubvention till dig som arbetsgivare
d) Arbetsersättning åt person med utvecklingsstörning
e) Länkar
f) Boktips
a) Allmän info, arbetsuppgifter och praktiska arrangemang
Många människor med utvecklingsstörning söker arbete på den öppna arbetsmarknaden. De är som alla andra, men behöver mer stöd i vardagen. Att lära sig nya uppgifter är möjligt för människor med utvecklingsstörning, de behöver bara mer information. På många arbetsplatser finns det okomplicerade rutinarbete som passar en arbetstagare med utvecklingsstörning. Erfarenheter visar att då en arbetstagare med utvecklingsstörning kan sitt arbete så går det väldigt bra.
I Finland finns det många företag som har människor med utvecklingsstörning i arbete. De allra flesta upplever det som en styrka och en mångfald på arbetsplatsen. Arbetsuppgifter som passar är olika från person till person men kan t.ex. vara:
- Arbeta i affär: plocka upp varor, plocka flaskor, ta hand om lådor m.m.
- Arbeta i kök: duka bord, diska, plocka fram och bort, skala potatis m.m.
- Kansliarbete: kopiering, postning, städning m.m.
- Industriarbete: packning, städning m.m.
- Fastighetsskötsel: gräsklippning, snöskottning, rensa rabatter, räfsa m.m.
De praktiska arrangemangen är flexibla:
- Arbetstiden kan skräddarsys.
- Hur anställningen ordnas helt praktiskt kan variera.
- Arbetsgivaren får information om olika stöd vid anställning.
- Arbetsgivare och arbetstagare får stöd via regionala arbetskonsulenter.
b) Hur gå till väga för att ha en person med utvecklingsstörning i arbete?
Ifall du är intresserad av att ha en människa med utvecklingsstörning i arbete kan du ta kontakt med oss på FDUV så hjälper vi dig vidare till den person i din kommun eller inom Kårkulla samkommun som arbetar som *arbetskonsulent. Från en arbetskonsulent får ni all den information, handledning och det stöd som ni behöver. Arbetskonsulentens tjänster är avgiftsfria för er som arbetsgivare. (06.2009).
Vårt mål är att alla människor med utvecklingsstörning som arbetar på den öppna arbetsmarknaden och som utför sitt arbete enligt överenskommelse även skall få lön för det arbete de gör. Om arbetsgivaren följer ett kollektivavtal skall lönen fastställas enligt det. Som arbetsgivare har du rätt att få lönesubvention vid anställning av en människa med utvecklingsstörning. Längre ned på sidan kan du läsa om lönesubvention till dig som arbetsgivare. Arbetskonsulenten finns som stöd ifall man har frågor kring fastställande av lön. Läs mera om lön och arbetsavtal på arbetarskyddsdistriktens webbsida. (06.2009).
Ifall man som arbetsgivare till en början inte är beredd att betala lön åt en arbetstagare med utvecklingsstörning finns ett annat ersättningssystem, nämligen arbetsersättning. Längre ned på sidan kan ni läsa om arbetsersättning och vad det innebär.
c) Lönesubvention till dig som arbetsgivare
Arbets- och näringsbyrån kan bevilja arbetsgivare lönesubvention för lönekostnader om arbetsgivaren anställer en person med funktionsnedsättning (t.ex. utvecklingsstörning), långtidsarbetslösa eller personer som är svårsysselsatta. Lönesubvention är en behovsprövad stödform och förutsättningarna för att få lönesubvention utreds från fall till fall. Det lönesubventionerade arbetet bör främja att den arbetslösa placeras på den öppna arbetsmarknaden. (källa: www.mol.fi, 06.2009).
Lönesubvention kan beviljas för arbete i arbetsavtalsförhållande eller för läroavtalsutbildning. Lönesubvention kan beviljas kommuner, företag och övriga arbetsgivare inom den privata sektorn, bl.a. föreningar, stiftelser och hushåll samt sociala företag. Statliga ämbetsverk och inrättningar kan anvisas anslag för lönekostnader som förorsakas av att arbetslösa arbetssökande anställs, och i dessa fall iakttas i regel lagstiftningens bestämmelser om lönesubvention. (källa: www.mol.fi, 06.2009).
Arbetsgivaren kan även beviljas stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen som ersättning för sådan specialutrustning och sådana ändringar i arbetsplatsens yttre förhållanden, vilka är nödvändiga med tanke på att en människa med funktionsnedsättning (t.ex. människa med utvecklingsstörning) skall kunna arbeta. Med stödet kan man också ersätta den hjälp som en annan arbetstagare ger för att en människa med funktionsnedsättning (t.ex. människa med utvecklingsstörning) bättre skall klara av arbetet. (källa: www.mol.fi, 06.2009).
Lönesubventionen består av två delar, en grunddel och en tilläggsdel. År 2009 var stödets grunddel 25,63 euro/dag. Tilläggsdelen bestäms av arbets- och näringsbyrån och varierar från fall till fall. Tilläggsdelens belopp är högst 60 % av grunddelen, eller i vissa fall högst 90 % av grunddelen. Subventionsbeloppet bestäms med iakttagande av till den arbetssökande härrörande omständigheter. (källa: www.mol.fi, 06.2009).
Lönesubvention kan beviljas (källa: www.mol.fi, 06.2009):
- för högst 10 månader åt gången
- för läroavtalsutbildning för hela utbildningstiden
- för anställande i 24 månader av en svårsysselsatt eller handikappad person eller en arbetsplanerare
- sociala företag för anställande av långtidsarbetslös eller svårsysselsatt person i 24 månader eller av handikappad person i 36 månader.
Arbets- och näringsbyråns broschyr om lönestöd
Blanketten för ansökan om lönestöd
d) Arbetsersättning
Ifall man som arbetsgivare till en början inte är beredd att betala lön åt en person med utvecklingsstörning så finns ett annat alternativ, nämligen arbetsersättning. De personer som får arbetsersättning har alltid en sjukpension och ofta ett bostadsbidrag i grunden. En arbetsersättning kan max vara 12 euro/dag (enligt inkomstskattelagen § 92 punkt 2).
Arbetsersättning är ingen lön och därför har arbetstagaren med utvecklingsstörning ingen rätt till arbetshälsovård, semester etc. Arbetsgivaren betalar arbetsersättning till Kårkulla samkommun eller kommunen som i sin tur betalar ut den åt arb etstagaren med utvecklingsstörning. (06.2009).
e) Länkar (08.2009):
- Arbets- och näringsbyråns sidor för arbetsgivare: www.mol.fi/arbetsgivare
- Arbetsskyddsdistriktens webbsida om anställningsfrågor: www.tyosuojelu.fi/se/anstallningsfragor
- En riksomfattande sida om utvecklingsstörning: www.verneri.net
- VATES-stiftelsen är en expertorganisation med målsättning att befrämja rekryteringen av människor med funktionsnedsättning: www.vates.fi
f) Boktips (08.2009):
Här följer tips på böcker som handlar om utvecklingsstörning/funktionsnedsättning och arbete. Böckerna kan lånas på FDUV:s bibliotek (tel.nr: (09) 434 23 60).
- Andersson Torbjörn & Zandén Håkan, (2003). Autism, asperger syndrom & arbete. 25 berättelser. Stockholm: Riksföreningen Autism.
- Brusén Peter & Hydén Lars-Christer (red.), (2000). Ett liv som andra. Livsvillkor för personer med funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Recension av boken.
- Equal-project, (2007). Hop skip jump. Styrka och sysselsättning genom aktörssamarbete. Recension av boken.
- Gotthard Lars-Erik, (2007). Utvecklingsstörning och andra funktionshinder. Stockholm: Bonnier Utbildning, Ab. Recension av boken.
- Kaski Markus, (2002). Kehitysvammaisuus. Borgå: WSOY Oy. Recension av boken.
- Larsson Per Olof, (2006). Arbetsplatskultur, socialt stöd och arbetets mening. Anställning med lönebidrag och daglig verksamhet för personer med intellektuella arbetshandikapp. Göteborg: Göteborgs universitet.
- Lindqvist Rafael & Sauer Lennart (red.), (2007). Funktionshinder, kultur och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
- Londén Sonja, (2005). Handbok i metoden Arbete med stöd. Jakobstad: Optima samkommun. Recension av boken.
- Silfverberg Bo, Holmgren Anna, Larsson Ragnhild, Uhlin Torbjörn, (2002). Mångfald i arbetslivet. – Om ett öppet arbetsliv utan diskriminering. Stockholm: Prevent.
- Sjöberg Malena (red.), (2007). Arbetsliv och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur. Recension av boken.
*Arbetskonsulent: Är personen som i praktiken arbetar med arbetstagaren i behov av särskilt stöd, arbetsgivaren och arbetskamraterna på arbetsplatsen. Han/hon handleder och ger stöd åt både arbetstagaren i behov av särskilt stöd, arbetsgivaren och arbetskamraterna. Han/hon är i kontakt med de nätverk som finns kring arbetstagaren i behov av särskilt stöd och som påverkar hans/hennes arbete.