Skola och utbildning

Skola och utbildning

Alla barn ska ha möjlighet att gå i vanlig skola och alla ungdomar ska ha rätt att växa till sin fulla potential.

FDUV är för skolinklusion, det vill säga att personer med funktionsnedsättning går i vanlig skola. Via skolinklusion får elever med funktionsnedsättning lära sig att de är en del av gänget på alla livsområden. Skolinklusion skapar också förståelse för olikheter och är positivt för hela skolan.

Många elever med intellektuell funktionsnedsättning går i dag i vanlig skola tillsammans med andra barn. De undervisas helt eller delvis i vanliga klasser, och oftast helt eller delvis i små specialklasser inom samma skola. Hur inkludering eller integrering förverkligas i praktiken varierar mycket mellan skolor och kommuner. 

I Svenskfinland handlar det ur familjens synvinkel ofta om hur nära hemmet barnet får gå i skola och hur mycket stöd och resurser det finns i skolan. Vart eleven placeras påverkas av hur föräldrar, lärare och beslutsfattare tänker och hur skolorna och undervisningen är organiserade i kommunen.

På många håll ordnas undervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning i en viss, mera centralt belägen skola i kommunen. På en del håll vill föräldrarna att deras barn ska få gå i närskola.

Elever i behov av särskilt stöd

Efter en reform av lagstiftningen år 2010 får elever med inlärningssvårigheter nu tre former av stöd: allmänt, intensifierat och särskilt stöd. Barn och unga med intellektuell funktionsnedsättning har oftast särskilt stöd.

År 2014 fick 39 500 elever, cirka 7 procent, av eleverna inom den grundläggande utbildningen särskilt stöd. Variationen mellan regionerna var mycket stor. De högsta andelarna av elever som fått särskilt stöd fanns i Kymmenedalen och Päijänne-Tavastland. De lägsta andelarna fanns på Åland, i Österbotten och i Mellersta Österbotten.

Av dem som får särskilt stöd deltar omkring 40 procent helt eller oftast i den allmänna undervisningen. Ungefär 20 procent deltar delvis i allmän undervisning och resten, och omkring 40 procent deltar bara i undervisning i specialenheter eller specialskola.

Mera information


Artiklar om skolinklusion



Mål 24 – med eller utanför?

FDUV deltar i en kampanj om alla barns rätt till delaktighet i undervisning och skola. Kampanjen går under namnet Mål 24 – med eller utanför? och arrangeras av ADHD-förbundet, FDUV, Kehitysvammaliitto, Kehitysvammaisten Tukiliitto, Vamlas - Vammaisten lasten ja nuorten säätiö och Me osalliset – Vi delaktiga.
 

Läs mer om kampanjen Mål 24

 



Andra stadiets utbildning

Alla ungdomar har rätt att växa till sin fulla potential och rätten till lika möjligheter fortsätter också efter grundskolan.

Utbildning efter avslutad grundskola hör ändå inte till de subjektiva rättigheter, vilket betyder att den unga och familjen separat måste ansöka om studieplats. Efter avslutad grundskola kan den unga söka sig till grundläggande yrkesutbildning inom en allmän utbildningsenhet, handledande utbildning för grundläggande yrkesutbildning (VALMA), utbildning som handleder för arbete och ett självständigt liv (TELMA) eller läroavtalsutbildning.

Det lönar sig att börja fundera på alternativen i god tid innan den unga avslutar grundskolan och förbereda sig på alternativ, eftersom det kan hända att man inte kommer in på det önskade utbildningsprogrammet. 

I Svenskfinland erbjuds utbildning på andra stadiet av Optima, Prakticum och Yrkesakademin (i Österbotten). 

Statistik


Lärum
Lärum – en hjälpande hand i specialundervisningen

Lärum utvecklar specialpedagogiska läromaterial, ger materialhandledning och informerar om anpassade lösningar. Lärum-förlaget ger ut, förmedlar och distribuerar specialpedagogiska material och läromedel. Lärum och Lärum-förlaget hör till FDUV.

Mera information: